Belysning vid väg
Trafikverket ser kontinuerligt över vägbelysningen på alla statliga vägar i hela landet. Belysning ska finnas där den gör mest nytta för trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet längs våra vägar.
Trafikverkets uppdrag är att använda samhällets resurser på ett ansvarsfullt sätt och samtidigt värna om säkerheten på våra vägar för alla som bor och reser i landet. Vägbelysning är en viktig del av en säker trafikmiljö. Samtidigt behöver den finnas där den gör störst skillnad.
Trafikverket arbetar långsiktigt med att:
- Rusta upp belysning som är viktig för trafiksäkerheten
- sätta upp ny belysning där den saknas
- ta bort uttjänt belysning som inte längre fyller en funktion.
Vem ansvarar för belysning vid vägen?
Belysningsanläggningarna vid statlig väg ägs och underhålls av Trafikverket, men också av kommuner. Ungefär två tredjedelar av belysningen vid statlig väg, främst nära tätorter, ägs och underhålls av kommuner. Den som äger anläggningen ansvarar också för drift, underhåll och säkerhet.
Trafikverket arbetar nationellt med att se över vår egen belysning på statliga vägar. Vi gör åtgärder i befintliga anläggningar, bygger nytt på ställen där det saknas idag och tar bort uttjänt belysning där den inte tillför någon nytta. Belysningen ska vara energieffektiv och samma bedömningsgrunder ska gälla i hela landet.
Vem ansvarar för vägen?
I NVDB på karta (Nationell Vägdatabas) kan du se vilka vägar som ingår i statligt, kommunalt respektive enskilt väghållaransvar.
Zooma in i kartbilden till ett läge där vägarna blir synliga. Sedan väljer du att visa "Väghållare" i menyn under rubriken "Datorprodukter".
De röda linjerna markerar vägar som ingår i statligt väghållaransvar, de blå linjerna är gator som kommunen ansvarar för och gröna linjer markerar de vägar som ingår i enskilt väghållaransvar.
Vägbelysning ska finnas där den gör vägen säkrare
Grundprincipen är att det ska finnas god vägbelysning där den behövs för att öka trafiksäkerheten. Det ska också finnas belysning där den ökar tillgängligheten och tryggheten längs våra vägar. Samtidigt kan inte vägbelysning dimensioneras utifrån enskilda behov eller enstaka hushåll. Bedömningen måste göras ur ett systemperspektiv, där hela vägnätet vägs samman.
Som riktlinje i Trafikverkets bedömning om var belysning ska finnas utgår vi från de kriterier som vi tagit fram tillsammans med Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Sverige Kommuner och Regioner. Det innebär att vi belyser trafikmiljöer där det finns många cyklister och gående, som starkt trafikerade korsningar, trafikplatser och busshållplatser.
Exempel på platser där belysning ofta prioriteras är:
- Komplexa korsningar och cirkulationsplatser
- gång- och cykelpassager
- busshållplatser
- områden med mycket rörelse, som vägar nära skolmiljöer.
Vi belyser endast undantagsvis vägar och mindre trafikerade korsningar. Orsaken är att det är en dyr åtgärd förknippad med höga driftskostnader. Den trafiksäkerhetshöjande effekten är också låg och har en negativ påverkan på klimatet, vilket motverkar det klimatmål som regeringen har gett Trafikverket.
Därför tas viss vägbelysning bort
Trafikverkets strategi är att vägbelysning ska vara i bra skick och ha god belysningsteknisk kvalitet (bra ljusbild och styrka) och ska finnas där den gör nytta. Trafikverket tar normalt inte bort fungerande belysning i förtid, men gör en ny bedömning när anläggningen nått slutet av sin livslängd.
Vid undermåligt (dåligt skick) utreds det om belysningen ger nytta där den är placerad. Finns det inget behov av vägbelysning på platsen, kommer den att tas bort, till fördel att bygga ny vägbelysning på platser där den gör nytta och saknas idag.
Belysning ska finns där den gör mest nytta för säkerhet, oavsett var i landet den finns. Vi förstår att det kan upplevas som att Trafikverket ”släcker” belysning, men i många fall handlar det om att anläggningen är i så dåligt skick att den måste åtgärdas av säkerhetsskäl. Vi arbetar på samma sätt i hela landet och vill ha en nära dialog med kommunerna innan förändringar görs.
Vanligaste skälen till att beslysning tas bort
Några av de vanligaste skälen till att vi tar bort vägbelysning är:
- Anläggningen är tekniskt uttjänt eller farlig
- den innebär säkerhetsrisker
- den kräver stora investeringar för att fungera vidare.
Uttjänt och farlig belysning
Många belysningsanläggningar är byggda för flera decennier sedan. Det kan innebära:
- Stolpar med begränsad hållfasthet
- åldrat och osäkert kablage
- brister i elsäkerheten.
- I vissa fall kan anläggningen utgöra en direkt risk för driftpersonal eller allmänhet. Då måste den åtgärdas eller tas bort.
Vanliga frågor och svar
Nedan följer några av de vanligaste frågorna och svaren kopplat till belysning
Trafikverkets uppdrag är att använda samhällets resurser på ett ansvarsfullt sätt och samtidigt värna om säkerheten på våra vägar för alla som bor och reser i landet. Vägbelysning är en viktig del av en säker trafikmiljö. Samtidigt behöver den finnas där den gör störst skillnad.
