Frågor och svar om Hässleholm-lund
Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om planerna på två nya spår mellan Hässleholm och Lund.
Trafikverket planerar för att bygga ut järnvägen mellan Hässleholm och Lund. Två spår ska bli fyra på sträckan mellan Hässleholm och Lund. De två nya spåren byggs med normal standard där tågen kan köra i hastigheter upp till 250 km/h.
I projektet ingår även andra åtgärder som bidrar till en bättre kapacitet i det skånska järnvägsnätet.
För resenärer
Med två nya spår kan fler tåg trafikera södra stambanan och fler kan resa med tåg till arbete, skola och nöje. Trafikstörningarna minskar och tågtrafiken blir mer pålitlig.
För näringslivet
Med bättre kapacitet på Södra stambanan kan mer gods transporteras på järnväg, inom Sverige och till utlandet. Järnvägen blir mer robust och transporterna mer pålitliga.
För den regionala utvecklingen
En järnväg med större kapacitet och fler tåg knyter ihop städer och krymper avstånd. Det blir enklare för människor att bo kvar på sin hemort och pendla till arbete, skola och service, vilket främjar regional utveckling.
För samhällets utveckling
Dagens järnväg är hårt belastad och både person- och godstransporter förväntas öka i framtiden. Med två nya spår mellan Hässleholm och Lund bygger vi för framtidens behov av infrastruktur, vilket gynnar samhällets utveckling.
För järnvägstrafik i södra Sverige
Järnvägen är hårt belastad och större kapacitet på Södra stambanan gynnar tågtrafiken i södra Sverige. En hårt belastad järnväg är svår att underhålla. Nya spår ger färre trafikstörningar och bättre förutsättningar att sköta spåren.
För miljön
Genom att öka kapaciteten på Södra stambanan kan fler resor och transporter flyttas från väg till järnväg, vilket bidrar till minskade koldioxidutsläpp och en bättre miljö.
Planen är att bygga två nya spår från strax söder om Hässleholms tätort till Klostergården söder om Lund. Vi utreder till att börja med olika alternativ för var de nya spåren kan byggas, det kallas lokaliseringsutredning och den beräknas vara klar 2029. Då föreslår vi en så kallad korridor, inom vilken järnvägen kan byggas.
Genom Lund, från Stångby till Klostergården, finns tillräcklig kunskap för att kunna starta arbetet med att planera järnvägsbygget. En utredning om lokalisering behövs därför inte. Genom Lund planeras bygget av de nya spåren utmed eller nära där spåren ligger idag.
I planeringen av de nya spåren samarbetar vi med Hässleholm, Höör, Eslöv och Lunds kommuner och tar hänsyn till deras synpunkter.
En järnvägsplan beskriver i detalj var järnvägen ska ligga och hur den ska se ut. Planen visar även vilken mark som behövs både för att kunna bygga och för själva järnvägsspåren. Till järnvägsplanen finns en miljökonsekvensbeskrivning som Länsstyrelsen behöver godkänna och ett gestaltningsprogram som visar hur det som byggs kan komma att se ut.
Berörda har möjlighet att lämna synpunkter på järnvägsplanen under samrådstiden. När vi har bearbetat synpunkterna som kommit in och är klara med vårt förslag så ställer vi ut järnvägsplanen för granskning. Då får berörda ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter.
Därefter ska planen fastställas av Trafikverkets avdelning Planprövning. Om planen inte överklagas vinner den laga kraft, det vill säga den inte längre kan överklagas.
Det är ett stort och komplext projekt att bygga ny järnväg på en så lång sträcka, cirka 7 mil ny järnväg. Byggarbetet och den färdiga järnvägen kan få stor påverkan i tätbebyggda områden och i områden med skyddsvärd natur. Därför måste vi utreda noggrant innan ett beslut kan fattas. Den demokratiska processen som föregår ett beslut om ett järnvägsbygge tar också tid, liksom att ha dialog med omvärlden och skapa acceptans för projektet.
En preliminär tidplan finns på hemsidan. Vårt mål är att i planeringsarbetet kunna hitta möjligheter att korta tidplanen, exempelvis genom att planera och bygga ut i etapper.
Kostnaden för projektet beror bland annat på val av sträckning och hur man väljer att bygga järnvägen.
