Västlänken Nu kan du ta Paddan genom vår akvedukt i Stora Hamnkanalen
Det är kanske inte den längsta, äldsta eller högsta akvedukt som har byggts, men vår akvedukt i Stora Hamnkanalen är en viktig milstolpe för den fortsatta byggnationen av Västlänken.
Akvedukten kom på plats helt enligt tidplan och det innebär att vi nu kan fortsätta arbetet med spårtunneln under Stora Hamnkanalen. I höst kommer vi att arbeta på den södra sidan av kanalen. Om allt går enligt plan kan vi påbörja schaktarbetet efter årsskiftet, säger Johanna Arvidsson, delprojektledare. Så fortsätt gärna att följa vårt bygge från Residensbron!
Enligt Västlänkens miljödom får vi inte stänga av Rosenlundskanalen och Stora Hamnkanalen samtidigt. För att vi ska kunna fortsätta bygga Västlänkens deletapp Haga så effektivt som möjligt, beslutade Trafikverket att alltid hålla Stora Hamnkanalen öppen genom att bygga en akvedukt. Sedan den 22 juli finns akvedukten på plats och med den möjliggör vi båttrafik och säkerställer vattengenomströmningen under den fortsatta byggtiden i området.
Betonggjutning är ett känsligt arbetsmoment. Betongen är beroende av rätt proportioner, efterbehandling och väderförhållanden. Men vädret var perfekt när vi gjöt akvedukten den 22 juli och vi kunde utföra arbetet på 12 timmar, säger Alexander Tisell, produktionsledare.
Akvedukten går igenom vårt arbetsområde på Stora Hamnkanalens norra sida. Efter att ha schaktat ut fåran där akvedukten nu ligger, monterade vi ihop armeringskorgarna på plats och lyfte ned dem i rätt läge. Därefter gjöt vi dess bottenplatta och väggar. Under bottenplattan ligger dessutom ett lager av grovbetong. Som en säkerhetsåtgärd har vi även försett akvedukten med ett trätak som vilar på stålbalkar.
Akvedukten är 20 meter lång, 8 meter bred och 5 meter hög, varav 2,5 meter ligger under vattenytan. Med hjälp av balkar är betongkonstruktionen ingjuten i de stålpålar som vi borrade på plats under våren, berättar Alexander.
Med akvedukten på plats på kanalens norra sida, fortsätter nu arbetet vid den södra. Och med risk för att upprepa oss, kommer vi nu att utföra samma arbetsmoment här. Med hjälp av spontväggar bygger vi en box som sedan fylls igen för att vi ska kunna installera ytterligare stödkonstruktioner, så kallade RD-pålar. RD-pålar är stålrör som borres ned genom leran och två meter ner i det underliggande berget. Först därefter kan vi inleda schaktarbetet i kanalen. Längst ned till berg är det på kanalens norra sida, där vi ska ta oss igenom ett 24 meter djupt lager av jord och lera.
RD-pålar är stålrör som vi har borrat ned genom leran och två meter ner i det underliggande berget. Stålrören är starkare än vanlig spont och i takt med att vi tar oss längre ned i marken kommer de att förstärkas med hammarband och stämp. Akvedukten är ingjuten stålpålarna. Balkar på vardera sidan av pålarna fixerar akvedukten och håller den säkert på plats.
Med samtliga RD-pålar på plats, schaktade vi ut fåran där akvedukten skulle gjutas. Armeringskorgarna för akvedukten kom i delar och monterades ihop på arbetsområdet för att sedan lyftas ned i rätt läge. Här har vi fått armeringskorgen för bottenplattan på plats.
Först gjöt vi bottenplattan och sedan väggarna. Själva gjutningen tog 12 timmar. Över akvedukten har vi byggt ett tak av stålbalkar.
Här drar vi upp sponten för att släppa på vattnet genom akvedukten. I bild syns också den arbetsbrygga som byggdes under sommaren. Arbetsbryggan möjliggör för byggets stora maskiner, kranar och lastbilar att nå in och arbeta ner i schaktet.