Säkerhet vid plankorsningar
När du ska passera en plankorsning är det viktigt att vara uppmärksam och att respektera varningssignaler och skyltar. Tåg är tysta, snabba och har lång bromssträcka. Ta för vana att alltid stanna, titta och lyssna.
Längs de 14 400 kilometer spår som Trafikverket förvaltar finns 9 800 korsningar, varav 6 300 är plankorsningar. Av dessa har 3 000 någon form av aktiv skyddsanordning, antingen i form av bommar eller ljus- och ljudsignaler.
Det innebär att 3 300 plankorsningar längs Trafikverkets spår inte har något aktivt skydd. Vid dessa järnvägsövergångar måste den som ska passera järnvägen vara uppmärksam och se sig noga för innan man korsar spåren. Tågen är snabba och tysta. Ett tåg kan heller inte väja eller tvärnita om någon plötsligt dyker upp på spåren.
Risken för en plankorsningsolycka är som störst för gående vid plankorsningar i tätort samt för fordon utanför tätort på det mindre vägnätet där plankorsningar många gånger kan sakna aktiva skyddsanordningar som bommar eller ljud- och ljussignaler.
Att åtgärda plankorsningar tar tid
Trafikverket åtgärdar årligen ca 200 plankorsningar genom att exempelvis ta bort (slopa) dem, ersätta dem med planskilda korsningar, installera bommar eller genom utökad siktröjning. Det sistnämnda innebär att skog avverkas och andra hinder röjs så att ett tåg ska kunna upptäckas tio sekunder innan det når korsningen. Fram tills idag har utökad siktröjning gjorts i cirka 500 plankorsningar.
Att öka säkerheten i plankorsningar är ett arbete som tar tid, och inom överskådlig framtid kommer det finnas ett stort antal plankorsningar kvar längs järnvägarna. Ska en plankorsning till exempel byggas bort eller byggas om behöver kanske ersättningsvägar byggas. Dessutom behöver nödvändiga beslut om lantmäteriförrättningar, fastighetsreglering av mark och ekonomisk ersättning till markägaren komma på plats. Även projektering och upphandling tar tid, och allt sammantaget gör att det kan dröja upp till fyra år innan en plankorsning får en säkrare utformning.
Målet för vårt plankorsningsarbete
- att plankorsningar ska vara säkra
- att vägtrafikanter och tåg ska kunna passera plankorsningen på ett säkert sätt
- att antalet dödade och skadade i samband med plankorsningsolyckor ska minska
- att den teknik som används ska vara driftsäker.
Arbetet för att öka säkerheten vid plankorsningar pågår
Trafikverket bedriver fortlöpande ett arbete med att beskriva och analysera problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt ta fram riktade åtgärder för att minska antalet sådana händelser. Vi informerar också om riskerna att korsa järnvägsspår och vikten av att respektera varningssignaler. Vi genomför fysiska åtgärder och arbetar även med teknisk utveckling, forskning, stödsystem i form av it-system samt uppdaterade riktlinjer.
Trafikverket fick 2019 ett Regeringsuppdrag att vidta åtgärder för att öka säkerheten vid plankorsningar på den statliga järnvägen. Regeringsuppdraget innebär att Trafikverket kraftsamlar för att åtgärda oskyddade plankorsningar med närsiktsbrister samt arbetar mer systematisk med plankorsningar som har förhöjd olycksrisk. Inom regeringsuppdraget har Trafikverket har tagit fram en Nationell plankorsningslista med särskilt utpekade plankorsningar som ska prioriteras för åtgärder.
Plankorsningslistan
I plankorsningslistan kan du se vilka plankorsningar som är särskilt utpekade och när vi planerar att åtgärda dem.
Plankorsningslista – planeringslista åtgärder plankorsningar
(bransch.trafikverket.se)
Utdrag från plankorsningslistan
Genomförda åtgärder 2024 (utdrag från plankorsningslistan)
Kommun |
Vägnamn |
Åtgärd |
|
Avesta |
Ingeborgbo |
Slopad plankorsning |
|
Hultsfred |
Tillingeby |
Ersättningsväg |
|
Hässleholm |
Enskild väg vid Attarp |
Bommar |
|
Hässleholm |
Årsalöv |
Bommar |
|
Kristianstad |
Lillö |
Bommar |
|
Stockholm |
Fristadsvägen |
Stängd plankorsning, stängsel |
|
Uppsala |
S:t Olofsgatan |
Stängd plankorsning, stängsel |
|
Uppsala |
S:t Persgatan |
Stängd plankorsning, stängsel |
|
Kramfors |
Bruksvägen |
Bommar |
Vi passar på att öka säkerheten när vi rustar och bygger om
Utöver åtgärder på de plankorsningar som ingår i den nationella plankorsningslistan passar vi på att förbättra säkerheten i korsningar samband med att olika järnvägsstråk rustas upp eller i samband med att vi genomför större ombyggnadsåtgärder. Det innebär att vi i samarbete med markägare och kommuner tittar på om en plankorsning behöver vara kvar eller om trafiken kan ledas om till en säkrare korsning. De korsningar som behöver vara kvar vill vi helst ersätta med planskilda korsningar, går inte det förbättrar vi skyddet med bommar.
