Logga in
Logga in

Trängselskatt och infrastrukturavgifter

Trängselskatt ger möjligheter att minska trängseln i hårt trafikerade storstadsområden. Infrastrukturavgifter används för att finansiera nya broar och tunnlar.

Infrastrukturavgift – broavgift

Infrastrukturavgift är en avgift som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro eller tunnel. Det innebär att den som använder bron eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort. Broavgift kallas här den infrastrukturavgift som tas ut för färd över en bro.

På vilka broar i Sverige tas avgifter ut?

I dag tas avgifter ut på Öresundsbron, Motalabron samt Sundsvallsbron. Det kommer också att tas ut avgifter på den kommande Skurubron i Nacka.

Trängselskatt

Systemet med trängselskatt används i Stockholm och Göteborg. Syftet med trängselskatt är att minska trängseln, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar.

Trängselskatt tas ut enligt lagen om trängselskatt. Lagen anger betalstationers placering, storlek på trängselskatt och när trängselskatt ska tas ut. Riksdagen beslutar om trängselskatt.

Hur registreras mitt fordon?

När du kör ditt fordon genom en betalstation tas en bild av fordonets registreringsskylt av ett automatiserat system. Bilden skickas till Transportstyrelsen där fordonet identifieras.

Här finns trängselskatt eller infrastrukturavgifter

  • Göteborg
  • Stockholm/Nacka
  • Motala
  • Sundsvall

Betala trängselskatt och infrastrukturavgifter

Frågor om betalning och överklagande av trängselskatt och broavgifter hanteras av Transportstyrelsen.

Broavgift i Motala

Broavgift i Motala delfinansierar bygget

Riksdagen beslutade 2010 att Motalabron delvis ska finansieras med lån som ska återbetalas med infrastrukturavgifter, så kallade broavgifter. Därför kommer avgifter att tas ut för fordon som åker på bron. På det sättet är de som använder bron med och bekostar bygget.

Ungefär en tredjedel av kostnaden för bron finansieras med statliga anslag, medan två tredjedelar finansieras med lån. Återbetalningen av lånet sker med hjälp av broavgifterna. Återbetalningstiden beräknas bli cirka 40 år. Motala kommun har medfinansierat gång- och cykelbanan på bron.

Blir bron avgiftsfri någon gång?

Ja, när lånet är betalt tas avgiften bort. Beräknad återbetalningstid på det lån som tagits för att finansiera bron är cirka 40 år. Återbetalningstiden påverkas bland annat av mängden trafik och räntan på lånet hos Riksgälden.

Broavgift i Sundsvall

Broavgift i Sundsvall delfinansierar bygget

2010 beslutade riksdagen att Sundsvallsbron delvis ska finansieras med lån som ska återbetalas med infrastrukturavgifter, så kallade broavgifter. Därför tas en avgift ut för fordon som åker på bron. På det sättet är de som använder bron med och bekostar bygget.

Ungefär en tredjedel av kostnaden för bron finansieras med statliga anslag, medan två tredjedelar finansieras med lån. Återbetalningen av lånet sker med hjälp av broavgifterna. Återbetalningstiden beräknas bli cirka 35 år.

Blir bron avgiftsfri någon gång?

Ja, när lånet är betalt tas avgiften bort. Beräknad återbetalningstid på det lån som tagits för att finansiera bron är cirka 35 år. Återbetalningstiden påverkas bland annat av mängden trafik och räntan på lånet hos Riksgälden.

Trängselskatter i Göteborg

Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Syftet med trängselskatten är att minska trängseln, förbättra miljön samt att delfinansiera Västsvenska paketet.

Trängselskatten ska, under en 25-årsperiod, bidra med 14 miljarder kronor (2009-års prisnivå) till Västsvenska paketet.

Trängselskattens effekter

Trängselskatten har medfört att trafikflödena och trängseln har minskat och restiden har förkortats. Under det första året med trängselskatten minskade trafiken över betalstationssnittet med cirka 11 %. Restiderna på infartslederna minskade till följd av minskade trafikflöden. Den största restidsminskningen skedde på E6 Kungälvsleden. Trängselskattens införande medförde även förbättrad luftkvalitet i Göteborg.

Trängselskatter i Stockholm

Stockholms län växer med 35 000–40 000 invånare varje år och vi har en ökande efterfrågan på resor och transporter på våra vägar. Därför arbetar vi hela tiden med att följa utvecklingen och trimma hela vägsystemet för att hantera och om möjligt minska köbildningen. Trängselskatten är ett sätt att göra detta. Utvärderingar visar att trängselskatten fungerar – den ökar framkomligheten, främst genom att det blir färre timmar av trängsel och att restiderna blir kortare.

Trängselskatten utformas för att minska trängseln i vägtrafiken. Men den ger samtidigt en intäkt till staten. Eftersom intäkten kommer från regionens trafikanter har politiker från landstinget och berörda kommuner kommit överens om hur pengarna ska användas så att de ger nytta för de som bor i regionen. Regering och riksdag har godkänt dessa överenskommelser och att motsvarande mängd statliga anslagsmedel används i de regionala projekten.

  • Alla beslut om ny eller förändrad trängselskatt har utformats för att den ska reducera trängsel.
  • Trängselskatten förändras genom beslut i riksdagen men först efter förhandling med regionala parter, så som berörda kommuner och Region Stockholm.

Så används trängselskatten i Stockholm

Hur intäkterna från trängselskatten ska användas har regionala parter kommit överens om i olika avtal från 2007 - 2017. 

Trafikverket arbetar tillsammans med kommunerna och landstinget för att bilåkandet kan begränsas trots regionens stora befolkningsökning, till exempel genom att anpassa stadsutvecklingen eller utveckla kollektivtrafiken. Intäkterna från förändringen som gäller från januari 2020 har staten, kommuner och regionen kommit överens om ska gå till utbyggnad av kollektivtrafiken med ny tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan, en tunnelbanestation i Hagalund, Spårväg Syd samt Roslagsbana till city.

I tidigare överenskommelser har de regionala parterna kommit överens om att pengarna ska finansiera byggandet av E4 Förbifart Stockholm (2007) och utbygganden av tunnelbanegrenar mot Barkarby, Nacka och Gullmarsplan samt Arenastaden (Stockholmsförhandlingen 2013).

Därför fungerar trängselskatten

Trafikverket träffade Jonas Eliasson, trafikforskare på KTH, och pratade med honom om filosofin bakom trängselskatten, varför den fungerar, om stockholmarnas acceptans, om hur andra länder ser på Sveriges arbete.