Logga in
Logga in
Tio år efter öppningen kan vi dra slutsatser: Hallandsås var ett svårt projekt, men också ett projekt som bjöd utveckling. Foto: Trafikverket

Tio år av lärdomar – och en viktig del av framtidens järnväg

När vi nu summerar det första decenniet efter att Hallandsåstunnlarna står en sak klar: projektet blev inte bara ett bygge av betong och teknik. Det blev ett kunskapslyft.

När Hallandsåstunnlarna öppnade för trafik för tio år sedan markerade det slutet på ett av Sveriges mest omtalade infrastrukturprojekt – och början på en ny tid för Västkustbanan. Det som en gång var förknippat med kriser, förseningar och miljöproblem har blivit ett av de projekt som bidragit med flest lärdomar.

Ett projekt som formade ingenjörer


Hallandsås var länge ett tekniskt och organisatoriskt svårhanterligt projekt. De geologiska förutsättningarna, tillsammans med omfattande miljökrav, skapade ett arbetstryck som saknar motsvarighet i många andra projekt.

För de som bidrog blev erfarenheterna betydande – inte bara professionellt, utan även personligt. Många beskriver tiden kring Hallandsås som en av de mest utvecklande perioderna i sina karriärer.

Från misstag till nya standarder


De utmaningar som projektet mötte omsattes i ett omfattande förbättringsarbete. Hallandsås blev startpunkten för flera arbetssätt som idag ses som självklara:

·       Skärpta miljö- och kontrollrutiner

·       Mer strukturerad riskhantering

·       Starkare krav på transparens och kommunikation

·       Utvecklad samverkan mellan beställare och entreprenör

·       Tydligare uppföljning och beslutsvägar i komplexa projekt

Lärdomarna har tagits vidare i senare projekt och har sedan dess format hur stora infrastrukturprojekt planeras, styrs och följs upp.

En funktionell ryggrad i dagens tågtrafik


Idag fungerar Hallandsåstunnlarna precis som de är tänkta att göra. De har kapacitetsförstärkt hela Västkustbanan, gjort pendlingen snabbare och mer tillförlitlig, bundit samman arbetsmarknaden i södra Sverige och ökat robustheten i det nord–sydliga trafikflödet

Sträckan genom Hallandsås var tidigare en flaskhals, idag är den en av de mest stabila delarna av banan.

Ett projekt som lärde oss framåt


Tio år efter öppningen kan vi dra slutsatser: Hallandsås var ett svårt projekt, men också ett projekt som bjöd utveckling. Det gav både oss och våra samverkanspartners viktiga erfarenheter som påverkat hur vi arbetar med projekt.

Det påminner oss fortfarande om vikten av långsiktigt ansvarstagande, lyhördhet inför omvärldens krav, förberedelser och uthållighet.

Tunnlarna är inte bara en passage genom en ås – det är ett symboliskt exempel på hur motgångar leder till utveckling. Och tunnlarna kommer att fortsätta göra skillnad för alla som reser mellan Skåne och Halland – och för hela den växande Öresundsregionen.

Fakta

Hallandsåstunneln är Sveriges längsta järnvägstunnel.

Den består egentligen av  två paralella tunnlar på vardera 8,7 kilometer. De förbinds med 19 stycken tvärtunnlar som är till för utrymning och järnvägsteknik.

2006 gick det 35 tåg per dygn och 2 tåg i timmen genom tunneln. 7 av dem var godståg.

2025 går det 74 tåg per dygn och 5 tåg i timmen genom tunneln, varav 8-9  är godståg.