Västra Götaland Delsträcka Borås

Stråket Göteborg–Borås är ett av de största pendlingsstråken i Sverige och cirka 67 500 personer arbets- eller studiependlar till en målpunkt utanför sin egen kommun. Totalt sker 9,5 miljoner arbetsresor i stråket varje år. Med fritidsresor inräknat är antalet betydligt högre.  

Merparten av pendlingsresorna sker mellan de största tätorterna, Göteborg, Borås, Mölndal och Mölnlycke. På den nya järnvägen planeras stationer i alla dessa orter samt vid Landvetter flygplats. Landvetter flygplats hade 2024 drygt 5,3 miljoner resenärer och sysselsätter cirka 4 000 personer. I Göteborg kommer det vara flera stopp då tågen kommer ledas via Västlänken och därmed stanna även vid Korsvägen och Haga utöver vid Göteborgs Centralstation. Beroende på vilken avgång som väljs kommer det finnas möjlighet att resa vidare utan byte även efter Göteborgs Centralstation då flera linjer kommer vara genomgående.

En del av ändamålet för ny järnväg mellan Göteborg och Borås är att ge väsentligt kortare restider med tåg mellan Göteborg och Borås. Varje station som läggs till adderar tid till den totala restiden, då det blir fler stopp för tågen. För att det ska vara aktuellt med en station måste därmed resandeunderlaget vid stationen vara så stort att det motiverar tillägget av restid och den tillkommande kostnaden.

Den nya järnvägen är en del av ett större transportsystem. Järnvägen säkerställer ett kapacitetsstarkt och attraktivt färdmedelsalternativ för resenärer mellan de största målpunkterna i stråket medan mer finmaskiga nätverk, så som busslinjer, ombesörjer lokala resebehov. Genom att integrera den nya järnvägen med dessa skapas förutsättningar för nya resmönster som går utanför de enskilda stationsorterna. Ett exempel är den kollektivtrafikhub som planeras på Landvetter flygplats. Planering och utformning av kollektivtrafiken hanteras av Västra Götalandsregionen och Västtrafik.

År 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås, i syfte att öka kapaciteten. I den utredningen gjordes analyser som bygger på data från bland andra Statistiska centralbyrån (SCB), Västtrafik och Transportstyrelsen. Där gjordes analyser av arbets- och studiependling i stråket, nuvarande trafik- och infrastruktursystem samt målbilder och framtida prognoser för resande. Rapporten finns att läsa här: 
Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås : Redovisning av regeringsuppdrag

Stråket Göteborg–Borås är ett av de största pendlingsstråken i Sverige och cirka 67 500 personer arbets- eller studiependlar till en målpunkt utanför sin egen kommun. Totalt sker 9,5 miljoner arbetsresor i stråket varje år. Med fritidsresor inräknat är antalet betydligt högre. Idag pendlar de allra flesta med buss och bil vilket skapar trängsel i vägnätet, främst i de centrala delarna av Göteborg och Mölndal, vid hållplatser och vid resecentrum.

Närboende kan bli berörda av den nya järnvägen, även om marken inte behövs för själva bygget. Det finns inget bestämt avstånd för hur nära järnvägen du kan bo, utan det är beroende av olika faktorer, oftast är det bullret som styr. Hur bullret sprider sig beror på om järnvägen går i markplan, uppe på bank eller nere i skärning, på bro eller i tunnel och hur landskapet ser ut. Det som också påverkar är möjligheterna till att skydda omgivningen från buller. Trafikverket tillämpar de riktvärden för trafikbuller som anges i proposition 1996/97:53 ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, som har antagits av riksdagen.

För att klargöra vilka åtgärder som behöver göras för respektive fastighet kommer vi att göra fördjupade utredningar avseende buller, vibrationer och stomljud, både för när vi bygger och för när tågen sen går på den nya järnvägen. Detta utreds för varje berörd fastighet i järnvägsplanen.

Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med buller och störningar: Så här arbetar vi med buller och störningar

I arbetet med järnvägsplaner för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås utgår vi från vårt högst rangordnande lokaliseringsalternativ från lokaliseringsutredningen. Att ta fram en järnvägsplan tar flera år. Under tiden vi tar fram en järnvägsplan hålls samråd och vi planerar två större samrådstillfällen. Till det första samrådet kommer vi ha tagit fram olika alternativa spårlinjer inom korridoren. Till det andra samråd kommer förslag till spårlinje med markanspråk samt miljökonsekvenser att redovisas. De fastighetsägare som blir direkt berörda kommer att kontaktas av Trafikverkets markförhandlare för dialog. Vi bjuder också in till samråd. Vi informerar innan samrådet startar, bland annat på vår webbsida och genom annonsering i lokalpress.

År 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås, i syfte att öka kapaciteten. I den utredningen studerades även om den befintliga järnvägen mellan Göteborg och Borås, Kust till kust-banan, kunde vara en del av lösningen. Utredningen kom fram till att en utbyggnad av Kust till kust-banan i befintlig sträckning inte är en kostnadseffektiv lösning och det skulle inte resultera i en attraktiv kollektivtrafik på grund av att restiderna skulle bli för långa. Det är inte möjligt att bygga ut Kust till kust-banan till samma höga hastighet då den är för kurvig. Den går heller inte via Landvetter flygplats eller Mölndal. Slutrapporten av regeringsuppdraget går att läsa här:
Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås : Redovisning av regeringsuppdrag

Arbetet med att utreda den påverkan som järnvägen kommer innebära har precis påbörjats. Tidigare naturvärdes- och kulturmiljöinventeringar ligger till grund för mer djupgående utredningar. När spårlinjen bestämts i plan och profil kan avstånd till nämnda miljöer fastställas. Därmed kan förslag på vilka skyddsåtgärder, som kan krävas för anläggningen, anges. Vilka åtgärder som kan bli aktuella kommer tydligare redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Där skyddsåtgärder inte räcker till eller inte är möjliga, kan kompensation krävas. Hur en sådan kompensation kan se ut varierar beroende på vilket skydd arten eller miljön har. En uppföljning på en kompensation kan till exempel vara att en kontroll utförs, att en stenmur byggts upp eller att en kompensation erbjudits och avtal upprättas med en fastighetsägare.

De samhällsekonomiska kalkylerna görs i regel när Trafikverket upprättar sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen. Det görs vart fjärde år och nästa gång är år 2029.

En påbörjad miljökonsekvensbeskrivning var inarbetad i underlaget till samråd 1. En komplett miljökonsekvensbeskrivning kommer att presenteras i samband med nästa samråd som planeras hållas under 2027.

Den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås och bibanan till Mölnlycke finansieras både av statliga medel och av en med- och samfinansiering från region och kommuner. Kostnaden är beräknad till cirka 48 miljarder i prisnivå 2021-02.