Trafiksäkerhetskonferens 2025 – Visste du att?
Säkra gator i tätort
Visste du att …
… mer än 7 av 10 anser att det är rimligt att sänka till 30 km/t, där det finns många gående och cyklister?
Denna attitydfråga återkommer i vår årliga Trafiksäkerhetsenkät.
Sedan 2020 har resultatet utvecklats i en negativ riktning efter att dessförinnan ha haft en positiv trend under flera år. Bland medborgare i åldern 16–74 år har andelen sjunkit från 77 % 2022 till 73 % i år. Kvinnor anser i högre grad än män att det är rimligt att sänka hastigheterna och resultatet för dem ligger på en stabil nivå sedan 2022. Bland män är det däremot en negativ utveckling de senaste åren.
I stort sett ställs samma frågor varje gång, vilket gör Trafiksäkerhetsenkäten till en bra källa för att studera förändringar över tid av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor.
Källa:
Rapport Allmänhetens syn på trafiksäkerhet (pdf, 2,8 MB, Trafikverkets publikationsdatabas)
Visste du att …
… skaderisken för en oskyddad trafikant, äldre än 65, är tre gånger högre vid 50 km/t jämfört med 30 km/t?
Krockvåldet ökar snabbt med ökad hastighet, eftersom rörelseenergin ökar med kvadraten på hastigheten. Så kallade krockvåldskurvor har tagits fram, som visar hur risken att omkomma eller skadas svårt ökar i takt med stigande hastighet. Senast framtagna krockvåldskurvor visar hur riskerna skiljer sig åt för olika åldrar, med klart ökade risker för äldre.
Utvecklingen av nya personbilar innebär att bilarnas fronter utformas på ett sätt som ska minimera skadorna för gående vid en påkörning. Dessa åtgärder har effekt i påkörningshastigheter under 50 km/t. Vid högre påkörningshastigheter blir krockvåldet så kraftigt att frontens utformning troligtvis har en liten betydelse.
Nedan länkas även till nyare studier som också studerar krockvåldskurvor och bland annat ser till differenser mellan olika åldersgrupper.
Källor:
Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil (pdf, 231 kB, Trafikverket 2012)
Injury risk curves to guide safe speed limits on Swedish roads using German crash data supplemented with estimated non-injury crashes – ScienceDirect
Visste du att …
… snart har omkring två tredjedelar av regionens kommuner skyltat om från 50 till 30 och 40 km/t?
Resultaten baseras på två källor, dels hur det faktiskt ser ut i våra kommuner här och nu, dels hur kommuner svarat om ämnet i en enkät från NTF 2023.
Det faktiska utfallet (betraktelse under 2025) tas fram via Trafikverkets så kallade vägdatakub. Där får vi information om vilka hastigheter som råder i tättbebyggda områden, uppdelat i 30, 40 och 50 km/t. De kommuner som har en hög andel (minst 75 %) 30–40 km/t i tättbebyggt och en låg andel 50 km/t, har här bedömts vara en kommun som främst har skyltning 30 och 40 km/t.
För övriga kommuner, som idag har en majoritet 50 km/t, har vi studerat deras svar från en undersökning om hastighetsöversyn genomförd av NTF under 2023. Där besvarar kommuner om de ”håller på att skylta om”, ”beslutat att skylta om” eller om de inte hanterat frågan alls.
Detta är en indikator i vårt etappmålsarbete och beskrivs närmare i regionens trafiksäkerhetsrapport. Den här typen av utfall kan förändras snabbt om exempelvis en kommun med mycket väglängd väljer att skylta om.
Källor:
Vägdatakuben finns att hitta på Kart- och Datawebben
NTF:s hastighetsöversyn finns under diarienummer Dnr TRV2022/140654:6
Cykel singel
Visste du att …
… ungefär 25 cyklister dör och 2 500 skadas allvarligt i trafiken, varje år? Åtta av tio är i kategorin ”cykel singel.
Flera cyklister dör årligen, men framför allt så skadas många allvarligt. Med allvarligt skadade menas här medicinsk invaliditet på minst 1 %. Det är ett begrepp som Folksam tagit fram och som innebär att man räknar fram en risk att tio år efter händelsen fått någon form av invaliditet på minst 1 %. Det faktiska antalet som skadar sig vid själva tillfället är högre. Och dessutom har vi ett relativt stort mörkertal – dels besöker inte alla akutsjukvården eller kommer i kontakt med Polisen, dels blir långt från alla rapporterade.
