Västlänken Berget vid Yxhugget bättre än väntat

I höjd med Kungsgatan passerar Västlänkens huvudtunnel över Götatunneln. Berget under Göteborg består till största delen av granitisk gnejs. Överlag är denna bergart hård med relativt få sprickor, men just här i området har vi en klyfta i berget, även kallad för Yxhugget, som med tiden har fyllts upp med sand och grus

Passagen vid Kungsgatan är en av de största utmaningarna vi har på sträckan mellan Residenset och Rosenlund. Tidigare utföra provtagningar har indikerat en mycket låg bergtäckning och svaghetszoner i berget mellan Västlänkens huvudtunnel och Yxhugget.

Analys av bergtäckning och kvalitet

Under mars och april 2025 har vi utfört sonderingsborrning inifrån vår huvudtunnel, och därför kunnat få en mer detaljerad och rättvisande bild av förhållanden under mark. Sonderingsborrningen utförs med två olika metoder; topphammare och kärnborrning. Topphammaren används för att fastställa bergtäckningen medan vi analyserar bergets kvalitet genom att ta ut borrkärnor. 

Borren består av ett yttre och ett inre rör. Allteftersom borren tar sig djupare in i berget förlänger vi rören. Innerröret fångar upp själva berget och själva kärnan dras ut med hjälp av en vajeranordning, förklarar David Hersvik, Produktionsledare Haga.

Bergkärnorna analyseras sedan av våra geologer och genom dem kan vi kartlägga i vilken riktning sprickorna ligger i området och studera svaghetszoner i berget. En svaghetszon innebär att berget är mer uppsprucket och mineralomvandlat än omgivande bergmassa.  Analysen berättar också vad berget består av och har också visat att utbredningen av jordfickan, alltså Yxhugget, inte sträcker sig så långt ned mot Västlänkens huvudtunnel som tidigare gjorda undersökningar från marknivå har indikerat.

Bergets svaghetszoner har en bättre kvalitet än vad vi tidigare trott och vid själva jordfickan har vi en bergtäckning på minst 2,8 meter. Det är en tillräckligt för att vi inte ska behöva förstärka och stabilisera marken ovan med hjälp av jetinjektering. Det sparar tid och innebär mindre risker för omgivningen, då jetinjektering kan medföra hävningar eller sättningar i marken, berättar David.

Rörspiling och betonglining förstärker berget

Passagen kräver kraftiga förstärkningsåtgärder och vi kommer att förstärka berget i två steg. Först förförstärker vi berget med rörspiling. Cirka 14 meter långa stålrör monteras då i en paraplyform kring tunnelkonturen, med cirka 30 centimeters mellanrum. Rören borras snett uppåt med en liten lutning. Rörspiling kompletteras med tvärgående stålbågar som gjuts in med betong och slutligen täcks med sprutbetong. Detta är en temporär förstärkning för att kunna driva igenom passagen och förstärka berget på kort sikt. I senare skede kommer vi att gjuta en betonglining, som blir den permanenta förstärkningen.

Vi startar upp sprängningsarbetet vid Kungsgatan igen i början av maj och räknar med att passagen tar cirka 6 månader. Därefter fortsätter tunneldrivningen söderut under Kungshöjd, där vi har bra bergtäckning och enligt prognos generellt bra bergkvalitet, avslutar David.