Arkeologisk förundersökning av fornborg vid Landsjö
Av de 650 fornlämningar som Ostlänken berör är de flesta förhistoriska gravar, gravfält och boplatser. En av de mer ovanliga lämningarna är den fornborg som finns vid Landsjö, knappt tio kilometer söder om Norrköping.
Många fornborgar i Sverige byggdes under den så kallade folkvandringstiden, cirka 400-550 e Kr, vilket var en period med stora oroligheter i Europa. En viktig fråga inom den arkeologiska forskningen har varit om fornborgslämningarna enbart fungerat som försvarsanläggningar eller om de också haft andra betydelser och funktioner, exempelvis inhägnader dit människor har drivit sina djur för skydd. En orsak till osäkerheten kring hur fornborgarna har använts är att få av dessa har undersökts med moderna arkeologimetoder. Vid Landsjö, söder om Norrköping, finns en Fornborg som nu har arkeologiskt förundersökts.
– Det är en del av fornborgen vid Landsjö som berörs av Ostlänken och därför har arkeologer från Statens Historiska Muséer under sommaren fått möjlighet att förundersöka lämningen. Arkeologerna har dels arbetat med markradar för att scanna insidan av fornborgen, dels schaktat och rensat fram mindre ytor samt delar av murarna, förklarar Göran Gruber, Kulturmiljöspecialist, Trafikverket.
Den undersökning som gjordes med metalldetektor gav dessvärre inga fynd från tiden då borgen uppfördes, däremot gjordes andra fynd. Bland annat hittades kinesiskt porslin i en grop tillsammans med ett 1 öres kopparmynt från 1760, en knapp av brons och andra föremål från förr. Dessa föremål kommer troligtvis från den närliggande gården och har hamnat vid fornborgen under olika historiska tidsperioder. Fynd i form av föremål från järnåldern saknades alltså, istället hittade arkeologerna många stenskodda stolpar i rader, där grova stolpar har placerats och fogats samman till hägnader.
– I dagsläget tolkar vi det som spår efter kraftiga inhägnader. I orostider skyddade man det mest värdefulla som gården hade: boskapen. Troligen var det också boskap som den angripande fienden var ute efter - boskapstjuvar helt enkelt! Borgmurarna skulle hålla angriparna ute och borta och hägnaden skulle hålla djuren inne och säkra, säger Tom Carlsson, arkeolog på Arkeologerna Statens historiska muséer.
Även två större eldstäder undersöktes och i murarna fanns även eldpåverkade sönderspruckna skärviga stenar. I fält resonerade arkeologerna inte bara kring termer av försvarsanläggning och kring fädrift men också om den skärviga stenen kunde vara spår efter rituella måltider.
– Slående är vilken stor investering i arbetstid bygget av fornborgen måste ha varit. Helt klart har det funnits ett betydande hot av något slag som människorna försökt skydda sig mot, säger Göran Gruber.
Den 15 september öppnar en utställning på Norrköpings stadsmuseum med fynden från den arkeologiska förundersökningen av fornborgen vid Landsjö. Utställningen pågår i åtta veckor.