100 år av elektrifiering på Västra stambanan uppmärksammas
1926 elektrifierades Västra stambanan, vilket gjort det möjligt att resa och transportera fossilfritt mellan Stockholm och Göteborg. Det är en av Sveriges viktigaste sträckor – som nu rustas för kommande 100 år.
Elektrifieringen av den svenska järnvägen har i över 100 år möjliggjort fossilfria resor och transporter. Trafikverket förvaltar 14 400 kilometer järnväg och 84 procent är elektrifierade, vilket gör resor på järnväg till ett klimatsmart sätt att resa. Snittet för EU-länderna är cirka 50 procent.
Sverige började elektrifiera järnvägen redan på 1890-talet. För ångloksdriften importerades stora mängder stenkol, vilket var pris- och konjunkturkänsligt, och de ville hitta ett sätt att göra sig fri från detta (källa: Järnvägsmuseet). Nu uppmärksammas Västra stambanan som elektrifierades 1926. Elektrifieringen för 100 år sedan har gjort det möjligt att resa och transportera fossilfritt mellan Stockholm och Göteborg.
Sverige sticker ut med ett av Europas mest elektrifierade järnvägsnät. Världen förändras och transportinfrastruktur som järnvägen har en nyckelroll i att skapa ett mer konkurrenskraftigt och motståndskraftigt samhälle, både då och nu, säger Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana.
Västra stambanan – ett av Sveriges viktigaste järnvägsflöden
Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är ett av Sveriges viktigaste och mest trafikerade järnvägsflöden. Det är en effektiv förbindelse mellan storstäder och ut till andra delar av landet, ett viktigt pendelstråk som knyter ihop snabbväxande kommuner, samt ett godsstråk från Nordens största hamn, Göteborgs hamn.
Järnvägen både nu och historiskt sett – inte minst stråk som Västra stambanan – är avgörande för människors möjlighet att resa, bo och arbeta, och för näringslivets behov. Investeringarna i järnvägen stärker Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, näringslivet ska kunna lita på att varor, tjänster och människor når fram i tid.
Sverige får aldrig stanna, fungerande transporter och en robust infrastruktur är även ryggraden i Sveriges totalförsvar. De förbättringar vi gör för vardagen innebär samtidigt att vi stärker vår motståndskraft i kris (dual use).
Järnvägen förnyas i allt snabbare tempo – för kommande 100 år
Stora delar av järnvägen byggdes för mindre trafik med lättare och långsammare tåg. På 30 år har persontrafiken fördubblats och godstågen går allt oftare med tyngre och längre last. Det är en bra utveckling, men den ställer stora krav på vår järnvägsanläggning.
Vi är nu mitt uppe i en historiskt stor upprustning av järnvägen. Den nationella plan vi ska förverkliga 2026–2037 innebär på många sätt ett lyft för järnvägen. Tempot i underhållet höjs, järnvägen ska vara punktlig, tillförlitlig och användas effektivt. De senaste åren har vi tredubblat antalet växelbyten, och mer än fördubblar antalet spår- och kontaktledningsbyten framöver. Grunden läggs för att vara i kapp med underhållet på järnvägen till 2050 på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk. Järnvägen blir yngre och mer pålitlig för varje år.
Just nu rustas Västra stambanan så att den ska fungera 100 år till, hela elkraftsanläggningen byts ut mellan Göteborg–Alingsås. Med i upprustningen finns ursprungsutrustning från 1926, som levererat i ur och skur men nu ska bytas. Det betyder inte att delarna är trasiga, men att risken för fel och trafikstörningar ökar och att det blir kostsamt att fortsätta underhålla dem. Resor och transporter blir punktligare för varje utbytt kontaktledning, växel och spår.
100-årsfirandet uppmärksammas
För att uppmärksamma 100-årsfirandet arrangerar Järnvägsmuseet ett jubileumståg på Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg lördagen den 23 maj.