Hur går det till när vi planerar en ny järnväg och när kan du vara med och påverka?
Här kan du läsa om vår planläggningsprocess, vad som händer framåt och ta del av historik.
När vi ska planera en ny järnväg inleder vi en planläggningsprocess som regleras av lagen om byggande av järnväg. I processen tar vi fram en järnvägsplan, som visar var och hur järnvägen ska byggas. Det är en demokratisk process som är viktig och måste få ta tid. I planeringen ingår olika skeden för att ge goda möjligheter till insyn och möjlighet att framföra synpunkter flera gånger.
Utöver en ny järnväg mellan Göteborg och Borås kommer vi också att starta planeringen av en bibana till Mölnlycke.
När kan jag påverka?
Under processens gång håller vi flera samråd. Samråd innebär att vi kontaktar och för dialoger med bland annat andra myndigheter, kommuner, organisationer, enskilda berörda och allmänheten för att få synpunkter på utredningen och kunskap om området som vi utreder.
Samråden kan gå till på olika sätt, det kan exempelvis vara möten eller att handlingar och kartor presenteras på webbsidan där du kan lämna synpunkter digitalt. Samråden har olika inriktningar beroende på när i processen de äger rum. Tidigt i processen, i lokaliseringsutredningen, ligger större fokus på allmänna intressen (exempelvis mark- och vattenområden enligt 3-4 kap. miljöbalken, riksintressen för natur- och kulturmiljö). Enskilda intressen (exempelvis enskilda fastigheter) beaktas mer senare i processen i framtagande av planförslag.
Du kan läsa mer om varje skede nedan. De skeden som vi befinner oss i nu för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås är tillåtlighetsprövning och framtagande av planförslag till järnvägsplaner. För bibanan till Mölnlycke kommer vi att starta planeringen med att ta fram ett samrådsunderlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
Som ett första steg i planläggningsprocessen ska länsstyrelsen fatta beslut om den nya järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP). För att de ska kunna fatta det beslutet behöver vi ta fram samrådsunderlag som översiktligt beskriver hur omgivningen kan komma att påverkas av den nya järnvägen. Samrådsunderlaget behöver därefter samrådas och synpunkterna behöver sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen ligger sedan till grund för länsstyrelsens beslut att järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om projektet bedöms innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram och samråd ska ske med en utökad samrådskrets, som innefattar länsstyrelsen, regional kollektivtrafikmyndighet, de berörda kommunerna, de enskilda som särskilt berörs samt med statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda.
För ny järnväg mellan Göteborg-Borås genomfördes det första samrådet om samrådsunderlaget och om förutsättningar i området våren 2020. Länsstyrelsen fattade beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan i juli 2020. Du hittar samrådsunderlaget och beslut om betydande miljöpåverkan under Dokument här på webbsidan.
Nästa steg i planeringen är en lokaliseringsutredning med en tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. När vi bygger en järnväg så ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. I lokaliseringsutredningen identifierar, beskriver och utvärderar vi alternativa korridorer för den framtida järnvägen. Utredningen utmynnar i vårt ställningstagande till val av alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller identifiering och beskrivning av järnvägens miljöpåverkan samt behov av miljöanpassningar och skyddsåtgärder.
Vissa verksamheter ska tillåtlighetsprövas av regeringen. En tillåtlighetsprövning är en prövning enligt miljöbalken där det beslutas om en verksamhet är förenlig med miljöbalken och kan tillåtas på en viss plats. För infrastruktur är det större väg- och järnvägsprojekt med stor påverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten som kan bli föremål för prövning. Om regeringen ger tillåtlighet för ett lokaliseringsalternativ ska järnvägen byggas inom den korridor som beslutas för lokaliseringsalternativet. För att regeringen ska kunna fatta beslutet behöver lokaliseringsutredningen och miljökonsekvensbeskrivning gå djupt i frågor om bland annat riksintressen, Natura 2000 och artskydd för att säkerställa att järnvägen kan byggas med hänsyn till miljöbalkens regler. Inför regeringens tillåtlighetsprövning och beslut om vilken korridor som ska utredas vidare behövs även en beredningsremiss med berörda myndigheter.
Arbetet med lokaliseringsutredningen för ny järnväg Göteborg–Borås pågick från 2019 till hösten 2022. I oktober 2020 fattade regeringen beslutet att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. miljöbalken. Det betyder att länsstyrelsen ska godkänna miljökonsekvensbeskrivningen som hör till lokaliseringsutredningen.
