Norrbotniabanan Järnbrukens historia tas tillvara när Norrbotniabanan ska byggas
En viktig del i arbetet med Norrbotniabanan är att tillvarata fornlämningar. I september genomförs arkeologiska förundersökningar i skogarna utanför Sävar och Robertsfors.
Innan en ny järnväg byggs är det viktigt att tillvarata den information som fornlämningar kan ge. Som en del i arbetet med Norrbotniabanan genomför vi i år arkeologiska förundersökningar av gamla kolningsmiljöer i skogarna utanför Sävar och Robertsfors.
– I en kolmila framställs kol genom att kontrollera upphettningen av veden med begränsad syretillförsel. Där pyr kolmilan med jämn temperatur för att veden ska bli till kol. De som tillverkade kolen kallades för kolare och för att övervaka processen bodde de i kolarkojor vid kolmilan. I undersökningen kommer vi titta närmare på just kolmilor och kolarkojor, förklarar Ann-Christin Burman, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.
Förundersökningen av kolningsmiljöerna genomförs av Västerbottens museum på uppdrag av Trafikverket och påbörjas i september. Förhoppningen är att ta reda på när miljöerna kom till.
– De närliggande järnbruken i Robertsfors och Sävar etablerades år 1758 respektive 1804 och kolningsbar skog var en viktig faktor för val av plats. Det kan tänkas att kolningsmiljöerna belägna nära bruken hörde samman med dem och då vara från samma tid. Det här är en intressant del av vår historia och viktigt att ta vara på, säger Ann-Christin.