Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Bortglömd rosenträdgård undersöks vid Stenkullen
Ostlänken i Kolmården löper genom en åtta kilometer lång tunnel. Vid den södra tunnelmynningen finns en plats där träd och buskar idag döljer spåren efter en påkostad trädgård från början av 1900-talet.
Här har Trafikverket initierat ett trädgårdsarkeologiskt projekt för att ta reda på vad som finns kvar av trädgården vid Villa Stenkullen.
Genom arkivstudier, inventering av växter och träd samt arkeologiska undersökningar ska projektet ge ny kunskap om hur trädgården en gång såg ut och användes. Arbetet genomförs av Arkeologerna SHM i samarbete med Östergötlands museum.
Kulturmiljöstärkande åtgärder
Projektet är en del av de kulturmiljöstärkande åtgärder som genomförs inom Ostlänken. Allmänheten kommer att kunna ta del av resultaten genom föredrag och en populärvetenskaplig publikation.
Stenkullen är en kulturmiljö som kommer att påverkas av den nya järnvägen. Genom projektet kan vi både öka kunskapen om platsen och berätta om en miljö som få känner till idag, säger Magnus Johansson, projektledare Arkeologi på Trafikverket.
Villa Stenkullen uppfördes 1863 av fabrikören och politikern Erik Swartz. I sluttningen mot Bråviken anlades en stor park i engelsk stil med slingrande gångar, dammar och exotiska träd. Här fanns också en omfattande fruktträdgård med omkring 500 träd samt köksodlingar.
Referensbild av trädgården
Referensbilden av Stenkullens trädgård, innan den färglagts med hjälp av AI. Foto: Östergötlands museum 1929 ”fotograf okänd”.
Trädgård från tidigt 1900-tal
Särskilt fokus i projektet ligger på den rosen- och örtagård som anlades 1915–1916. Den ritades av Ester Claesson, en pionjär inom svensk trädgårdsarkitektur. Trädgården anlades i tre terrasserade nivåer med murar, stenlagda gångar, trappor, sittplatser, en brunn och ett mindre lusthus. Före den arkeologiska undersökningen var det framför allt murarna som syntes, medan resten av trädgården doldes av träd och tät vegetation.
Arkivstudierna ger också viktiga ledtrådar. I Norrköpings stadsarkiv finns bland annat en skiss över delar av rosenträdgården, där växter, stenlagda gångar och bänkar finns markerade. Äldre fotografier visar dessutom hur trädgården såg ut när den fortfarande var i bruk.
Intresset för vårt arbete är stort. Vi har haft besök av såväl Krokeks hembygdsförening som landskapsarkitekter och trädgårdsforskare, berättar Karolina Kegel, projektledare på Arkeologerna SHM.
Genom att kombinera arkivmaterial, växtinventering och arkeologi kan projektet återskapa bilden av en miljö som nästan har försvunnit. Stenkullens trädgård berättar om 1800-talets sommarvillakultur och trädgårdsideal, men också om en kvinnlig pionjär inom svensk trädgårdsarkitektur. När Ostlänken nu förändrar platsen kan undersökningen samtidigt göra en bortglömd trädgård synlig igen.
Se inslaget från SVT Öst
Här ska Ostlänken dras – nu undersöks Stenkullens gamla trädgård (extern länk)
Läs mer om projektet på Arkeologernas hemsida: Övergiven park och trädgård från 1800-talet (extern länk)