Stråk där vi genomför eller planerar åtgärder
- Bergslagspendeln, Fagersta–Ludvika (pågår–2025)
- Södra Bohusbanan, Göteborg–Uddevalla (produktion från år 2024 och framåt)
- Viskadalsbanan, Borås–Varberg (produktion från år 2024 och framåt )
- Norge/Vänerbanan med Nordlänken, Öxnered–Kornsjö (utredning pågår)
- Mittbanan, Ånge–Sundsvall (2024–2026), Ånge–Östersund (2024–2026)
- Bergslagsbanan, Falun–Borlänge (2024–2025), Storvik–Ryggen (2024–2025)
- Bergslagspendeln, Kolbäck–Brattheden (planerad produktionsstart 2028-2029)
- Kinnekullebanan, Gårdsjö–Håkantorp (planerad produktionsstart 2026)
- Ostkustbanan, dubbelspårsutbyggnad, Gävle–Kringlan, Sundsvall–Dingesjö (produktionsstart 2027)
- Nässjö–Värnamo–Halmstad, delarna Nässjö–Vaggeryd och Forsheda–Reftele (pågår –2026)
- Kust till kust, Almedal–Borås (utredning pågår)
- Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg (utredning påbörjas 2025)
- Norra Bohusbanan, Strömstad–Skee (klart), Skee–Överby (produktion 2026/2027)
- Norra Bohusbanan, Överby–Uddevalla (utredning pågår)
- Markarydbanan (utredning påbörjas 2025/2026)
Hur du rapporterar ett fel i en plankorsning
Om du behöver rapportera ett fel i en plankorsning behöver du ange plankorsningens ID-nummer. Du hittar den, tillsammans med telefonnummer till oss, på baksidan av kryssmärket som är placerad före plankorsningen, på höger sida sett i färdriktningen.
Telefonnumret 0771-66 11 00 gäller för Trafikverkets samtliga plankorsningar. Du kan även hitta ID-numret i vår plankorsningslista som du hittar länkad längre upp på den här sidan.
Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.
I kontakten med oss ser vi gärna att du anger uppgifterna i de fyra första kolumnerna, det vill säga:
- ID-nr
- Bandel
- Kilometer
- Meter
Vid nödfall – kontakta SOS Alarm
Vid nödfall ring 112, eller använd 112-appen. Använder du appen behövs inget ID-nummer eftersom larmoperatören kan se var du befinner dig.
Ladda ner 112-appen (SOS Alarm)
Frågor och svar om trafiksäkerhet vid plankorsningar
Att bygga om en plankorsning kan jämföras med att bygga om ett kök. Även om skåpstommar, luckor och spishällen kostar en slant så tillkommer ytterligare produkter och sedan tillkommer arbetskostnaderna som kostar mest. Kanske väljer vi att byta golvet samtidigt. Fler vägguttag behövs vilket kräver jordfelsbrytare. Diskmaskin är nog bra att ha. Golvläggare, snickare, plattsättare, elektriker och rörmokare behövs. Professionella hantverkare som alla ska ha betalt.
Exempel på vad som kostar pengar när vi bygger om en plankorsning:
- Plankorsningens prylar, det vill säga signaler, bommar och styrenhet, kostar i storleksordningen 1 miljon kronor, men jobbet kostar mer.
- Fundament för stolpar och bomdriv ska grävas ner och det behövs kabelrör för kunna att ansluta dessa.
- Elsystemet kan vara för gammalt, ny transformator eller ny elkabel som måste grävas ner i banvallen (jämför jordfelsbrytaren ovan).
- P-plats för servicefordon saknas (jämför diskmaskinen ovan). Kanske är vägbanan inte i bästa skick. Bästa att passa på när det ändå finns en schaktfirma på plats (jämför köksgolvet).
- Den gamla anläggningen ska rivas och den nya ska kopplas in. Anläggningen måste ha it-uppkoppling för att kunna övervakas. Även här krävs proffs, anläggningsentreprenör, eltekniker, signaltekniker, it-tekniker för att nämna några.
Ja. Varningssignaleringen börjar alltid med rött blinkande ljus och en ljudsignal.
I Vägmärkesförordningen SFS 2007:90) står det: ”Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen lättare att upptäcka.”
Stanna före bommarna om det går. Om det inte går – kör vidare. Stanna aldrig på spåret!
Detta är en fråga för polisen. Det är inte tillåtet att köra mot rött, och du ska anpassa hastigheten efter trafiksituationen.
