Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Plundrade vikingatida gravar får nytt värde
Idag är det en självklarhet att vi inte utan tillstånd får rubba, ta bort eller skada fornlämningar. I arbetet med Ostlänken strävar vi mot att minimera järnvägens påverkan på förhistoriska lämningar och kulturmiljöer.
Men så har inte alltid varit fallet. Förr grävdes fornlämningar ofta oförsiktigt bort för att ge plats åt byggnationer eller skapa bättre odlingsmöjligheter. Även regelrätt plundring av gravar förekom i jakt på ädla metaller.
Vid Bönsta, norr om Nyköping, intill riksväg 53, ligger ett av de större och mer iögonfallande gravfälten längs med Ostlänken. Det är egentligen två större bygdegravfält från järnåldern. Det södra som kallas för Högvakten dateras till äldre järnålder (ca 500 f Kr till 500 e Kr). Namnet kommer sannolikt från de resta stenarna som ståtligt står på rad och blickar ut över Nyköpingsåns dalgång. Det norra gravfältet dateras till yngre järnålder (vendel-, vikingatid, cirka 500 till 1050 e Kr). Det är ett typiskt höggravfält med ett 70-tal ovan mark synliga gravar varav ett stort antal är just gravhögar.
De båda gravfälten har ett manifest läge vid Nyköpingsåns dalgång. Den som passerar nedanför gravfälten på väg in mot Nyköping ska tydligt se gravhögarna och de resta stenarna. Under järnåldern var dessa markörer som gav de boende vid Bönsta legitimitet och tillhörighet till platsen.
Resta stenar som gett gravfältet namnet Högvakten
Riksintresse
Nyköpingsåns dalgång är ett utpekat riksintresse för kulturmiljövården där gravfälten vid Bönsta ingår. Projekteringen av järnvägen har där varit extra varsam och därför passerar Ostlänken dalgången på en cirka 1,4 kilometer lång landskapsbro.
Det östra brofästet berör det norra gravfältet vid Bönsta. För att minska påverkan på fornlämningen har det placerats i anslutning till en större grustäkt. Någon gång under 1800-talet togs stora mängder sand och grus från platsen vilket innebar att många gravhögar försvann. Intill täkten finns ytterligare gravar där nästan hälften bär tydliga plundringsspår. Inte sällan är plundringsgroparna två meter i diameter och en meter djupa.
Just nu genomför Arkeologikonsult en förundersökning inom de delar av gravfältet som berörs av Ostlänken. Meningen är att ta reda på lämningarnas karaktär men också omfattningen av skadorna inför kommande arkeologiska undersökningar då gravlämningarna dokumenteras och tas bort. Trots kraftiga plundringsgropar kommer de skadade gravarna bidra till nya kunskaper samt ge ökad förståelse för den värld människorna levde i under vikingatiden.
En av de många plundringsgroparna i gravhögarna vid Bönsta
