Regeringsuppdraget att vidareutveckla trafikledning och infrastrukturobjekt i Öresundsregionen har redovisats
I utredningen konstateras bl a att flera viktiga järnvägsåtgärder i Skåne är möjliga att tidigarelägga och att aktivt samarbete krävs för att effektivisera trafikflöden över Öresund.
I juni 2025 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa hur myndigheten avser att arbeta med att utveckla och säkerställa effektiva trafikflöden i Öresundsregionen, samt om det finns förutsättningar för ett tidigare färdigställande av kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne inom den nationella infrastrukturplanen.
Nu har rapporten överlämnats till Trafikverkets uppdragsgivare, Sveriges regering. Första delen undersöker utvecklingsmöjligheter när det gäller trafikledning över nationsgränserna. Det är ett utvecklingsarbete som Trafikverket redan arbetar med, bl a när det gäller förberedelser för och införandet av en ny europeisk kapacitetsförordning.
– Den gränsöverskridande trafiken i Öresundsregionen har haft en positiv utveckling under många år och vi arbetar redan idag aktivt med förberedelser inför att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Eftersom trafiken kommer öka ännu mer över Öresund de kommande decennierna ser vi att det finns ett behov att ta ett större danskt-svenskt grepp kring frågor som trafikprognoser/kapacitetsplanering och beredskapsplanering. Även arbetet med trafikledning och störningshantering kan vidareutvecklas framöver, säger Anna Wildt-Persson, regional direktör Trafikverkets södra region.
Flera viktiga åtgärder på Södra stambanan är möjliga att tidigarelägga
Under utredningen har Trafikverket även tittat närmre på de järnvägsåtgärder med koppling till Södra stambanan som ryms inom nationell plan. I rapporten konstateras att flera av de kapacitetsförstärkande åtgärderna skulle vara möjliga att tidigarelägga för att ligga bättre i fas med Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande. För några av åtgärderna handlar det om flera års tidigareläggande.
– Att åtgärder kan genomföras tidigare har inte bara betydelse för trafiken över Öresund utan tillför också stort värde för fjärrtågs- och pendeltågstrafiken. Mer kapacitet snabbare innebär mindre störningskänslighet och tillförlitligare trafik, det vinner alla på. Samtidigt är det viktigt att poängtera att för att åtgärderna ska vara möjliga att tidigarelägga krävs snabb hantering vid processer som ligger utanför Trafikverkets direkta kontroll, som byggstartsbeslut och vid överklagande av järnvägsplaner, fortsätter Anna Wildt-Persson.
Skånska godsbangårdar ska fortsätta stärkas
Utredningens tredje del handlar om skånska godsbangårdar och hur dessa går att stärka framöver. I Trafikverkets förslag till ny nationell plan 2026-2037 finns flera viktiga objekt med som skulle ge ökad kapacitet på flera av bangårdarna. Sedan tidigare pågår också fördjupade utredningar för bangårdarna i Malmö och Trelleborg och ambitionen är att tillsätta en utredning för Helsingborgs bangård under 2026. Utredningarna ska ses som underlag med konkreta åtgärdsförslag inför nästa planrevidering 2030.
– Trafiken över Öresund är en av Trafikverkets högst prioriterade frågor och vi är trygga med att vi gör rätt åtgärder för att möta trafikökningarna. I vårt förslag till ny nationell plan finns också ytterligare kapacitetsförstärkande åtgärder möjliga att genomföra längs Södra stambanan om vi skulle få mer medel. Till det kommer även andra viktiga åtgärder som vi ser går att finansiera med överskottet från Öresundsbron, avslutar Anna Wildt-Persson.

Anna Wildt-Persson, regional direktör Trafikverkets södra region.