Logga in
Logga in

Örebro Sveriges första permanenta elväg

Sveriges första permanenta elväg ska byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. Satsningen på elväg är ett led i målet att minska koldioxidutsläppen från godstrafiken.

Vad?

Vi bygger Sveriges första permanenta elvägsanläggning på E20 mellan Hallsberg och Örebro.

Varför?

Syftet med en elvägspilot är att tekniken ska verifieras och demonstreras samt att hela elvägssystemet med kringtjänster, betal- och accessystem med mera demonstreras.

Nuläge

Vi arbetar med upphandling och val av teknik. Vägplanearbetet är just nu pausat i väntan på upphandling.

Om projektet

Elvägar kan bli ett komplement i morgondagens fossilfria transportsystem. Som en del i Trafikverkets program, elektrifiering av det statliga vägnätet för tunga transporter, vill vi genomföra ett pilotprojekt där vi bygger elväg för tung godstrafik.

Vi behöver analysera hur helheten för olika elektrifieringslösningar som tar oss närmare målet om fossilfria transporter fungerar i skarpt läge. Syftet med en elvägspilot är att tekniken ska verifieras och demonstreras samt att hela elvägssystemet med kringtjänster, betal- och accessystem med mera demonstreras.

Val av sträcka

E20 Hallsberg - Örebro kommer att få Sverige första permanenta elväg. Valet av sträcka har stått mellan E20 Hallsberg–Örebro och väg 73 Västerhaninge–Nynäshamn. Valet har skett utifrån en rad kriterier såsom vägtyp, trafikvolymer, transportupplägg, omgivningens natur- och kulturmiljö, möjlighet till kraftförsörjning samt försvarets riksintressen.

E20 Hallsberg - Örebro

Örebro och Hallsberg ligger mitt i logistiktriangeln mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Från Örebro nås en stor del av Sveriges befolkning inom tre timmar och 60 % av Sveriges företag ligger inom en radie på 20 mil från Hallsberg. Här finns potential för en storskalig utbyggnad för elvägar. 

Det är en tungt belastad sträcka med stabila trafikvolymer och är en av landets tyngst trafikerade stråk för tunga transporter. Hela sträckan är en mötesfri motortrafikled och gränsar till större delen till öppna ytor, med t ex jordbruk och vindkraftpark. Det finns även fördelar i möjlighet att kunna samverka mellan olika trafikslag.

Nyheter

Tidsplan

1 Inhämtande av förslag på lämpliga pilotsträckor December 2018

2 Samråd Maj - juni 2020 och Juli 2021

3 Beslut om vägsträckning Juli 2021

4 Upphandling 2021–2023

Fakta om elvägar

Elväg syftar på en väg med dess kringutrustning (elkraftmatning, anläggningsövervakning etc.) som, oavsett teknisk lösning, möjliggör överföring av elenergi till fordon under körning.

Flera tekniska lösningar kan bli akutella för implementering i projektet, eftersom olika tekniker kan ha olika bästa tillämpningsområde beroende på typ av trafik, topografi och områden samt typ av fordon.

Det finns i dag två alternativ med så kallad konduktiv överföring av ström, som kräver någon form av kontaktdon. Strömavtagare som på järnväg från hängande ledningar eller en släpkontakt mot strömförande skenor i vägbanan.

Det tredje alternativet är så kallad induktiv överföring av ström, via en strömförande kabel som är nedgrävd i vägbanan. Via det elektromagnetiska fält som alstras överförs ström i en mottagare som är monterad på fordonet.

Om det konduktiva systemet har sin motsvarighet i tågens och tunnelbanans kraftförsörjning så kan det induktiva systemet jämföras med när man laddar en eltandborste eller lägger mobilen på en laddningsplatta.

Vad händer med projektet om västenligt annorlunda teknik slår igenom snabbt?

Programmets primära uppgift är att stödja en utveckling mot fossilfria transportlösningar på våra vägar. Om teknikutvecklingen leder till att elvägar inte behövs så kommer programmet inte att gå vidare med den lösningen. Om elvägar byggs så kan de bli en övergångslösning. Allt beror på teknikutvecklingen och den nytta kontra kostnad som kan bedömas finnas när besluten ska tas.