Enligt trafikförordningen har tåg i princip alltid företräde framför vägtrafik. Som trafikant ska man förvissa sig om att det inte kommer tåg.
Nej!
Det finns inga lagkrav på sikt i en plankorsning, men Trafikverkets interna regelverk föreskriver ”närsikt”, det vill säga att den som färdas på vägen ska kunna se tåget i minst tio sekunder innan det når fram till plankorsningen. Om det finns bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler behövs inte närsikt.
I alla plankorsningar (även de med bommar) mäts siktsträckorna en gång per år vid grönska.
En planskild korsning är en korsning där järnväg och väg korsar varandra i olika plan, åtskilda av en bro eller en tunnel.
Nybyggda järnvägssträckor får planskilda korsningar från början. Vid större upprustningar slopar vi om möjligt plankorsningar och då i samråd med berörda kommuner.
Tågens rörelser styr signalsystemen vid plankorsningar, till exempel bommarna. När ett tåg med ett körtillstånd närmar sig plankorsningen startar varningssignaleringen automatiskt, det vill säga bommarna fälls. Bommarna ska vara fällda så kort tid om möjligt för att inte hindra vägtrafiken i onödan.
Ett tekniskt fel, vilket som helst, till exempel en felaktig växel, medför att körtillståndet uteblir. Tåget måste stanna. Det uteblivna körtillståndet gör att bommarna hålls öppna, vilket är bra för då hindras inte vägtrafiken.
Det kan ta åtskilliga timmar innan felet är åtgärdat. Lokföraren får därför passera plankorsningen med försiktighet. Föraren ökar därefter farten och sista vagnen kan därför passera med en hög hastighet. Någon möjlighet att manövrera bommarna manuellt finns inte.
Omkörning är förbjuden utom när:
- plankorsningen har bommar
- trafiken i plankorsningen styrs av trafiksignal (som kan visa rött; gult; grönt).
Tvåhjuliga fordon utan sidvagn får dock köras om.
Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 3 kapitlet 55 §: "Ett fordon får inte parkeras på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning" Observera att P-förbudet gäller både före och efter plankorsningen.
Trafikspeglar används inte i plankorsningar. Det beror på att tågets hastighet kräver längre siktsträcka längs banan än vad en spegel kan ge.
Om plankorsningen har ljussignaler finns det också ljudsignaler. Förr byggdes plankorsningar för gående med enbart ljudsignaler (det vill säga utan ljussignaler), några sådana finns kvar.
Skyddsalternativ för plankorsningar
En plankorsnings skyddsalternativ avgörs i första hand av plankorsningens ändamål och den största tillåtna hastigheten för tågen.
Drygt 2 000 korsningar har idag hel- eller halvbommar. Alla plankorsningar med bommar har även ljus- och ljudsignaler som varnar för att bommarna kommer att fällas. En plankorsning kan också vara kompletterad med gula förvarningsljus, blåvit portal vid plankorsningen och bomkjolar. Vid elektrifierade järnvägar finns det en elskyddsportal ("bondfångare") med texten "Livsfarlig ledning".
Helbommar
Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer. Det behövs en väl tilltagen tid för att utrymma plankorsningen, eftersom det annars finns risk att bli instängd mellan fällda bommar. Detta kan medföra långa väntetider. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Halvbommar
Halvbommar täcker enbart körfältet till höger för den som färdas längs vägen mot plankorsningen. Den lämpar sig bäst utanför tätorter där inte så många gående finns. Halvbommar har fördelen att ha korta väntetider, men nackdelen att det är möjligt att köra slalom förbi de fällda bommarna. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Ägovägsbommar
En ägovägsbom är formellt sett en vägbom med främsta syftet att hindra obehörig vägtrafik. En sådan bom är normalt fälld men den som har nyckel kan "köpa tid" och under denna tid är bommen öppen när inget tåg kommer. När tiden har löpt ut måste ny tid köpas. Ägovägsbommen är lämplig i samband med lantbrukstransporter. Ett orange blixtljus varnar innan ägovägsbommarna börjar fällas.
Den som går och cyklar kan passera en fälld bom (på samma sätt som i bostadsområden). Om sikten är skymd finns även ljus- och ljudsignaler.
Ljus- och ljudsignaler
Ljus- och ljudsignaler ger inte lika bra säkerhet som bommar. Denna anläggningstyp nybyggs därför inte. Vid gångvägar kan ljus- och ljudsignaler vara kompletterade med gångfållor.
Kryssmärken
En plankorsning med lågt trafikflöde kan vara försedd med enbart kryssmärken – inga signaler eller bommar. Ett stoppmärke kan finnas under kryssmärket.
Oskyddad korsning
Vid plankorsningar med få trafikanter, kan skyddsanordningar saknas.