Vi klipper Gotlands vägkanter för säkerhet, sikt och biologisk mångfald
Slåttermaskinerna är åter ute längs Gotlands vägar. Den större slåttern görs under hösten, vilket ger växterna i öns artrika vägkanter tid att blomma och sprida sina frön innan de klipps ner.
Trafikverket ansvarar för omkring 150 mil statlig väg på Gotland. Längs en stor del av vägarna finns artrika dikeskanter, och därför anpassar vi slåtter och röjning för att ta hänsyn till växtligheten. Under senvåren görs en mindre säkerhetsslåtter, medan den mer omfattande slåttern genomförs på hösten, mellan september och november.
– Slåttern i dikena görs främst för att skydda vägkonstruktionen genom att hindra buskar och träd att slå rot i vägkanten. Dessutom ökar trafiksäkerheten. Utan störande växtlighet förbättras sikten längs vägen. Som bonus kan vi hjälpa naturen på traven med den biologiska mångfalden och har samtidigt en möjlighet att bekämpa invasiva arter, säger Bob Kolmodin, senior projektledare på Trafikverket.
Gotlands unika flora
Gotlands vägrenar präglas av en artrik flora. Bland de vanligaste växterna finns bland annat pukvete, palsternacka, vildmorot, gulmåra och den karaktäristiska blåelden, som verkligen gör skäl för sitt namn. Här finns också många olika orkidéarter, exempelvis skogsknipprot, Sankte Pers nycklar, nattviol, tvåblad, brudsporre, johannesnycklar och ängsnycklar.
Utöver de mer välkända arterna finns också växter som är ovanliga i Sverige.
– I Sverige finns nipsippan enbart på Gotland och i Ångermanland. En annan art som du kan stöta på i Gotlands vägkanter är salepsrot, en orkidé som bara finns på Öland och Gotland. I de torra alvarmarkerna kan man hitta bland annat stenmalört och den vackert gula krisslan, berättar Fredrik Lundin, miljöspecialist på Trafikverket.
Invasiva arter hålls i schack
Även om flera av de invasiva arter som är vanliga på fastlandet är förhållandevis sällsynta på Gotland finns de även här. Bland annat förekommer mindre, isolerade bestånd av kanadensiskt gullris, blomsterlupin och jätteloka. Trafikverket genomför riktade miljöåtgärder för att bekämpa och få bort dessa arter.
– En annan invasiv art som kan vara besvärlig är vresrosen. Den trivs i sandiga miljöer som havsstränder, men växer även i vägkanter. På Gotland finns den bland annat på Fårö, men där arbetar vi med att bekämpa den, säger Fredrik Lundin.