Skåne Hässleholm-Lund, två nya spår
Tågtrafiken ökar kraftigt. Särskilt i Skåne. Det finns ett stort behov av ökad kapacitet i järnvägssystemet. Det gäller både person- och godstrafik.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
Trafikverket planerar för att bygga två nya järnvägsspår mellan Hässleholm och Lund. Motiven till utbyggnaden är att förbättra för arbetspendling och bidra till ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. De nya spåren ska utformas för hastigheter upp till 250 km/tim, vilket nya järnvägar i Sverige vanligtvis byggs för. Uppdraget gavs av regeringen i oktober 2023.
Utgångspunkterna från regeringen för den fortsatta planeringen av projektet är att:
- Påverkan på trafikstart ska vara så liten som möjligt i förhållande till tidigare planering på sträckan Hässleholm-Lund, när projektet var tänkt som en del av systemet Nya stambanor. Då planerades trafikstart till omkring år 2040.
- Åtgärden ska vara mer samhällsekonomiskt lönsam i förhållande till tidigare planering på sträckan Hässleholm-Lund, när projektet var tänkt som en del av Nya stambanor.
- Störningar för befintlig trafik under genomförandet ska minimeras.
Nyheter Hässleholm - Lund
Länkarna nedan tar dig till Trafikverkets rapport "Kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne" och regeringens nationella plan för transportinfrastrukturen.
Ett flertal åtgärder för bättre kapacitet
Flera åtgärder, som alla bidrar till en bättre kapacitet i det skånska järnvägsnätet, ska rymmas inom samma kostnadsram som Hässleholm-Lund, två nya spår:
- Ny planskild spårkorsning på Malmö bangård
- Fler plattformsspår på Malmö C Övre
- Utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö C
- Förbigångsspår vid Slätthult på Södra stambanan
- Förbigångsspår vid Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan
- Mötesspår på godsstråket genom Skåne
Kostnadsram för alla ovanstående åtgärder är 28 miljarder kronor i 2021 års prisnivå.
Under planläggningsprocessen hålls samråd med berörda enskilda aktörer, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Trafikverket kommer att ha dialog med berörda och beaktar genomförbarhet utifrån regionala och lokala ståndpunkter.
Regeringsbeslutet från oktober 2023, som beskriver bakgrunden till projektet, kan du läsa i sin helhet via länken:
Filmen visar hur en byggprocess går till, från att planeringen startar tills att projektet byggs.
Preliminär tidplan
Trafikverket bygger projektorganisationen, och arbetar fram ett så kallat förfrågningsunderlag, som styr vad lokaliseringsutredningen ska innehålla.
I lokaliseringsutredningen identifieras och utvärderas olika lokaliseringsalternativ för den nya järnvägen. Järnvägen ska lokaliseras på ett sådant sätt att projektets ändamål kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. Utredningen ska ligga till grund för Trafikverkets ställningstagande om val av lokalisering.
Regeringen beslutar om tillåtlighet för projektet och vilket lokaliseringsalternativ som ska utredas vidare. Därefter kan en mer detaljerad tidplan och eventuell etappindelning tas fram för kommande järnvägsplan.
Järnvägsplanen beskriver i detalj var järnvägen ska ligga och hur anläggningen ska se ut. Planen visar vilken mark som behövs både för själva bygget och när järnvägen är i drift.
Under arbetet med järnvägsplanerna fördjupas kunskapen så att en mer detaljerad tidplan kan tas fram för utbyggnadsetapperna.
Till planen kommer det att finnas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver både positiva och negativa konsekvenser för miljön samt ett gestaltningsprogram som visar hur det som byggs kan komma att se ut. Det krävs även ofta olika tillstånd för att få börja bygga, exempelvis tillstånd för vattenverksamhet.
Samråd sker löpande under planskedet
Alla direkt berörda, intressenter och allmänhet har möjlighet att yttra sig. När vi har bearbetat alla synpunkter som kommit in och är klara med vårt förslag kommer hela järnvägsplanen att ställas ut för granskning. Därefter sker en fastställelseprövning.
Projekteringen ska utmynna i en bygghandling som beskriver i detalj hur anläggningen ska byggas. Där fastslås utbyggnadsetapperna och hur lång tid dessa behöver. Så snart projekteringen är klar kan entreprenörer upphandlas så att byggnation kan starta.
