Väg 218, Vagnhärad-Trosa, ombyggnation Arkeologiskt fynd i Vagnhärad ger ny kunskap om järnåldern
Inför Trafikverkets säkerhetshöjande åtgärder på väg 218 har arkeologiska undersökningar lett till unika fynd – en grav med obrända människoben och lämningar av en boplats från järnåldern.
Som en del av det pågående arbetet med att förbättra trafiksäkerheten längs väg 218, mellan Trosa och E4:an, har Trafikverket låtit genomföra arkeologiska undersökningar i samband med byggnationen av en ny rondell vid Kalkbruksvägen i Vagnhärad. Utgrävningarna, som pågick under 2023–2024, har resulterat i betydelsefulla fynd som ger ny kunskap om livet i området under järnåldern.
Grav med ovanliga inslag
En ensamliggande stensättning visade sig innehålla benrester från minst fyra människor, samt enstaka brända ben från hund och nötkreatur. Tre av individerna – två unga vuxna och ett spädbarn – har daterats till cirka 400–200 f.Kr. En fjärde person begravdes i samma grav flera hundra år senare, under romersk järnålder (100–200 e.Kr.). Vid detta tillfälle grävdes de äldre kvarlevorna upp, blandades och återbegravdes tillsammans med den nyare.
Fynden inkluderade även en kniv, en järnsölja och en keramikskärva. På benen från de vuxna individerna fanns spår av hugg- och snittskador som uppkommit efter döden – ett ovanligt och gåtfullt inslag i sammanhanget. Varför kvarlevorna behandlats på detta sätt är ännu oklart, men en möjlig förklaring kan vara att personerna var släkt. DNA-analyser planeras för att undersöka detta närmare.
– Det här fyndet är unikt i sitt sammanhang och öppnar upp nya frågor kring begravningsritualer och familjestrukturer under järnåldern. Det är inte ofta vi ser en så medveten återbegravning flera hundra år efter en första gravsättning, säger Lars Norberg, arkeolog vid Sörmlands arkeologi AB.
Långhus, smide och vardagsliv
I direkt anslutning till gravplatsen hittades också spår av en samtida boplats med långhus, ekonomibyggnader och flera eldstäder. Här har människor bott, ätit, tillverkat redskap och arbetat med textilhantverk. Bland fynden fanns järnföremål som knivar och en navare – ett verktyg för att borra i trä – samt vävtyngder och hushållskeramik. Särskilt intressanta är resterna av så kallade glödkärl – cylinderformade, bottenlösa kärl som använts för att hålla liv i glöden i eldstäder, på ett sätt som påminner om dagens skorstenständare.
Bebyggelsen övergavs under 500-talet e.Kr., och området kom senare att kallas "Stora hagen", vilket i medeltida källor omnämns som betesmark under gården Lånesta. Under århundradena föll platsens historia i glömska – tills nu.
– Det här är ett exempel på hur Trafikverkets arbete inte bara bidrar till tryggare vägar, utan även ger möjlighet att bevara och förstå vårt gemensamma kulturarv, säger Magnus Persson, projektledare på Trafikverket.
På kvällen den 21 maj hölls en dragning för allmänheten i Skärborgarnas hus av Lars Norberg, Sörmlands arkeologi AB och Magnus Persson, Trafikverket. Arrangörer var Vagnhärads Hembygdsförening, Trosa Hembygdsförening, Västerljungs Hembygdsförening och Hölö Hembygdsförening.