Logga in
Logga in

Västra Götaland Ny järnväg Göteborg–Borås och Bibana Mölnlycke

Ny järnväg Göteborg–Borås och bibana till Mölnlycke ska förbättra arbets- och studiependlingen i stråket samt göra det möjligt att åka tåg till och från Landvetter flygplats.

Vad?

Ny järnväg Göteborg–Borås och bibana till Mölnlycke.

Varför?

Förbättrad arbetspendling samt koppling till Landvetter flygplats.

Nuläge

Vi tar fram järnvägsplaner för järnvägen Göteborg–Borås och påbörjar planeringen av bibanan till Mölnlycke.

Om projektet

Informationen på denna webbsida utgår från den fördjupade överenskommelsen med regionala parter samt att avtal tecknas under hösten 2024.

Sträckan Göteborg–Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Dagens pendling med buss och bil skapar trängsel både på trafikleder och i tätorterna och den enkelspåriga järnvägen räcker inte till. Med dubbelspår, som byggs för 250 kilometer i timmen, kan restiden mellan Göteborg och Borås kraftigt förbättras och antalet tåg öka rejält. Bättre kommunikationer som gör det lättare att ta sig till jobb och studier skapar förutsättningar för regional utveckling. Den nya järnvägen ger oss också möjlighet till ett mer hållbart och energieffektivt resande. En station vid Landvetter flygplats gör det möjligt att ta sig till och från flygplatsen med tåg från olika destinationer i Västsverige.

Utöver en ny järnväg mellan Göteborg och Borås kommer vi också att starta planeringen av en bibana till Mölnlycke. Den ger en direkt koppling till den nya järnvägen och gör att boende får det enklare att ta sig till flera olika orter, som Mölndal och Borås, och till Landvetter flygplats. Den innebär också att det blir lättare att arbeta eller studera i olika delar av regionen och att kommunen kan utvecklas och växa.

 

Nyheter

Tidplan

2000

Banverket presenterade en idéstudie för Kust till kustbanan delen Göteborg–Borås. Det regionala resandet hade ökat kraftigt och järnvägsnätet hade stora brister avseende kapacitet. I studien bedöms bland annat hur olika lösningar passar in i en framtida Götalandsbana. Studien låg till grund för kommande förstudier där mer detaljerade analyser skulle göras.

2001–2010

Banverket genomförde en förstudie för Mölnlycke–Rävlanda/Bollebygd och därefter en järnvägsutredning för samma sträcka. För sträckorna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås togs förstudier fram.

2010

Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås pausades när regeringen 2010 beslutade om ny nationell plan för transportsystemet 2010–2021, där det inte fanns några pengar för projektet.

2011–2012

På uppdrag av regeringen, genomförde Trafikverket under 2011–2012 kapacitetsutredningen ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot 2050”. Uppdraget omfattade en analys av vilka effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder som kan genomföras på det statliga järnvägsnätet, vägnätet samt sjöfart och luftfart. Uppdraget omfattade också en analys av utvecklingen av transportbehovet fram till år 2050, samt en analys av nya stambanor för höghastighetståg. I kapacitetsutredningen konstateras att det förutom åtgärder på befintliga Södra och Västra stambanan krävs nybyggnadsåtgärder för att öka kapaciteten i järnvägssystemet som helhet. För att möta den kraftiga trafikökning som väntas till år 2050, rekommenderar Trafikverket i kapacitetsutredningen, att påbörja en separering av olika slags tågtrafik för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande och mindre sårbarhet. Separeringen föreslås ske genom att nya banor byggs med start i ändpunkterna i anslutning till storstäderna, med möjlighet att kopplas samman till ett sammanhängande nät.

2014–2017

Sverigeförhandlingen var ett regeringsuppdrag som pågick under åren 2014–2017 med syftet att avtala om ökat bostadsbyggande genom utbyggnad av infrastruktur. En huvuddel av uppdraget var att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första järnväg för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sverigeförhandlingen pågick parallellt med Trafikverkets planering för nya stambanor och slutrapporten redovisades i december 2017.

2014

Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2014–2025 och gav därmed klartecken för en ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Genom ett medfinansieringsavtal med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Borås Stad kunde också lokaliseringsutredningar på delarna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås påbörjas.

