Årets arkeologi längs Norrbotniabanan
En viktig del i arbetet med Norrbotniabanan är att dokumentera och tillvarata fornlämningar. I sommar genomför vi flera arkeologiska undersökningar, där vi bland annat undersöker ett gammalt soldattorp.
När vi planerar järnvägen undviker vi intrång i kulturmiljöer, såsom fornlämningar i största möjliga mån. Men när ett intrång inte kan undvikas är det vår uppgift att se till att fornlämningen dokumenteras och att den information som den gömmer tas tillvara.
– Sommarens arkeologiska undersökningar började i juni med en förundersökning vid Harrsjöbacken utanför Bureå. I området har flera arkeologiska undersökningar gjorts genom åren. Sen tidigare har man bland annat hittat boplatser, kokgropar, gravar, härdar och spår efter tidig metallhantering, säger Ann-Christin Burman, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.
Årets förundersökning fokuserar på att avgränsa fornlämningen. Då tar man både reda på hur djupt kulturlagren går och hur stor yta fornlämningen upptar. Målsättningen är att även försöka tidsbestämma det material som hittas.
– Många av de fynd som tidigare gjorts på Harrsjöbacken har kunnat tidsbestämmas till århundradena runt år 0. Det material vi hittar i år kommer också tidsbestämmas, för att se om det tillhör samma tidsperiod eller inte, säger Ann-Christin.
Soldattorp i Robertsfors kommun
I augusti kommer vi att genomföra två förundersökningar i Robertsfors kommun. Vid Gruvbrånet har vi tidigare hittat boplatsgropar i klapper och ett gränsröse. Dessa ska nu undersökas och dokumenteras. Vid Hågen kommer förundersökningen att fokusera på ett gammalt soldattorp som heter Stolts.
– De synliga lämningarna ligger intill där Norrbotniabanan ska gå. En av frågorna vid undersökningen blir därför att ta reda på om spår från torpet även finns inom markanspråket, förklarar Ann-Christin.
Ytterligare en plats där undersökningar kommer göras är i Innervik i Skellefteå kommun. Vid den tidigare undersökningen hittade vi grophärdar/gropässjor och härdar och runt dem spår av smide/järnhantering. Platsen verkar vara en verkstadsplats snarare än en plats man bott på. Dateringarna från undersökningsområdet är spridda i tid men visade att platsen använts redan 745–420 f. Kr.
Utredningar i korridoren norr om Skellefteå slutförs
Redan under förra året påbörjades kartläggningen av vilka arkeologiska fynd som finns inom korridoren från Skellefteå till länsgränsen. Den ska nu slutföras under försommaren.
– I Piteå kommun pågår arbetet under maj till augusti. Utredningens syfte är att ta reda på om det finns fler fornlämningar än de redan kända finns i korridoren, säger, Ann-Christin.