Under arbetet med lokaliseringsutredningen höll vi tre större samråd (våren 2020, hösten 2020 samt våren 2021) med bland annat andra myndigheter, kommuner, organisationer, enskilda berörda och allmänheten för att få synpunkter på utredningen och kunskap om området som vi utreder. Alla synpunkter som kom in under samrådsprocessen sammanställde och bemötte vi i en samrådsredogörelse. Du hittar samrådsredogörelsen under Dokument här på webbsidan. Under planeringen hölls även kontinuerliga samråd i flera olika mötesserier med Västra Götalandsregionen, berörda kommuner, kommunalförbunden i Göteborg och Borås, Länsstyrelsen Västra Götaland och Swedavia. I dessa mötesserier deltar både tjänstepersoner och politiker.
Hösten 2021 skickade vi in miljökonsekvensbeskrivningen till länsstyrelsen för godkännande. Samrådsredogörelsen skickades även med som underlag. Länsstyrelsen Västra Götalands län godkände miljökonsekvensbeskrivningen den 25 februari 2022. Våren 2022 ställdes lokaliseringsutredningen ut på granskning och det är ett sista formellt skede för lokaliseringsutredningen där granskningssynpunkter kan lämnas. Under dokument kan du ta del av granskning från 2022 och kompletterande granskning 2024.
De synpunkter som kom in sammanställde vi i ett granskningsutlåtande, även detta går att hitta under Dokument. En beredningsremiss med berörda myndigheter genomfördes parallellt med granskningen av lokaliseringsutredningen 2022. En kompletterande beredningsremiss genomfördes hösten 2024.
Vi skickade in ansökan om tillåtlighet inklusive lokaliseringsutredningen med miljökonsekvensbeskrivning till regeringen i mars 2025.
Klicka här för detaljerad karta över korridorer för tillåtlighetsprövning(pdf 11.1 MB)
I arbetet med planförslag till järnvägsplaner utreder vi exakt var järnvägen ska gå inom det lokaliseringsalternativ som vi kom fram till i lokaliseringsutredningen. Under arbetet med järnvägsplaner studerar vi alternativa utformningar och detaljer för järnvägens utformning, tekniska lösningar, skyddsåtgärder med mera för att klarlägga vilken mark som behövs för järnvägen.
För järnvägen mellan Göteborg och Borås har sträckan delats upp i flera olika delar där vi tar fram separata järnvägsplaner för varje del. I detta skede har vi planerat två samråd per järnvägsplan. För varje järnvägsplan kommer vi vid det första samrådet att presentera förslag på möjliga placeringar av järnvägen inom korridoren och eventuella bortval. Vid det andra samrådet återstår en placering av järnvägen inom korridoren som beskrivs mer detaljerat inklusive omgivningspåverkan och skyddsåtgärder. Under samråden kommer vi även att samråda miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen. De synpunkter som kommer in redovisas och bemöts i en samrådsredogörelse.
Under planeringen hålls även kontinuerliga samråd i flera olika mötesserier med berörda kommuner, Länsstyrelsen Västra Götaland, Västtrafik, Swedavia, Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i Göteborg och Borås.
Vattenverksamhet och andra miljöprövningar är en egen separat process, men samråden kommer att ske parallellt med samråden för respektive järnvägsplan.
Innan järnvägsplanen ställs ut för granskning, som är ett sista formellt skede där granskningssynpunkter kan lämnas, ska länsstyrelsen godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Efter granskningen sammanfattar vi de synpunkter som kommit in i ett granskningsutlåtande, föreslår hur de ska behandlas och skickar därefter järnvägsplanen till länsstyrelsen för tillstyrkan.
När järnvägsplanen är klar genomför Trafikverkets avdelning för Juridik och planprövning en fastställelseprövning. När järnvägsplanen är fastställd och den har vunnit laga kraft kan vi börja lösa in den mark som behövs för den nya järnvägen. Under Vanliga frågor och svar kan du läsa mer om hur det går till när vi löser in mark.
Från den 22 december 2022 till och med hösten 2024 var planeringen av den nya järnvägen var pausad. Du kan läsa mer om pausen längre ned på sidan.
Som ett första steg i planläggningsprocessen ska länsstyrelsen fatta beslut om Bibana Mölnlycke kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP). För att de ska kunna fatta det beslutet behöver vi ta fram samrådsunderlag som översiktligt beskriver hur omgivningen kan komma att påverkas av den nya järnvägen. Samrådsunderlaget behöver därefter samrådas och synpunkterna behöver sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen ligger sedan till grund för länsstyrelsens beslut att järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om projektet bedöms innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram och samråd ska ske med en utökad samrådskrets, som innefattar länsstyrelsen, regional kollektivtrafikmyndighet, de berörda kommunerna, de enskilda som särskilt berörs samt med statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda.
För Bibana Mölnlycke förbereds nu start av planläggningsprocessen där första steget är samrådsunderlag inför länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Arbetet med samrådsunderlag påbörjas i slutet av 2026.
