Västra Götaland Delsträcka Bollebygd

Stråket Göteborg–Borås är ett av de största pendlingsstråken i Sverige och cirka 67 500 personer arbets- eller studiependlar till en målpunkt utanför sin egen kommun. Totalt sker 9,5 miljoner arbetsresor i stråket varje år. Med fritidsresor inräknat är antalet betydligt högre.

Merparten av pendlingsresorna sker mellan de största tätorterna, Göteborg, Borås, Mölndal och Mölnlycke. På den nya järnvägen planeras stationer i alla dessa orter samt vid Landvetter flygplats. Landvetter flygplats hade 2024 drygt 5,3 miljoner resenärer och sysselsätter cirka 4 000 personer. I Göteborg kommer det vara flera stopp då tågen kommer ledas via Västlänken och därmed stanna även vid Korsvägen och Haga utöver vid Göteborgs Centralstation. Beroende på vilken avgång som väljs kommer det finnas möjlighet att resa vidare utan byte även efter Göteborgs Centralstation då flera linjer kommer vara genomgående. 

Ett av ändamålen för ny järnväg mellan Göteborg och Borås är att ge väsentligt kortare restider med tåg mellan Göteborg och Borås. Varje station som läggs till adderar tid till den totala restiden, då det blir fler stopp för tågen. För att det ska vara aktuellt med en station måste därmed resandeunderlaget vid stationen vara så stort att det motiverar tillägget av restid och den tillkommande kostnaden. Med det resandeunderlag som finns i dag är det inte motiverat att lägga till stationer vid Bollebygd/Rävlanda till utbyggnaden. Däremot ska järnvägen planeras för att inte omöjliggöra ett framtida stationsläge vid Bollebygd. I det föreslagna stråket ser Trafikverket att det vid Grönkullenmotet inte omöjliggörs en station.
 
Den nya järnvägen är en del av ett större transportsystem. Järnvägen säkerställer ett kapacitetsstarkt och attraktivt färdmedelsalternativ för resenärer mellan de största målpunkterna i stråket medan mer finmaskiga nätverk, så som busslinjer, ombesörjer lokala resebehov. Genom att integrera den nya järnvägen med dessa skapas förutsättningar för nya resmönster som går utanför de enskilda stationsorterna. Ett exempel är den kollektivtrafikhub som planeras på Landvetter flygplats. Planering och utformning av kollektivtrafiken hanteras av Västra Götalandsregionen och Västtrafik. 

Närboende kan bli berörda av den nya järnvägen, även om marken inte behövs för själva bygget. Det finns inget bestämt avstånd för hur nära järnvägen du kan bo, utan det är beroende av olika faktorer, oftast är det bullret som styr. Hur bullret sprider sig beror på om järnvägen går i markplan, uppe på bank eller nere i skärning, på bro eller i tunnel och hur landskapet ser ut. Det som också påverkar är möjligheterna till att skydda omgivningen från buller. Trafikverket tillämpar de riktvärden för trafikbuller som anges i proposition 1996/97:53 ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, som har antagits av riksdagen. 

För att klargöra vilka åtgärder som behöver göras för respektive fastighet kommer vi att göra utredningar avseende buller, vibrationer och stomljud, både för när vi bygger och för när tågen sen går på den nya järnvägen. Detta utreds för varje berörd fastighet i järnvägsplanen. 

Klicka här för att läsa mer om hur vi arbetar med buller och störningar.

I arbetet med järnvägsplaner för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås utgår vi från vårt högst rangordnande lokaliseringsalternativ från lokaliseringsutredningen, kallat järnvägskorridoren. Att ta fram en järnvägsplan tar flera år. Under tiden vi tar fram en järnvägsplan hålls samråd och vi planerar två större samrådstillfällen. Vid det första samrådet presenterar vi olika stråk inom järnvägskorridoren samt vilket stråk vi föreslår att vi ska arbeta vidare med. Vid det andra samrådet kommer förslag till placering av järnvägen med permanent och tillfälligt markanspråk samt miljökonsekvenser och skyddsåtgärder att redovisas. De fastighetsägare som blir direkt berörda kommer att kontaktas av Trafikverkets markförhandlare för dialog. Vi bjuder också in till samråd. Vi informerar när samrådet startar, bland annat på vår webbsida och genom annonsering i lokalpress.

 År 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås, i syfte att öka kapaciteten. I den utredningen studerades även om den befintliga järnvägen mellan Göteborg och Borås, Kust till kust-banan, kunde vara en del av lösningen. Utredningen kom fram till att en utbyggnad av Kust till kust-banan i befintlig sträckning inte är en kostnadseffektiv lösning och det skulle inte resultera i en attraktiv kollektivtrafik på grund av att restiderna skulle bli för långa. Det är inte möjligt att bygga ut Kust till kust-banan till samma höga hastighet då den är för kurvig. Den går heller inte via Landvetter flygplats eller Mölndal.

Slutrapporten av regeringsuppdraget går att läsa här: 
Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås : Redovisning av regeringsuppdrag 

Under arbetet med den nya järnvägens placering försöker Trafikverket i första hand undvika känsliga miljöer. För miljöer som inte kan undvikas kan skyddsåtgärder behöva vidtas för att begränsa påverkan. När järnvägens läge bestämts i plan och profil kan förslag till skyddsåtgärder som kan krävas för anläggningen anges. Vilka åtgärder som kan bli aktuella kommer redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Där skyddsåtgärder inte räcker till eller inte är möjliga, kan kompensation krävas. Hur en sådan kompensation kan se ut varierar beroende på vilket skydd arten eller miljön har. Ett vanligt exempel är återuppbyggnad av stenmur på ny plats.