Frågor och svar
Nedan har vi samlat vanliga frågor om projektet.
Trafikverket planerar för att bygga ut järnvägen mellan Hässleholm och Lund med två nya spår. Det är en konventionell järnväg med maxhastigheten 250 km/h.
Södra stambanan, som förbinder Stockholm och Malmö, och som är det viktigaste järnvägsstråket i södra Sverige når ibland sin fulla kapacitet. Det vill säga, det går inte att köra fler tåg på banan vid vissa tider på dygnet. Järnvägssystemet behöver ha mer kapacitet, framförallt för att förbättra för arbetspendling och bidra till ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Så är också regeringens uppdrag till Trafikverket formulerat.
Projektet har flera nyttor:
Nytta 1 – för samhällets utveckling.
Järnvägen är effektiv och hållbar. Men våra banor är på flera håll fullt utnyttjade, och vi måste bygga ut för att klara framtidens behov. Med en växande befolkning och en förväntad ökning av både person- och godstransporter är det viktigt att framtidssäkra infrastrukturen. Utan utbyggnad riskerar vi att hamna i en situation där infrastrukturen begränsar samhällets utveckling.
Nytta 2 – för den regionala utvecklingen.
En bättre järnväg bidrar till den regionala utvecklingen genom att knyta samman städer och regioner. Det skapar bättre förutsättningar för pendling, vilket kan underlätta för fler att bo på en plats och arbeta på en annan. Det kan i sin tur främja en mer balanserad regional utveckling.
Nytta 3 – för miljön.
Tåg är ett miljövänligt transportsätt. Genom att öka kapaciteten kan fler transporter flyttas från väg till järnväg, vilket bidrar till minskade koldioxidutsläpp och en bättre miljö.
Nytta 4 – för både resenärer och godstransportköpare.
Med fler spår blir det möjligt att köra fler tåg. Då blir det lättare att hålla tidtabellen och erbjuda en mer pålitlig service, vilket gör järnvägen mer attraktiv för både pendlare och långväga resenärer såväl som godstransportköpare.
Nytta 5 - för våra vägar.
För godstrafiken är järnvägen en effektiv transportmetod. Med fler spår går det att köra mer gods på järnväg, oftare och mer punktligt. Det minskar belastningen och slitaget på vägarna.
Nytta 6 - för hela södra Sveriges järnvägstrafik.
Järnvägen är belastad på många håll i Sverige. Det går inte att öka trafiken så mycket som efterfrågas. Det går inte heller att underhålla järnvägen i den utsträckning som behövs eftersom trafiken är så tät. Den är känslig för störningar, men också svår att underhålla. Det behövs fler spår.
Det är en av de första sakerna vi nu arbetar med. När lokaliseringsutredningen är klar, vilket vi bedömer blir år 2029, kommer vi att se på ett ungefär var den nya järnvägen ska gå. Då föreslår vi en så kallad korridor, inom vilken järnvägen ska byggas. Korridoren kan vara smal eller flera hundra meter bred, beroende på var den går i landskapet och vilka utmaningar som finns på sträckan.
Det är ett stort och komplext projekt att bygga ny järnväg på en så lång sträcka. Det är cirka 7 mil ny järnväg genom delvis tätbefolkade områden med många skyddsvärden.
Byggarbetet kan få stor påverkan på den omgivning där järnvägen ska byggas och vi måste därför vända på alla stenar innan vi fattar beslut. Det handlar också om den demokratiska processen liksom att skapa förståelse och dialog med omvärlden. Detta gör att det tar lång tid.
Den preliminära tidplanen som redovisas ovan bedöms som realistisk utifrån förutsättningarna. Men vår målsättning är att i vårt fortsatta planeringsarbete kunna hitta möjligheter att korta tidplanen, exempelvis genom att planera och bygga ut i etapper. Men det är för tidigt att säga hur mycket vi idag bedömer att tidplanen kan kortas.
Kostnaden för projektet beror bland annat på val av sträckning och byggmetod för järnvägen.
Kostnadsram är 28 miljarder kronor i 2021 års prisnivå, men summan inkluderar då också sex andra förbättringsåtgärder i järnvägssystemet, se ovan.
Vi kommer att anorda samråd med allmänheten under projektets gång. Under samråden bjuder vi in till att ta del av information om projektet, samt samlar in synpunkter och för dialog med de som berörs av arbetet.