Elektricitet är i sig en klimatneutral energibärare och elektriska motorer minskar energianvändningen.

Fordon som rör sig långa sträckor med korta uppeållstider har liten eller ingen nytta av laddning vid stillastående, utan behöver kontinuerlig tillförsel av elenergi medan fordonet är i rörelse. Långtradare är ett exempel på denna kategori, men även vissa stads- och fjärrbussar, en del distributionstrafik och långväga persontrafik.

Fordon som används i relativt korta transporter med långa uppehållstider kan med fördel utföras som rena elfordon eller laddhybrider. Laddning vid stillastående ger tillräckligt med energi till kortare transporter. Jobbpendling är ett utmärkt exempel.

Elvägar vs. batterier

Det pågår omfattande forskning och utveckling av nya batterier runt om i världen. I dag finns dock inte batterier med tillräcklig kapacitet - i förhållande till sin vikt - så att tunga lastbilar kan drivas av dem med tillräcklig nyttolast över längre sträckor.

Det finns också en negativ påverkan på miljön vid tillverkningen av dagens batterier som gör att mindre batterier är att föredra om möjligt i fordonen.

Elvägar minskar behovet av stora batterier och kan därmed - åtminstone i en övergångsperiod - vara ett bra komplement till fordonens egna batterier.

Den 1 januari 2018 trädde en ny klimatlag i kraft. Utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent till år 2030. Sverige ska som helhet vara klimatneutralt till år 2045.

Cirka 25 % av vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer från tung trafik. De senaste åren har vägtrafikens koldioxidutsläpp dämpats, tack vare mer energieffektiva fordon och ökad andel förnybar energi. Det är positivt och visar på att vi tar steg i rätt riktning. 

Ändå fortsätter utsläppen sammantaget att stiga eftersom resor och transporter fortsätter att öka. Just därför är det oerhört viktigt att den vägbundna godstrafiken effektiviseras och minskar sina utsläpp av koldioxid. Elvägar kan vara ett komplement och en möjlighet för att möta framtidens hållbara transportbehov.  Som exempel kan vi förenklat säga att om vi elektrifierar 5 % (ca 500 mil) av det statliga vägnätet kan vi, vid full övergång till elektrifierad drift, minska de fossila utsläppen med 50 % från tunga fordon.

Det finns och kommer att krävas en mångfald av lösningar, inom alla trafikslag, för att ställa om till ett fossilfritt transportsystem. Elvägar är en lösning med hög potential som också nyttjar befintlig väginfrastruktur. Parallellt med elvägar måste vi också styra transporter och beteenden till mindre miljöbelastande trafikslag, som cykel och järnväg till exempel. Vi måste också utveckla möjligheterna för delade transporter, effektiv transportplanering, smart samhällsplanering etc.

 

Att ge en kvalificerad beräkning är för tidigt men de bedömningar som gjorts, nationellt och internationellt, visar att elväg är en kostnadseffektiv lösning. En grov bedömning pekar på att kostnaden för att bygga elvägar, inklusive elnät och fordon, blir mellan 10-30 miljoner kronor per kilometer, beroende på teknik.

Kostnaderna är, när tekniken är mogen, låga i jämförelse med att bygga ny järnväg och det kan ske i högre takt. Elväg nyttjar det befintliga vägsystemet så det är bara själva tekniken som ska byggas till, inte vägen. Eftersom det finns vinster att göra både för samhället och industrin kommer det att bli viktigt att vi får till en fungerande och balanserad finansiering i framtiden om elvägar visar sig fungera tillräckligt bra.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda och genomföra tester för att ha underlag i den fortsatta utvecklingen av elvägar. Detta för att kunna ta beslut om vi ska fortsätta utveckla och implementera elväg för tunga fordon i det svenska vägtransportsystemet.

Parallellt investerar Trafikverket i kunskap och utveckling av nya verktyg för att kunna hantera konflikten mellan klimatmål och ökade transportbehov på ett bra sätt.

Kontakt

Nicklas Broberg

Telefon: +46 10-124 44 74

Roger Ullström

Telefon: +46 10-123 73 02