Tre program för ökad säkerhet längs vägar och järnvägar

Långledigheter som den stundande jul- och nyårshelgen innebär att många ger sig ut på resande fot. Det kan bli trängsel och hetsigt tempo på de högtrafikerade vägstråken samtidigt som förhållandena kan vara besvärliga. Att då färdas på ett säkert sätt och dessutom få hjälp av vägsystemet att göra det, är av största vikt.

Trafikverket arbetar aktivt med trafiksäkerheten och avstampet görs i Nollvisionen som fortfarande är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i landet. Vi har flera olika insatser igång, det som man kanske först tänker på är trafikkamerorna som är en satsning som bidrar till sänkt hastighet på vägarna och på så sätt räddar liv, säger Julia Axelsson chef Sydöstra regionen, versamhetsområde Investering

Men mer och annat görs för att öka säkerheten längs våra vägar och järnvägar. Vi tittar på några olika initiativ som Trafikverket arbetar systematiskt och hårt med.

2600 kameror längs våra vägar räddar liv

Inom Trafikverkets ATK-program (ATK-Automatisk trafiksäkerhetskontroll), som drivs av VO Investering, är målsättningen att tillsammans med polisen årligen koppla in och sätta 150 - 200 nya kameror i drift. Idag finns ungefär 2 700 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna.
 
Driftsättningen av nya kameror fortsätter enligt programmets plan. De har mer än dubblerats över en tioårsperiod och har en hög acceptans hos allmänheten, vilket svaren i Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät visar.

Och de gör nytta - Väg- och transportforskningsinstitutet har gjort mätningar som visar att dödsolyckorna minskat med 20–30 procent på sträckor med trafiksäkerhetskameror. Det innebär att de räddar cirka 20 liv per år. Dessutom undviker fler än 70 personer per år att bli allvarligt skadade i trafiken.

Där väg och järnväg möts måste det vara säkert

Längs de 14 400 kilometer spår, finns 6 300 plankorsningar. Ungefär 3 000 har någon form av aktiv skyddsanordning, antingen i form av bommar eller ljus- och ljudsignaler. Inom ett särskilt program uppgraderar Trafikverket skyddet vid plankorsningar genom att byta ut ålderstigen anläggning mot vägskyddsystemet ALEX. Totalt har under året cirka 40 plankorsningar utrustats med nytt effektivt skydd, men antalet korsningar som åtgärdas är högre än så.

Vi åtgärdar årligen cirka 200 plankorsningar genom att exempelvis ta bort (slopa) dem, ersätta planskilda korsningar, installera bommar eller genom utökad siktröjning. Det sistnämnda innebär att skog avverkas och andra hinder röjs så att ett tåg ska kunna upptäckas tio sekunder innan det når korsningen. Fram tills idag har utökad siktröjning gjorts i cirka 500 plankorsningar.

Att öka säkerheten i plankorsningar är ett arbete som tar tid, och inom överskådlig framtid kommer det finnas ett stort antal plankorsningar kvar längs järnvägarna. Men Trafikverket arbetar systematiskt med att höja säkerheten och prioriterar de korsningar som har en förhöjd olycksrisk.

Stängsel och pyramidmattor håller obehöriga borta från järnvägsspåren

Att färdas med tåg är ett av de säkraste sätten att resa som finns, att vistas ute i spårområden utan tillstånd är däremot livsfarligt. Trafikverkets Nationella stängselprojekt arbetar aktivt med att försvåra för obehöriga i spår och minska det så kallade spårspringet.

Det gör projektet genom att sätta upp höga stängsel och placera ut pyramidmattor på utvalda och utsatta platser över hela landet. Pyramidmattor som är konstruerade så att de i stort sett är omöjliga att gå på, används vid plankorsningar där väg möter järnväg. Stängslingen längs järnvägen fortsätter med oförminskad fart på flertalet orter under 2026.

Spårspringet på våra järnvägar är inte bara farligt, utan orsakar också störningar i tågtrafiken med ett stort antal förseningstimmar som följd. Varje dag stoppas eller sänks hastigheten för upp till 80 tåg på grund av obehöriga i spår.

Nollvisionen pekar ut riktningen

Det här var en kort genomgång av tre större initiativ som Trafikverket arbetar med för att göra transportsystemet så säkert som möjligt. Många fler och mindre insatser pågår varje dag och tillsammans med andra aktörers insatser och att resenärer, trafikanter och allmänhet använder transportsystemet på ett förnuftigt sätt, så är ledstjärnan fortfarande nollvisionen - att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.