Förtydligande om utredda korridorer för Norrbotniabanan i Piteå
Det förekommer uppgifter och bilder om Norrbotniabanan i Piteå som inte stämmer med Trafikverkets utredda korridorer. För tydlighetens skull vill vi därför redogöra för vissa förutsättningar.
I utredningen av E4-korridoren är resecentrum placerat i Lomtjärnsområdet. I detta alternativ ingår inte åtgärder på befintlig järnväg och infrastruktur i centrala Piteå.
De visionsbilder och illustrationer som cirkulerar ger inte en korrekt bild av Trafikverkets underlag och visar inte hur en verklig järnvägsanläggning skulle utformas. En järnväg måste uppfylla omfattande krav på bland annat säkerhet, lutningar, kurvradier, buller, vibrationer och markintrång.
Den centrala korridoren ligger till grund för Trafikverkets fortsatta arbete och E4-korridoren inte är föremål för fortsatt utredning. Därför är det idag inte möjligt att säga exakt vilka fastigheter eller vilken mark som skulle påverkas i ett sådant alternativ. Men i ett verkligt genomförande skulle fastigheter och mark påverkas, även i en E4-korridor.
Frågor och svar
Alla frågor och svar hittar du på projektsidan i länken ovan.
I Piteå kommun tar vi fram tre järnvägsplaner. Dessa är uppdelade på en del norr om Piteå, en central del, och en del söder om Piteå. Totalt är det fem mil järnväg som ska projekteras. Normalt tar det 4–5 år att ta fram en järnvägsplan.
Under 2025 och 2026 kommer vi göra linjestudier och slå fast var järnvägen ska gå inom korridoren. Vi arbetar nu för att kunna presentera en förordad linje för centrala Piteå under första kvartalet 2026. För delen söder om Piteå och norr om Piteå ska vi presentera en förordad linje under hösten/vintern 2026.
Det långsiktiga målet är att möjliggöra en byggstart innan 2033 mellan Skellefteå-Luleå.
Det beror dels på att stationsläge i centrala Piteå via korridoren som går längs E4 kräver mycket omfattande ombyggnationer i centrala Piteå. Det skulle innebära stora kostnadsökningar.
Dessutom skulle en sådan lösning påverka tågtrafiken negativt. Restiderna mellan Luleå och Skellefteå skulle bli drygt 10 minuter längre, och för nattågen 20–30 minuter längre. Det innebär att dagens trafikupplägg inte längre fungerar, vilket gör tågresandet mindre attraktivt.
Om stationen utformas som en säckstation behöver dessutom alla persontåg köra in till Piteå C och sedan vända. Det leder till kraftigt ökad tågtrafik in mot centrum.
Sammantaget innebär detta att kostnaderna ökar samtidigt som nyttorna minskar. Därför ger alternativet med en central säckstation via E4 en lägre samhällsnytta för Norrbotniabanan.
I samband med byggandet av Norrbotniabanan och resecentrum finns möjlighet att utveckla området i Södra hamn. Tillgängligheten kan förbättras genom säkrare passager över- eller under järnvägen.
Idag begränsas utsikten från gatuplanet på större delen av sträckan på grund av tätslutande bebyggelse. Trafikverket har gjort skisser som visar på att utsikten från Storgatan/Uddmansgatan påverkas marginellt av en framtida järnväg. Tillsammans med Piteå kommun ska vi jobba vidare med placering av resecentrum med tillhörande plattformstak mm. Även utformning och placering av bullerskärmar är en fråga att jobba vidare med, bland annat vad gäller möjligheten till genomskinliga skärmar.
Ja. Sträckan Umeå–Skellefteå är fullt finansierad. För sträckan Skellefteå–Luleå finns finansiering för de arbeten som ingår i den nuvarande nationella transportplanen, som sträcker sig över 12 år. Byggstart ska ske senast 2033.
Åtgärder som planeras efter planperioden finns med i den totala kostnadsbedömningen, men kan beslutas först i samband med nästa revidering av transportplanen.
Detta är i linje med hur finansieringsprocessen för stora infrastrukturprojekt normalt ser ut.