Halland Väg 26, Oskarström–länsgränsen, faunapassager
Vi utreder hur vi kan förbättra möjligheten för klövviltet (faunan) att passera över väg 26 på sträckan Oskarström–länsgränsen och därmed minska barriäreffekten samt öka säkerheten för både djur och trafikanter.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
Vi planerar att skapa bättre möjligheter för faunan att passera över väg 26 mellan Oskarström och länsgränsen. Idag orsakar trafiken och viltstängslet en barriäreffekt, och vi vill minska den genom effektivare viltstängsling, viltuthopp, färister och nya faunapassager i plan. Det förväntas även minska viltolyckorna på sikt.
Sträckan Halmstad–Oskarström hanteras i andra projekt
I Lokaliseringsutredningen var sträckan Halmstad–Oskarström med, men den kommer inte att ingå i projektet framöver. Anledningen är att Nationell plan inkluderar utbyggnad av sträckan Halmstad–Oskarström till en 2+1-väg. Det finns även planer på en gång- och cykelväg mellan Halmstad och Åled. Därför kommer viltstängsel och eventuell faunapassage på den sträckan istället att hanteras inom de projekten. Det betyder att sträckan vi studerar i den här vägplanen är Oskarström–länsgränsen, cirka 47 kilometer.
Lokaliseringsutredningen blev klar i slutet av mars 2021. Det finns en Beslutshandling för Lokaliseringsutredningen, PM skisshandling som visar inriktningen för nästa skede, vägplan.
Arbetet med vägplanen startade under våren 2022 och samråd hölls sen under sommaren och hösten. Det har ännu inte tagits något beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) av Länsstyrelsen, då planen pausades tillfälligt under 2023 på grund av resursbrist. Vägplanen planeras fortsätta i skede samrådsunderlag till våren 2024, och sedan samrådas enligt tidsplan. Beslut om BMP beräknas ske under vintern 2025.
Möjliga åtgärder
Vi utreder vilka åtgärder som är lämpliga och var de åtgärderna skulle ge bäst resultat. Det kan gälla
- viltstängsel
- färister och viltuthopp längs anslutande vägar
- anpassning av broar och portar
- passager i plan med viltvarningssystem.
Ett steg mot en grönare infrastruktur
Trafikverket har ett ansvar att bidra till Sveriges miljömål. Enligt målet Ett rikt växt- och djurliv ska vi sträva efter att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Infrastrukturen i form av vägar och järnvägar är ofta allvarliga barriärer för djur, såväl för större klövvilt som småvilt. Viltolyckor med klövdjur är dyrt för samhället eftersom det kan leda till både personskador, restidskostnader och sämre biologisk mångfald.
Tidsplan
Observera att tiderna är preliminära och kan komma att justeras.
Förklaring av begrepp
Ekodukt
Ekodukt är en typ av faunapassage som är tänkt att leda ”hela ekosystem” över vägen. Det är viktigt att landskapet ”flyter” över vägen i en obruten kedja för att funktionen ska bli optimal för många arter. Vegetationen på en ekodukt är viktig, och det omgivande landskapets vegetation bör vara utgångspunkt när man planerar för växtligheten på ekodukten. Minimibredden är 30 meter och utformningskraven enligt Trafikverkets regelverk Vägars och gators utformning.
Faunabro
Faunabro är en typ av faunapassage som liknar ekodukten, men som är smalare och/eller ibland innefattar mindre bil-/skogsväg. Faunabron är anpassad så att vilt ska ledas över vägen/järnvägen och ska delvis eller helt vara täckt med organiskt material. Minimibredden är 15 meter och utformningskraven enligt Trafikverkets regelverk Vägars och gators utformning
Passage i plan
Passage i plan är en faunapassage som fungerar som en öppning i stängslet där djur kan passera vägen i plan. Man kan komplettera med ett viltvarningssystem för att varna trafikanter när djur är på väg att passera. Bredden på passagen föreslås vara 30–40 meter. Forskning pågår på dessa passager inom ramen för forskningsprogrammet Triekol.
Färist
Färisten kan bestå av ett gallersystem som framför allt klövdjur undviker att gå över. De används vid stängselöppningar där en enskild väg ansluter till en stängslad väg. Detta för att hindra djur från att ta sig in på den trafikerade allmänna vägen via öppningen.
Viltuthopp
Viltuthoppet är en konstruktion som gör det möjligt för djur att ta sig ut i naturen igen efter att de har kommit in på fel sida viltstängslet. Uthoppets höjd blir 1,5–1,6 meter och är anpassat till landskapet och viltstängslet.
Sträckan från trafikplatsen vid E6 Halmstad till länsgränsen är cirka 58 km. Sträckan innebär både en utpekad barriär och ett område med mycket viltolyckor, speciellt i de södra delarna som är ostängslade. Såväl större klövvilt som älg, rådjur, hjort och vildsvin, som små och medelstora däggdjur har stora problem att ta sig över vägen på ett säkert sätt. Vägen hindrar djuren från att röra sig längs sina vandringsvägar mellan mellersta och södra Sverige. Sträckan har viltstängsel, vilket leder djuren till att korsa vägen vid Kristinehamn eller Karlskoga i stället. Det gör att antalet djur som går över vägen där ökar, och det innebär en fara för både djur och trafikanter. Eftersom det inte finns några fungerande passager för djuren i dagsläget, finns det ett stort behov av nya lösningar.
Den stängslade vägen är problematisk ur barriärsynpunkt och det sker en del viltolyckor på anslutande vägar där det finns öppningar i viltstängslet.
Vi utreder hur vi kan minska barriäreffekten för klövvilt på väg 26 mellan Halmstad och länsgränsen och därmed öka säkerheten för både djur och trafikanter.
Lokaliseringsutredningen blev klar i slutet av mars 2021.
Förkortad sträcka
Sträckan Halmstad–Oskarström kommer inte att ingå i vägplanen. Anledningen är att Nationell plan inkluderar utbyggnad av sträckan Halmstad–Oskarström till en 2+1-väg. Det finns även planer på en gång- och cykelväg mellan Halmstad och Åled. Därför kommer viltstängsel och eventuell faunapassage på den sträckan istället att hanteras inom de projekten.