Gå direkt till innehållet
Logga in
Logga in

Typografisk enkelhet

Trafikverkets kommunikationstypsnitt är Open Sans, Whitney och Arial.

För att skapa enkelhet arbetar vi med två skärningar av respektive typsnitt.

  • Digitalt: Open Sans regular och Open Sans Bold.
  • Print: Whitney Book och Whitney Semibold.
  • Office: Arial Regular och Arial Bold, Georgia Regular och Georgia Bold.

Utöver att minimera antalet skärningar, så strävar vi efter att hålla ner på antalet grader storlek. Om du har behov av att särskilja text utöver de två givna skärningarna är det möjligt i undantagsfall att använda annan skärning, men undvik understruken och kursiv text.

Versal text kan används i korta rubriker om det krävs av sammanhanget. I längre rubriker bör det undvikas helt eftersom det försämrar läsbarheten.

Våra typsnitt och deras användningsområden

Skärmdump som visar hur typsnitten ser ut.
  • Open Sans – Används i digitala produktioner. Till exempel webb och i sociala medier.
  • Whitney – Används vid allt formgivet material för print.
  • Mercury – Används som brödtext vid grafisk formgivning i längre texter som i rapporter.
  • Arial – Används i PowerPoint, och i övriga program i MS Office.
  • Georgia – Används som brödtext enbart vid längre texter i programmen i MS Office.

Text på bild och i rörliga produktioner

Gör så här

Tre exempel på hur det kan se ut när man gör enligt punktlistan under rubrik "Gör så här"
  • Text kan ligga på bild om kontrasten mellan text och bakgrund är minst 3:1. Använd appen ColorContrast Analyser eller liknande verktyg för att mäta.
  • Vi använder vit text med god kontrast (mot lugn bakgrund).
  • Vi centrerar text då det är en mening på max tre rader. Vid fler än tre rader ska texten vara vänsterställd och vara max fem rader lång.
  • Radavstånd påverkar läsbarheten. Var noga med att inte ha varken för litet eller för stort radavstånd.
  • Radbryt på rätt sätt vid flerradiga rubriker. Undvik om möjligt en lång första rad och en kort andra.
  • Texten ska ha goda marginaler både till höger och vänster och vara balanserad i höjdled på bildytan.
  • I videoproduktioner ska vit text tillämpas med en strävan mot att uppnå så god kontrast som möjligt under så lång tid i sekvensen som möjligt. I tveksamma fall, försök att hitta alternativa lösningar.

Gör inte så här

Fyra exempel på hur det kan se ut om man inte följer rekommendationer. Det är svårt att se texten på grund av dålig kontrast mot bakgrund, eller rörig bakgrund.
  • Vit text på ljusa bilder ger inte tillräckligt god läsbarhet (exempelbild 1 och 3).
  • Använd aldrig skugga eller textkonturer för att förbättra läsbarheten (exempelbild 4).
  • Texten på bilden ska inte dölja väsentliga delar så att bildens budskap/känsla försvinner (exempelbild 2).
  • Detaljrika bilder och bilder med både ljusa och mörka partier gör texten svårläst (exempelbild 1, 2, 3 och 4).
  • För kort radavstånd gör texten svårläst (exempelbild 4).
  • Det ska alltid finnas marginaler. Text får aldrig ligga i någon av bildens ytterkanter (exempelbild 4).

Text på tonplatta

Fyra exempel på hur det kan se ut med text på tonplatta.

Den röda färgen (215.0.0) kan upplevas som intensiv om den används för mycket. Färgen kan också få oönskade komprimeringseffekter när den används på färgplattor tillsammans med vit text, framför allt inom rörlig produktion. Välj gärna någon av de mörkare röda färgerna för att skapa bättre kontrast och ett lugnare intryck.

Vit text på färgade plattor kan vara svårlästa trots att kontrastvärden för digital tillgänglighet klarar gränsvärdet vid mätning. Att öka teckengraden eller välja fet text ger bättre läsbarhet.

Senast uppdaterad