För att vi ska kunna fastställa en järnvägsplan måste kommunens detaljplaner stämma överens med järnvägsplanen, på de sträckor det finns detaljplan. Därför arbetar kommunerna med sina detaljplaner samtidigt som vi arbetar med våra järnvägsplaner. Även en detaljplan ska samrådas och då finns chansen att tycka till. Därefter ska den beslutas av politikerna i kommunen.
När Trafikverket planerar och bygger vägar och järnvägar börjar vi med en omfattande planeringsprocess. Se en film som beskriver när och hur du kan påverka under denna process.
22 december 2022-hösten 2024
Regeringen fattade den 22 december 2022 beslut rörande nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö som Göteborg–Borås var en del av.
Beslutet innebar att Trafikverket avbröt planeringen för ett helt system med nya stambanor för höghastighetståg och att vi pausade arbetet med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås till och med den 25 oktober 2023.
Parallellt med beslutet fick Trafikverket uppdraget att utreda hur järnvägen kan utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
Läs uppdraget för stråket Göteborg–Borås: Uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås - Regeringen.se
19 juni 2023 – Västsvenskt ställningstagande
Som en del i den politiska hanteringen av Ny järnväg Göteborg-Borås tog Västra Götalandsregionen, kommuner i stråket, kommunalförbunden och Swedavia fram ett västsvenskt ställningstagande.
Ta del av det västsvenska ställningstagandet
26 juni 2023 – Trafikverkets redovisning av regeringsuppdrag
Trafikverket redovisar regeringsuppdraget ”Uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås”. Syftet med uppdraget var att utreda åtgärder för att förbättra arbetspendlingen i stråket och anslutningen till Landvetter flygplats på ett mer kostnadseffektivt sätt än projekt Göteborg–Borås som en del av nya stambanor för höghastighetståg. Trafikverkets högst rangordnade alternativ för Göteborg–Borås blev en ny dubbelspårig järnväg med en koppling till Kust till kustbanan vid Mölnlycke.
Ta del av rapporten:
Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås: Redovisning av regeringsuppdrag
26 oktober 2023 – Regeringens beslut
För förbättrad arbetspendling mellan Göteborg och Borås samt koppling till Landvetter flygplats fick Trafikverket den 26 oktober i uppdrag att återstarta den pausade planläggningsprocessen av ny järnväg Göteborg–Borås.
Trafikverket kunde, utifrån regeringens beslut, återstarta arbetet med att planera en ny järnväg mellan Göteborg och Borås, samt vid behov starta ett nytt planläggningsarbete för åtgärder i stråket. Den totala kostnaden får för staten inte kosta mer än den tidigare beräknade totalkostnaden för järnvägen Göteborg–Borås. Vid en bred regional samsyn för tillkommande eller alternativa lösningar finns möjlighet till medfinansiering och därför inleddes regionala samtal.
Uppdrag att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås
Hösten 2023 – Regionala samtal
Under hösten 2023 har dialogmöten i en mindre politisk gruppering skett under ledning av Västra Götalandsregionen med målsättningen att nå en bred samsyn kring genomförbara lösningar och finansiering.
Dialogen har resulterat i att de regionala parterna i stråket tillsammans med Trafikverket har arbetat fram tre principlösningar. Principlösningarna skiljer sig åt och är alla i någon del kompromisser för att hitta fram till en lösning med bred samsyn. Principlösningarna har arbetats fram utifrån de alternativ som analyserades i regeringsuppdraget och utifrån det västsvenska ställningstagandet från våren 2023.
Samtliga principlösningar innehåller stationer i Mölndal, Mölnlycke, Landvetter flygplats och i Borås och möjliggör för framtida fjärrtrafik. Det som främst skiljer lösningarna åt är restid, möjlighet till direktresor från centrala Mölnlycke till Landvetter flygplats och Borås, när byggstart kan ske och kostnad.
1 februari 2024 – Västra Götalandsregionens svar till Trafikverket
Västra Götalandsregionen återrapporterar att deras bedömning är att det alternativ som Trafikverket rangordnade högst under regeringsuppdraget med tillägg i form av fyrspårslösning under Landvetter flygplats är ett alternativ som är i linje med prioriteringarna hos 48 kommuner i Västra Götaland, Swedavia, näringslivet genom Västsvenska handelskammaren och inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens samlade bedömning av läget var därför att det fanns en bred samsyn i Västsverige kring att uppmana Trafikverket och staten att gå vidare med planeringen av detta alternativ med tillägg i form av fyrspårslösning under Landvetter flygplats.
