Väg 940, Onsalavägen, nybyggnad Vi skapar livsviktiga miljöer och åtgärder för groddjur
Miljöåtgärderna är en viktig och stor del för projektet. Tunnlar och murar för groddjur är åtgärder vi gör för att skydda dem. Andra åtgärder är att skapa nya livsmiljöer som ersättningsdammar och faunadepåer.
–Groddjur är en grupp som vi sett att vi måste skydda när vi bygger för att de ska kunna leva, leka och fortplanta sig. Vi har därför tagit fram ett antal åtgärder för att skydda och gynna groddjuren. Alla åtgärder gör vi i samverkan med ekologisk groddjursexpertis från Naturcentrum, säger Lydia Lehtonen, Trafikverket och projektledare för nya Onsalavägen.
Till att börja med har omfattande inventeringar genomförts för att ta reda på vilka groddjur som finns i området och var deras lekvatten och övervintringsplatser ligger.
–Inventeringarna används som ett av många underlag för hur kompensationsåtgärder ska utformas, säger Sara Bergström, Miljöspecialist, Trafikverket.
Ersättningsdammar byggs – lekplatser för groddjur
Totalt byggs tre nya dammar vid Fjordsskolan, Mariedalsvägen och Staragården. Dammarna anläggs innan befintliga dammar tas bort, så att groddjuren hela tiden har tillgång till fungerande lekvatten och livsmiljöer.
–De nya dammarna anläggs med varierande djup med både grunda zoner där äggen läggs och djupare delar där yngel kan överleva även torra perioder. Vissa dammar kommer vi att restaurera istället för att ersätta, säger Sara Bergström.
Faunadepåer – viktiga typer av livsmiljö för groddjuren
I samband med att träd avverkas vid dammar och längs vägen sparas träd för att läggas ut som faunadepåer. Depåerna skapas av trädstammar av olika dimension, grenar och ris som läggs upp i särskilda områden. Faunadepåerna fungerar både som skyddade övervintringsplatser, livsmiljöer och gömställen för både groddjur och många andra arter. Totalt läggs minst 35 faunadepåer ut för att gynna den biologiska mångfalden.
Grodmurar och grodtunnlar – för att leda groddjuren rätt
För att groddjuren ska kunna ta sig mellan sina lekplatser och övervintringsområden anläggs ett omfattande system av så kallade grodmurar och grodtunnlar.
En grodmur är 40 centimeter hög och den hindrar grodorna från att gå ut på vägen och leder dem till grodtunnlar där de kan korsa vägen på ett säkert sätt.
–Totalt byggs nio tunnlar där groddjuren kan passera tryggt under vägen. Till tunnlarna finns ledarmar som guidar groddjuren in i tunneln, säger Sara Bergström.
Utöver praktiska åtgärder görs också anpassningar av när arbeten får ske med hänsyn till groddjuren. För att undvika att groddjur dödas eller störs under sina mest känsliga perioder finns detaljerade tidsrestriktioner kopplade till olika typer av arbeten.
Många åtgärder görs och utvärderas
Genom att kombinera tekniska lösningar som grodtunnlar och grodmurar med de strategiskt placerade ersättningsdammarna, restaurering och faunadepåer skapas ett nätverk av nya livsmiljöer för groddjuren.
–Tillsammans gör alla dessa åtgärder det möjligt att behålla fungerande groddjurspopulationer i området även i framtiden, säger Sara Bergström.
–För att säkerställa att åtgärderna fungerar som det är tänkt följer vi upp dem. Vi kontrollerar hur arternas populationer påverkas när vi bygger vägen. Vi besöker dammarna, både befintliga, restaurerade och nyskapade under lämplig period för att styrka förekomst i varje damm, avslutar Sara Bergström.
Befintliga dammar inventeras vartannat år i tio år efter byggnation. Nya och restaurerade dammar inventeras årligen i minst tre år, eller tills de bedöms fungera ekologiskt. Resultaten från dessa uppföljningar kommer rapporteras till tillsynsmyndighet.
Fakta:
- Alla groddjur i Sverige är fridlysta och omfattas av skydd enligt Artskyddsförordningen i olika grad.
- Totalt har projektet hittat sex groddjursarter: Åkergroda, Lövgroda, större vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander.