Transportekonomiprogrammet

Hur kan forskningen bidra till bättre beslutsunderlag? Hur tar vi oss an komplexa utmaningar som kräver långsiktig samverkan mellan forskning och policy? Var står vi idag? Vad behöver vi forska vidare om? Konferensen inleds med inspirationsföredrag av Regeringskansliet och etablerade forskare inom området. Därefter presenteras aktuella forskningsprojekt som finansieras av Transportekonomiprogrammet.

Transportekonomiprogrammet (TEP) är ett myndighetsgemensamt forskningsprogram som finansieras av Trafikverket och Vinnova. Energimyndigheten och Transportstyrelsen deltar som adjungerade.

Programmet strävar efter att utveckla metoder, modeller och underlag för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom hela transportområdet och forskning och innovation som motiveras av Trafikverkets uppgifter enligt instruktionen. Programmet välkomnar nya perspektiv och inriktningar i ett etablerat forskningsområde. Forskningen ska bidra till att öka kunskapen om det svenska transportsystemet och hur det bör utvecklas i en föränderlig värld. Mer forskning behövs för att ta fram morgondagens beslutsstöd och skapa förutsättningar för att omställningen till ett hållbart samhälle sker kostnadseffektivt.

Transportekonomiprogrammet - Bransch (trafikverket.se)

Anmälan och kontakt

Anmäl dig via länken nedan senast den 19 september. Konferensen äger rum på VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, 111 21 Stockholm. Om du har frågor så kontakta oss via e-post.

Program

Information om innehållet
Del 1 – Inspirationsföreläsning

Hur kan forskningen – och forskningsnära arbete inom myndigheter – bidra till bättre konsekvensutredningar?

Anna Segerstedt, Finansdepartementet.

För att politiska reformer ska bli så bra som möjligt är det avgörande att beslutsunderlag håller hög kvalitet och är väl förankrade i evidens. I mitt föredrag belyser jag, med utgångspunkt i konkreta exempel och erfarenheter från departementsarbetet, hur forskningen kan bidra till mer träffsäkra och relevanta konsekvensutredningar. Finns det "lågt hängande frukter" och hur tar vi oss an de mer komplexa utmaningarna som kräver långsiktig samverkan mellan forskning och policy? Målet är att inspirera till bättre underlag och i förlängningen bättre beslut.

Transportpolitiska beslutsstöd – erfarenheter och medskick

Karin Brundell-Freij, WSP.

Jag kommer att prata om det som jag uppfattar som något av transportekonomins ”blinda fläck”: hur problembild, datainsamling, analysmetoder och policyslutsatser hänger ömsesidigt samman, och hur det både är en styrka och en svaghet. Med sensmoralen att vi alltid – självklart – måste gräva där vi står, med de spadar vi har fått oss tilldelade och behärskar. Men att vi därför också bör lyssna lyhört och nyfiket på dem som gräver på annat håll, med andra verktyg, och fundera på vad vi kan lära av dem.

Hur tillämpas konsekvensanalyser inom transportsektorn?

Roger Pyddoke, VTI.

Jag kommer att prata om styrmedel för att minska utsläpp av växthusgaser i vägtransportsektorn. Mitt intryck är att konsekvensanalyser nu är utspridda på många olika håll och att det är svårt att få en överblick över tänkbara styrmedelskombinationer och deras effekter. Det saknas scenarioanalyser av bästa och sämsta fall och hur Sverige skulle kunna parera risker för att målen inte nås. Detta kan motivera en löpande uppdatering av utfall och justering av styrmedelsbehov för måluppfyllelse