Maj 2024 – Länsstyrelsens sonderingsuppdrag
Trafikverket meddelade regeringen att det för närvarande inte fanns förutsättningar att komma vidare med planeringsarbetet. Regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att sondera förutsättningarna för att finna en lösning. Syftet med uppdraget var att en fortsatt planering ska resultera i åtgärder som framför allt förbättrar förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt förbättrar anslutningen till Landvetter flygplats.
Här kan du läsa om regeringsuppdraget till länsstyrelsen.
Augusti 2024 – Länsstyrelsen redovisar regeringsuppdrag
Inom ramen för länsstyrelsens sonderingsuppdrag har en fördjupad överenskommelse tagits fram där parterna är överens om att en ny järnväg ska byggas mellan Göteborg och Borås inom det område som vi kom fram till i den tidigare lokaliseringsutredningen. Vi ska också bygga en bibana till Mölnlycke och en fyrspårsstation under Landvetter flygplats.
Hösten 2024 – Avtal mellan regionala parter
Samtliga regionala parter undertecknade ett avtal som reglerar medfinansiering och samverkan för den gemensamma sträckningen Göteborg–Borås. Sammantaget innebar det att planläggning av ny järnväg Göteborg–Borås kunde fortsätta samt att en ny planläggningsprocess för Bibana Mölnlycke ska startas upp.
2000-2018
2000
Banverket presenterade en idéstudie för Kust till kustbanan delen Göteborg–Borås. Det regionala resandet hade ökat kraftigt och järnvägsnätet hade stora brister avseende kapacitet. I studien bedöms bland annat hur olika lösningar passar in i en framtida Götalandsbana. Studien låg till grund för kommande förstudier där mer detaljerade analyser skulle göras.
2001–2010
Banverket genomförde en förstudie för Mölnlycke–Rävlanda/Bollebygd och därefter en järnvägsutredning för samma sträcka. För sträckorna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås togs förstudier fram.
2010
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås pausades när regeringen 2010 beslutade om ny nationell plan för transportsystemet 2010–2021, där det inte fanns några pengar för projektet.
2011–2012
På uppdrag av regeringen, genomförde Trafikverket under 2011–2012 kapacitetsutredningen ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot 2050”. Uppdraget omfattade en analys av vilka effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder som kan genomföras på det statliga järnvägsnätet, vägnätet samt sjöfart och luftfart. Uppdraget omfattade också en analys av utvecklingen av transportbehovet fram till år 2050, samt en analys av nya stambanor för höghastighetståg. I kapacitetsutredningen konstateras att det förutom åtgärder på befintliga Södra och Västra stambanan krävs nybyggnadsåtgärder för att öka kapaciteten i järnvägssystemet som helhet. För att möta den kraftiga trafikökning som väntas till år 2050, rekommenderar Trafikverket i kapacitetsutredningen, att påbörja en separering av olika slags tågtrafik för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande och mindre sårbarhet. Separeringen föreslås ske genom att nya banor byggs med start i ändpunkterna i anslutning till storstäderna, med möjlighet att kopplas samman till ett sammanhängande nät.
2014–2017
Sverigeförhandlingen var ett regeringsuppdrag som pågick under åren 2014–2017 med syftet att avtala om ökat bostadsbyggande genom utbyggnad av infrastruktur. En huvuddel av uppdraget var att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första järnväg för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sverigeförhandlingen pågick parallellt med Trafikverkets planering för nya stambanor och slutrapporten redovisades i december 2017.
2014
Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2014–2025 och gav därmed klartecken för en ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Genom ett medfinansieringsavtal med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Borås Stad kunde också lokaliseringsutredningar på delarna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås påbörjas.
2015–2017
Arbete startade 2015 med lokaliseringsutredningar för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås samt järnvägsplan för Mölnlycke–Bollebygd. 2017 var lokaliseringsutredningarna klara för beslut. Det fattades dock inte något beslut om lokalisering efter att utredningar slutförts. Stora delar av arbetet längs sträckan parkerades istället 2017 i väntan på besked om fortsatt finansiering.
2018
Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2018–2029 i vilken Göteborg–Borås var med som utpekat objekt.
Trafikverket tog ett inriktningsbeslut som beskriver hur Trafikverket ska driva arbetet med nya stambanor för höghastighetståg vidare. Inriktningsbeslutet innebar nya förutsättningar för Göteborg–Borås och Trafikverket valde därför att göra ett omtag för hela sträckan Göteborg–Borås i en samlad lokaliseringsutredning. För delen Göteborg–Borås pekas Mölndal, Landvetter flygplats och Borås ut som de stationsorter som är aktuella ur ett nationellt perspektiv. I beslutet anges också att Göteborg–Borås ska byggas för hastigheten 250 km/tim med ballasterat spår. Beslutet gjorde att de tidigare planläggningarna avbröts.