Trafikverket arbetar långsiktigt med att:
- Rusta upp belysning som är viktig för trafiksäkerheten
- sätta upp ny belysning där den saknas
- ta bort uttjänt belysning som inte längre fyller en funktion.
Det beror på hur belysningen är utformad och hur modern den är.
Äldre eller felaktigt utformad belysning kan skapa stora kontraster mellan ljusa och mörka partier. Det kan försämra förarens mörkerseende och göra det svårare att upptäcka exempelvis gående eller djur i tid.
En sådan belysning ger en falsk trygghetskänsla, där man tror att man syns för ett fordon, men man riskerar att inte synas. Vid ett möte mellan dagens ljusstarka, moderna fordon så gör en äldre belysning med dålig ljusbild ingen nytta och man riskerar att inte synas, om man inte har reflex eller ficklampa.
Utgångspunkten är inte att ha så mycket belysning som möjligt, utan att ha rätt belysning på rätt plats. Vägbelysning ska finnas där den ger tydlig effekt för trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet – och samtidigt vara kostnads- och energieffektiv.
Det innebär att prioriteringar måste göras. Alla platser där belysning upplevs som önskvärd uppfyller inte de kriterier som ligger till grund för beslut, och då kan andra åtgärder vara mer effektiva.
År 2020 tog Trafikverket ett generellt beslut att ingen belysning ska tas över från kommuner.
(Om en belysning vid statlig väg är i ett så dåligt skick att den kan ramla ner eller bli farlig, har Trafikverket som väghållare ett ansvar för att se till att ingen olycka sker. Trafikverket tar däremot inte ner egen eller kommunal belysning som är full fungerande, även om den står placerad på sträckor där den inte tillför någon trafiksäkerhetshöjande effekt.)
Vi vet att många kommuner och boende har önskat att Trafikverket ska ta över mer av belysningen längs statliga vägar. Därför har vi tagit ett nytt steg. Under 2025 startade Trafikverket en utredning för att se vilken kommunal belysning som kan tas över i framtiden, om kommunerna önskar det.
För att det ska vara möjligt behöver lamporna sitta där de gör nytta och vara i så pass gott skick att de håller i många år till. Fram till att utredningen är klar kan kommunerna ofta låta sin belysning stå kvar, så länge den är säker att använda.
Utredningen blir klar våren 2026 och därefter kan ett nytt beslut tas.
Kommunen kan ta över belysning som bedöms vara i tillräckligt bra skick. Även andra aktörer kan bygga och äga ny belysning, om regelverk och tillstånd följs.
Det är dock inte ansvarsfullt att överlåta en anläggning som innebär säkerhetsrisker eller stora framtida kostnader.
Under 2025 startade Trafikverket en utredning för att se vilken kommunal belysning som kan tas över i framtiden, om kommunerna önskar det. För att det ska vara möjligt behöver lamporna sitta där de gör nytta och vara i så pass gott skick att de håller i många år till. Fram till att utredningen är klar kan kommunerna ofta låta sin belysning stå kvar, så länge den är säker att använda.
Alla större åtgärder inom vägområdet kräver tillstånd enligt väglagen. Syftet är att säkerställa att anläggningen uppfyller krav på trafiksäkerhet och funktion.
Det gäller exempelvis:
- nybyggnation
- byte av stolpar eller armaturer
- utbyggnad av befintlig anläggning
I vissa äldre belysningsanläggningar är belysningscentralen uppbyggd på ett sätt som inte uppfyller dagens krav enligt ellagstiftningen. Det kan även vara att hela belysningsanläggningen är uppbyggd så.
Det handlar ofta om att en och samma elanläggning används för att överföra el mellan olika aktörer, till exempel mellan kommun och stat. Sådan överföring kan enligt ellagen kräva nätkoncession, vilket innebär att anläggningen inte får användas i sin nuvarande form.
Den här typen av lösningar är ett arv från 1990-talet, när ansvar och ägande av vägbelysning förändrades och anläggningar lämnades över från nätbolagen till dåvarande Vägverket och kommuner.
För att uppfylla dagens krav behöver anläggningen byggas om så att varje aktör har en egen, separat elanläggning. Det är en tekniskt omfattande och kostsam åtgärd som hanteras successivt över hela landet. Kallas separering av elanläggning.
Att rusta upp en gammal anläggning innebär ofta att stora delar måste byggas om – stolpar, kablage och belysningscentraler. Det innebär i praktiken att man måste bygga en helt ny belysningsanläggning, med kostnader som kan vara betydande. Vid sådana investeringar måste man prioritera var belysning gör störst nytta i hela vägnätet.
Belysningsanläggningar står för en stor energianvändning. En mycket stor del av både kostnader och miljöpåverkan uppstår under driftstiden.
Därför behöver vi:
- Minska energianvändningen
- använda effektiv teknik
- undvika belysning där den inte ger tillräcklig nytta.
Det är en viktig del av ett hållbart transportsystem.
LED är mer energieffektivt och ger bättre ljus, men fungerar inte alltid i äldre anläggningar. Om stolpavstånd eller utformning inte är anpassade kan det uppstå mörka partier. Därför kräver teknikskiftet ibland att hela anläggningen byggs om. Dessutom fasas äldre ljuskällor ut enligt EU-regler, vilket gör förändringar nödvändiga.
Länkar
Via länkarna nedan kan du läsa mer om hur vi underhåller vägar och jobbar med säkerhet på väg.