Regeringen har i sitt uppdrag satt ett tak för hur mycket projektet kan kosta, det är 28 miljarder kronor i 2021 års prisnivå. För den summan ska även andra förbättringsåtgärder i järnvägssystemet ingå.
Vi kommer att hålla samråd med allmänheten under projektets gång och vi har även dialog med de som berörs av planerna. Under samråden kan alla ta del av information om projektet och lämna synpunkter.
Tid och plats för samrådet kommer att meddelas på projektets hemsida och annonseras i media.
Vi vet ännu inte om spåren kommer att byggas nära dagens spår genom Eslöv och Höör eller utanför. Trafikverket utreder olika alternativ och den utredningen beräknas vara klar 2029. Då föreslår vi en så kallad korridor, inom vilken järnvägen ska byggas.
I planeringen av de nya spåren samarbetar vi med Eslöv och Höörs kommuner och tar hänsyn till deras synpunkter.
Trafikverket kommer behöva utnyttja en del mark för att kunna bygga de nya spåren, men hur mycket går inte att säga så här tidigt. Det kommer bli tydligare under arbetet med lokaliseringsutredningen respektive järnvägsplanerna.
Våren 2025 fattade Trafikverket beslut om att dela upp planeringen av de två spåren mellan Hässleholm och Lund i två delar. Det gör att planeringstiden för den södra delen, från Stångby till Klostergården, kan kortas. En stor utredning om var spåren ska byggas krävs inte utan arbetet med att planera järnvägsbygget genom Lund kan påbörjas tidigare. Genom Lund planeras bygget av de nya spåren utmed eller nära där spåren ligger idag. Exakt läge kommer att redovisas senare.
Att lägga de nya spåren och delar av Lund C under jord ger sammantaget en sämre nytta jämfört med alternativet med nya spår i markplan - det skulle ta längre tid att bygga och till en orimligt hög kostnad.
Spår i tunnel ger inte den ökning av kapaciteten som är syftet med Trafikverkets uppdrag att bygga nya spår. Det skulle leda till att färre tåg kan trafikera Lund C samtidigt, vilket ökar risken för förseningar och störningar i trafiken. Spår i tunnel är dessutom mer krävande att underhålla och det blir svårare att åtgärda fel. För resenärer skulle det även innebära sämre tillgänglighet då avstånden mellan plattformarna i en tunnel blir längre.
Tunnelalternativet har diskuterats under mycket lång tid och utreddes senast inom ramen för de nedlagda planerna på nya stambanor. Vid samrådet under hösten 2025 kommer det att beskrivas ytterligare.
Genom Lund planeras bygget av de nya spåren utmed eller nära där spåren ligger idag. Exakt läge kommer bli tydligare under arbetet med järnvägsplanen.
Oavsett var de nya spåren planeras, i förhållande till dagens spår, kommer det få konsekvenser för bebyggelsen i staden. Trafikverkets mål är att göra minsta möjliga intrång och skada. Vi samarbetar med kommunen och tar stor hänsyn till deras önskemål.
Trafikverket kommer att ta behöva ta mark i anspråk dels för de nya spåren, dels tillfälligt under bygget. Hur mycket mark som behövs och hur det påverkar omgivningen är för tidigt att säga. Det kommer att visa sig under arbetet med järnvägsplanen.
Det är för tidigt att säga något om vilka hus och fastigheter som kan påverkas av bygget av de nya spåren. Det kommer att visa sig under arbetet med järnvägsplanen.
Det är för tidigt att säga något om hur bostäder och boende kan påverkas. Många kommer förstås att påverkas av bygget men vårt mål är att göra minsta möjliga intrång och skada. Vi samarbetar med kommunen och tar stor hänsyn till deras önskemål.
Det finns mycket gammal bebyggelse och hus i Lund, Klosterkyrkan är ett exempel på det. Planeringen sker i nära samarbete med Lunds kommun för att projektet ska innebära minsta möjliga intrång och påverkan på stadens bebyggelse. Det är ännu för tidigt att säga något om hur olika byggnader och områden kommer påverkas.
Det är för tidigt att säga något om hur parkområden påverkas. Målet är att de ska påverkas så lite som möjligt. Vi samarbetar med kommunen och tar stor hänsyn till deras önskemål.
Det är för tidigt att säga något om hur olika broar och vägar kommer att påverkas. Det kommer att visa sig när vi vet var de två nya spåren ska bygga i förhållande till dagens spår.