2015–2017

Arbete startade 2015 med lokaliseringsutredningar för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås samt järnvägsplan för Mölnlycke–Bollebygd. 2017 var lokaliseringsutredningarna klara för beslut. Det fattades dock inte något beslut om lokalisering efter att utredningar slutförts. Stora delar av arbetet längs sträckan parkerades istället 2017 i väntan på besked om fortsatt finansiering.

2018

Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2018–2029 i vilken Göteborg–Borås var med som utpekat objekt.

Trafikverket tog ett inriktningsbeslut som beskriver hur Trafikverket ska driva arbetet med nya stambanor för höghastighetståg vidare. Inriktningsbeslutet innebar nya förutsättningar för Göteborg–Borås och Trafikverket valde därför att göra ett omtag för hela sträckan Göteborg-Borås i en samlad lokaliseringsutredning. För delen Göteborg–Borås pekas Mölndal, Landvetter flygplats och Borås ut som de stationsorter som är aktuella ur ett nationellt perspektiv. I beslutet anges också att Göteborg-Borås ska byggas för hastigheten 250 km/tim med ballasterat spår. Beslutet gjorde att de tidigare planläggningarna avbröts.

Lokaliseringsutredningen ska säkerställa en lokalisering som är lämplig med hänsyn till ändamålet och som ska kunna uppnås med minst intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. I lokaliseringsutredningen identifieras, beskrivs och utvärderas alternativa korridorer för den framtida järnvägen. Utredningen utmynnar i ett förslag till korridor för den fortsatta planläggningen.

Juni 2019

Trafikverket påbörjade en ny lokaliseringsutredning för hela sträckan Göteborg–Borås utifrån de nya förutsättningarna. Planläggningsprocessen inleddes med framtagandet av ett samrådsunderlag. Dokumentet är ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.

10 mars 2020 – 4 maj 2020

Samråd kring förutsättningar och hur den nya järnvägen påverkar miljö på ett övergripande plan inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.

27 juli 2020

Länsstyrelsen beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

8 oktober 2020

Regeringen beslutade att ny järnväg mellan Göteborg och Borås ska tillåtlighetsprövas.

14 september 2020 – 6 november 2020

Samråd om förslag på korridorer och stationslägen för den nya järnvägen och om alternativ som vi utrett med som vi föreslog skulle väljas bort, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

19 april 2021 – 11 juni 2021

Samråd om konsekvensbedömda korridorer och stationslägen. Utifrån den samlade kunskapen hade en sammanvägd bedömning gjorts och Trafikverkets förslag till rangordning av lokaliseringsalternativen presenterades.

25 februari 2022

Miljökonsekvensbeskrivningen godkändes av länsstyrelsen.

3 mars 2022 – 29 april 2022

Granskning av lokaliseringsutredningen. Granskningen är en sista formell fas då synpunkter kan lämnas.

18-19 oktober 2022

Granskningsutlåtandet med inkomna synpunkterna är färdigställt.

Trafikverkets ställningstagande till val av alternativ med rangordning är klart.

December 2022

Eftersom beslutet regeringen tog i december 2022 påverkar planeringen av den nya järnvägen har vi inte skickat utredningen till regeringen för tillåtlighetsprövning.

Januari - februari 2025

Ansökan om tillåtlighetsprövning skickas till regeringen.

Under Dokument kan du ta del av Granskningshandling från 2022.

I den här filmen kan du se Trafikverkets ställningstagande till rangordning av återstående lokaliseringsalternativ.

Klicka här för att se en större bild av kartan (pdf-fil, 4,1 MB)

Regeringen fattade den 22 december 2022 beslut rörande nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö som Göteborg–Borås var en del av.

Beslutet innebar att Trafikverket avbröt planeringen för ett helt system med nya stambanor för höghastighetståg och att vi pausade arbetet med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås till och med den 25 oktober 2023.

Parallellt med beslutet fick Trafikverket uppdraget att utreda hur järnvägen kan utvecklas i stråket Göteborg–Borås.

Läs uppdraget för stråket Göteborg–Borås: Uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås - Regeringen.se

Som en del i den politiska hanteringen av ny järnväg Göteborg-Borås tog Västra Götalandsregionen, kommuner i stråket, kommunalförbunden och Swedavia fram ett västsvenskt ställningstagande.