Cykel singel innebär att en cyklist skadats utan att ha varit i direkt konflikt med någon annan trafikant. Mer finns att läsa i Trafikverkets årliga rapport om trafiksäkerhetsutvecklingen på väg.
Källor:
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2024, (pdf, 5,9 MB, Trafikverkets publikationsdatabas)
Visste du att …
… två av tre cyklister i Göteborg väljer bort cykeln på vintern?
Vanligaste orsakerna är vädret och näst vanligaste är oro för halka. Andelen som huvudsakligen använder cykel för arbetspendling sjunker till 14 % vinterhalvåret, jämfört med 23 % sommarhalvåret.
Dessa resultat kommer från två marknadsundersökningar utförda av Göteborgs Stad. Enkäter visar att halka, i form av is, snö och grus, samt kyla och mörker är de vanligaste anledningarna att låta cykeln stå.
Källor:
Cykelattityder Göteborg, (pdf, 1,2 MB, 2024 Göteborgs Stad)
Cykelundersökning 2014, beskrivs i Trafik och resandeutveckling, (pdf, 6,4 MB, 2015 Göteborgs Stad)
Visste du att …
… cykelhjälm minskar risken för dödlig eller allvarlig huvudskada med minst 50 procent?
En norsk sammanställning som studerar flera studier visar att cykelhjälm minskar risken för dödlig skada med cirka 70 %, och för allvarlig huvudskada med cirka 50 %. Effekten med hjälm är alltså större för att undvika dödliga skador. Avseende nackskador har cykelhjälmen ingen effekt.
Källa:
Påbud om sykkelhjelm kan forhindre dødsfall, Transportøkonomisk institutt, nasjonalt senter for samferdselsforskning, toi.no
Suicid
Visste du att …
… varje år försöker cirka 15 000 personer ta sitt liv i Sverige, varav 1 500 dör? Knappt en tiondel av dessa dödsfall sker i transportsystemet.
Utfallet varierar från år till år men baserat på de senaste fem årens utfall (2020–2024) så var det cirka 130 suicid i transportsystemet per år. De 130 avser vägtrafik, järnväg, hopp från bro, tunnelbana, spårväg, sjöfart och luftfart. De stora posterna är järnväg (ca 75 per år), vägtrafik (ca 30 per år), broar (20 per år) och tunnelbana (ca 5 per år). Det kan finnas en del mörkertal när det gäller hopp från bro.
I Västra regionen följer vi utfallet av suicid på järnväg, vägtrafik och broar och det finns att läsa mer om i vår regionala trafiksäkerhetsrapport.
Källor:
Statistik om självmord – Suicide Zero
Suicidprevention – Vad tycker NSPH? | NSPH
Vägtrafikskador, Trafa
Bantrafikskador (järnväg, tunnelbana och spårväg), Trafa
Visste du att …
… suicid sällan flyttar till en ny plats? Det lönar sig därför att minska möjligheterna till suicid.
Forskning visar att suicid är en psykisk olycka och ofta oplanerad och impulsiv. Av de som inte omkommer går de flesta sällan till en ny plats. Ett exempel är två närliggande broar i Washington DC där den ena bron förseddes med suicidskydd, den andra inte. Suicidförsöken på bron som åtgärdades minskade med 90 %, suicidfallen på bron som inte åtgärdades hade helt oförändrat utfall.
Källa:
Sammanfattning från Washington DC: Effectiveness of restricting access to a suicide jump site: a test of the method substitution hypothesis | Injury Prevention. Vill du ha rapporten i sin helhet kan du kontakta jenny.c.larsson@trafikverket.se.
Visste du att …
… väl utformade suicidskydd på broar förhindrar 9 av 10 suicid?
Med suicidskydd på broar minskar möjligheten till suicid. Detta visar en rapport framtagen 2023 av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Där analyserades fyra svenska broar som fått suicidpreventiva barriärer, vilka visade på en genomsnittlig minskning av suicid med 83 %. Studien inkluderade Älvsborgsbron, Angeredsbron, Västerbron och Alnöbron. Resultaten från studien var i linje med studier från utlandet. En rapport som analyserat flera internationella studier länkas till nedan.
Sammanfattning från svenska studien utförd av NASP: Suicid vid broar i Sverige. Vill du ha rapporten i sin helhet kan du kontakta jenny.c.larsson@trafikverket.se.
Internationell rapport: Means restriction for the prevention of suicide by jumping – PubMed