Västlänken Nu börjar vi gjuta slitsmurar i Rosenlund

Slitsmurarna är ett mycket viktigt moment då det är ett stort och viktig steg för att kunna påbörja schakten och därefter de permanenta konstruktionerna som planerat, säger Richard Shoultz, delprojektledare Rosenlund, Haga. 

Mellan två bergpåslag vid f.d Skattehuset och Haga Kyrkoplan, sträcker sig en 30 meter djupt jordschakt under Rosenlundskanalen. Djupet på jordschaktet mellan tillfälliga stödkonstruktioner är ett av de mest krävande arbetsmomenten i Rosenlund och Haga.

Vi måste ta stor hänsyn till omgivningen samtidigt som vi ska utföra djupa schakt i vattenmättad mark. För att vi ska kunna utföra dessa arbeten behöver vi få stabila schakt som stänger ute grundvatten och omkringliggande jordmassa, fortsätter Richard.

För att kunna få till en tät, stabil barriär av betong i Rosenlund använder vi två tekniker; sekantpålning och slitsmurar. Det handlar om stödfunktioner med samma funktion, men sekantpålar används vid byggnation nära berg, till exempel vid bergpåslaget under Rosenlundsgatan. 

En sekantpåle gjuts på plats i ett foderrör, stålrör, som borras ned i berget och jordmaterialet ersätts allteftersom med betong. Pålarna sätter vi med en viss överlappning för att bilda en tät och stabil vägg. De första pålarna gjuts i lite mjukare betong, sedan kommer armerade pålar emellan och ”biter” tag i de första, berättar Peter Johansson, byggledare Rosenlund, Haga.

Slitsmurarna gjuts på plats i jorden. För att säkerställa att slitsmuren hamnar i rätt position använder vi styrväggar. En styrvägg är en gjuten betongplatta med hål i botten. Med ett rektangulärt grävaggregat, skopa, schaktas sedan jorden och leran ut inom plattan. I vårt fall ska vi cirka 30 meter ned i jord och lera. Jorden stabiliseras med hjälp av en stödvätska som fylls i schakten, armerings-korgar sänks ned och därefter gjuts betong i slitsen samtidigt som stödvätskan successivt töms ut.

Det är stora stödkonstruktioner vi ska få på plats, och det kräver mycket muskler. Bara grävaggregatet för schakten av slitsmuren väger 4 ton. Kranen som lyfter de 20 meter höga och 20 meter långa armeringskorgarna på plats kvalar in på 400 ton.

Slitmurarna gjuts i paneler eller sektioner. Varje sektion är 7 meter bred, 1,5 meter djup och cirka 30 meter hög. För varje panel går det åt cirka 400 kubikmeter betong, säger Peter. Panelerna ”låser” vi på plats genom att gjuta krönbalkar på toppen.

Arbetet med att få sekantpålarna på plats påbörjades under hösten och i januari startar vi upp gjutningen av slitsmurarna. Enligt nuvarande tidplan kommer det att ta cirka ett år att få samtliga paneler/slitsmurar på plats och därefter kan vi påbörja de stora schaktarbetena.