Först och främst vill jag understryka att det gläder mig att intresset för infrastrukturfrågor är stort. Som samhällsbärande myndighet med ett viktigt uppdrag är det i grunden positivt när Trafikverkets arbete lyfts upp för att diskuteras och analyseras. Vi välkomnar alltid granskning. Samtidigt har det på sistone cirkulerat ett antal påståenden i media som inte ger en korrekt bild av hur Trafikverkets arbete bedrivs eller hur beslutsprocessen kring de statliga investeringarna ser ut.

Viktiga projekt skjuts inte fram till långt in på 2040-talet
För några veckor sedan presenterade vi vårt förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen åren 2026-2037. I media har det rapporterats om att viktiga projekt på Södra stambanan och Västkustbanan skjuts fram till långt in på 2040-talet. Det stämmer inte. Södra Sveriges enskilt viktigaste järnvägsprojekt Hässleholm-Lund, två nya spår, har högsta prioritet och Trafikverket jobbar aktivt med att korta genomförandetiden. Det är vår förhoppning att själva utbyggnaden från två till fyra spår genom Lund ska kunna påbörjas redan i början av 2030-talet, vilket innebär en rejäl förkortning av projektets ledtider. Utöver det har Trafikverket nyligen också fått ett uppdrag från regeringen att redovisa vilka andra kapacitetshöjande järnvägsåtgärder i Skåne som går att tidigarelägga. Den utredningen kommer presenteras i början av 2026.

Vad gäller den viktiga utbyggnaden på Västkustbanan i form av dubbelspår Maria-Helsingborg C så fortsätter den påbörjade lokaliseringsutredningen precis som planerat. På grund av kraftigt ökade kostnader för det studerade tunnelalternativet föreslår vi dock att pengar för produktion avvaktar lokaliseringsutredningens resultat. När den är färdig 2027 vet vi mer om vilka olika lokaliseringsalternativ som är möjliga och vad de kostar. Det gör att vi med större tillförlitlighet kan pröva dubbelspår Maria-Helsingborg C mot andra investeringar i nästa planrevidering om fyra år.

Överskottet ska stärka transportsystemet i Skåne
När det gäller Öresundsbrons framtida överskott är vårt uppdrag från regeringen tydligt: vinsterna ska återinvesteras i Öresundsregionen. Det är med den utgångspunkten Trafikverket har undersökt vilka typer av åtgärder som skulle vara lämpliga att finansiera med de ca 25 miljarder kr överskottet totalt förväntas generera under perioden 2032-2050. 

På vägsidan handlar det om åtgärder i Skåne i form av utbyggnader och trimningsåtgärder på E22, E65, E6 och väg 11. Även på järnvägssidan föreslår vi att överskottet återinvesteras i Skåne, till exempel i nytt dubbelspår mellan Hässleholm och Kristianstad och i anpassningar på stationer för att kunna ta emot längre tåg. 

Eftersom järnvägsnätet utgörs av ett system av banor behöver man titta utanför Skånes gränser också. När den efterlängtade utbyggnaden av två nya spår mellan Hässleholm och Lund är klar flyttas i praktiken delar av dagens kapacitetsproblem på Södra stambanan norrut. Vi har därför även föreslagit åtgärder utmed Södra stambanan mellan Alvesta och Nässjö för att förstärka kapaciteten på sträckor som trafikeras av både fjärrtåg och regionala tåg med dansk slutdestination. 
Här kan det alltså bli tal om att en liten del av överskottet hamnar utanför Skåne. Men då pratar vi om geografin mellersta Småland, inte Stockholm eller Göteborg. 

I vårt planförslag finns flera nya åtgärder som är bra för Skåne
Jag vill också poängtera att vår uppgift inte är att flytta eller omfördela pengar mellan landsändar, utan att se till att de används på ett förnuftigt sätt där de gör mest nytta för så många som möjligt. I vårt planförslag finns flera nya objekt som vi menar kommer få stor positiv effekt på transportsystemet i Skåne, som dubbelspår på Ystadbanan, utbyggnad av Västkustbanan mellan Ramlösa och Helsingborg C och additionskörfält på E6 mellan Lomma och Alnarp. 

I planförslaget finns även tidigare beslutade projekt i Stockholm och Göteborg där regeringen förhandlat direkt med regioner och kommuner och där det finns en hög medfinansiering genom exempelvis trängselskatter. Vi öppnar i planförslaget upp för ett liknande upplägg i Skåne genom finansiering med intäkter från Öresundsbron.

Till syvende och sist är det dock regeringen som fattar beslut om vilka projekt vi ska genomföra. Först när den nationella planen fastlås under vår eller tidig sommar nästa år vet vi definitivt hur Skånes transportsystem ska utvecklas fram till 2037.