Del 2 – Projektpresentationer

Lokala preferenser som vägledning för ett effektivt kollektivtrafikutbud

Jessica Göransson, VTI

Projektet undersöker vad som gör resor med kollektivtrafik attraktiva och hur preferenser skiljer sig mellan olika grupper. Jämförelser mellan regioner är ovanliga, främst på grund av begränsad tillgång till jämförbar data, trots att sådan kunskap är viktig för planeringen. I detta doktorandprojekt analyseras hur stabila preferenser är mellan svenska regioner. I en första studie har vi analyserat stated preference-data från cirka 1 000 respondenter i tre regioner, med fokus på attribut som är relevanta både för traditionell kollektivtrafik och för efterfrågestyrd kollektivtrafik. Resultaten visar att komfort är det viktigaste attributet i samtliga regioner, medan förbokning prioriteras lågt. Däremot finns regionala skillnader i hur andra attribut prioriteras. Under hösten genomförs en större datainsamling som inkluderar stated preference-data i kombination med trafikpsykologiska aspekter från fler regioner.

SAID Simulering av Agenter för distansarbete I Dynamisk schemaläggningsmodell.

Qian Wang, KTH.

Flexibiliteten i tid och plats för arbetsaktiviteter har ökat avsevärt genom den snabba utvecklingen av ICT och förstärktes ytterligare av den oväntade pandemin. Vår forskning undersöker flera centrala frågor: Pandemieffekter: Vilka förändringar kan observeras när man jämför data före och efter pandemin – i färdmedelsval, aktivitetsandelar, schemaläggning och toppspridning? Prediktiv modellering: Kan en modell skattad på data före pandemin på ett tillförlitligt sätt predicera resebeteenden efter pandemin i avsaknad av nya undersökningar? Latenta klasser: Vilka olika beteendeklasser kan identifieras med Scaper-modellen, och hur skiljer de sig åt? Till exempel, hur relaterar preferenser för arbete på kontoret respektive hemifrån till andra rese- och aktivitetsmönster?

Vi använder den dynamiska schemaläggningsmodellen Scaper. Den empiriska analysen baseras på resedagböcker från Helsingforsregionen (2018 och 2023), där ett delurval av sysselsatta respondenter används för modellskattning.

Scrap and grab: Should Sweden introduce a vehicle scrabage subsidy?

Rob Hart, SLU.

Den svenska bilparken genomgår för närvarande en stor omställning från förbränningsmotorer till elbilar och laddbara hybridfordon. För att uppmuntra denna omställning har den svenska regeringen infört två åtgärder: den första, som funnits länge i olika former, är ett bonus-malus-system för att öka försäljningen av nya batteri-elbilar (BEV) och laddbara hybridfordon (PHEV) och minska försäljningen av nya bilar med förbränningsmotor; och den andra, nyare, åtgärden är ett skrotpremieprogram som subventionerar skrotningen av äldre bilar med förbränningsmotor, under förutsättning att en BEV – begagnad eller ny – köps i samband med skrotningen.

Vi använder en diskret-valmodell för att uppskatta effekten av dessa politiska åtgärder på både marknaden för begagnade och nya bilar. Eftersom de flesta bilar i cirkulation i Sverige inte är 'nya' är marknaden för begagnade bilar en viktig faktor i arbetet med att göra den svenska fordonsparken grönare, inte minst när den andra åtgärden, skrotpremien, explicit riktar sig mot äldre begagnade bilar.

Ekonomisk utvärdering av insatser för minskning av suicid i transportsektorn

Elin Vimefall, Örebro Universitet.

Detta projekt syftar till att studera hur suicidprevention kan hanteras i ekonomiska utvärderingar inom transportsektorn. Projektet består av tre huvuddelar. Den första handlar om den relativa värderingen av suicidprevention och syftar till att ge insikter kring om det är rimligt att använda samma VSL för suicidpreventiva insatser i transportsektorn som för insatser som syftar till att minska antalet dödsfall från olyckor. Den andra delen fokuserar istället på kostnader och vi gör här en studie kring kostnader av obehöriga spårbeträdelser. Den tredje studien är en CBA av en insats för att minska antalet suicid i transportsektorn och att visa hur resultatet av en ekonomisk utvärdering påverkas av olika antaganden.