Ta del av det västsvenska ställningstagandet

Trafikverket redovisar regeringsuppdraget ”Uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås”. Syftet med uppdraget var att utreda åtgärder för att förbättra arbetspendlingen i stråket och anslutningen till Landvetter flygplats på ett mer kostnadseffektivt sätt än projekt Göteborg–Borås som en del av nya stambanor för höghastighetståg. Trafikverkets högst rangordnade alternativ för Göteborg–Borås blev en ny dubbelspårig järnväg med en koppling till Kust till kustbanan vid Mölnlycke.

Ta del av rapporten:

Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås: Redovisning av regeringsuppdrag

För förbättrad arbetspendling mellan Göteborg och Borås samt koppling till Landvetter flygplats fick Trafikverket den 26 oktober i uppdrag att återstarta den pausade planläggningsprocessen av ny järnväg Göteborg–Borås. 

Trafikverket kan, utifrån regeringens beslut, planera en ny dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Den nya järnvägen får för staten inte kosta mer än den tidigare beräknade totalkostnaden för järnvägen Göteborg–Borås. Vid en bred regional samsyn för tillkommande eller alternativa lösningar finns möjlighet till medfinansiering och därför inleddes regionala samtal. 

Uppdrag att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås

 

 

Under hösten 2023 har dialogmöten i en mindre politisk gruppering skett under ledning av Västra Götalandsregionen med målsättningen att nå en bred samsyn kring genomförbara lösningar och finansiering.

Dialogen har resulterat i att de regionala parterna i stråket tillsammans med Trafikverket har arbetat fram tre principlösningar. Principlösningarna skiljer sig åt och är alla i någon del kompromisser för att hitta fram till en lösning med bred samsyn. Principlösningarna har arbetats fram utifrån de alternativ som analyserades i regeringsuppdraget och utifrån det västsvenska ställningstagandet från våren 2023.

Samtliga principlösningar innehåller stationer i Mölndal, Mölnlycke, Landvetter flygplats och i Borås och möjliggör för framtida fjärrtrafik. Det som främst skiljer lösningarna åt är restid, möjlighet till direktresor från centrala Mölnlycke till Landvetter flygplats och Borås, när byggstart kan ske och kostnad.

Västra Götalandsregionen återrapporterar att deras bedömning är att det alternativ som Trafikverket rangordnade högst under regeringsuppdraget med tillägg i form av fyrspårslösning under Landvetter flygplats är ett alternativ som är i linje med prioriteringarna hos 48 kommuner i Västra Götaland, Swedavia, näringslivet genom Västsvenska handelskammaren och inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens samlade bedömning av läget är därför att det finns en bred samsyn i Västsverige kring att uppmana Trafikverket och staten att gå vidare med planeringen av detta alternativ med tillägg i form av fyrspårslösning under Landvetter flygplats.

Länk till skrivelsen

Trafikverket meddelade regeringen att det för närvarande inte finns förutsättningar att komma vidare med planeringsarbetet. Regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att sondera förutsättningarna för att finna en lösning. Syftet med uppdraget var att en fortsatt planering ska resultera i åtgärder som framför allt förbättrar förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt förbättrar anslutningen till Landvetter flygplats. 

Här kan du läsa om regeringsuppdraget till länsstyrelsen.

Inom ramen för länsstyrelsens sonderingsuppdrag har en fördjupad överenskommelse tagits fram där parterna är överens om att en ny järnväg ska byggas mellan Göteborg och Borås inom det område som vi kom fram till i den tidigare lokaliseringsutredningen. Vi ska också bygga en bibana till Mölnlycke och en fyrspårsstation under Landvetter flygplats.

En järnvägsplan beskriver var järnvägen ska ligga och hur anläggningen ska se ut. Planen visar vilken mark som behövs tillfälligt för själva bygget och permanent när tågen börjar gå på den nya järnvägen. Till varje plan finns en miljökonsekvensbeskrivning. 

De flesta miljöfrågor prövas inom ramen för järnvägsplanen, men för exempelvis vattenverksamhet krävs också tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndsprocessen sker parallellt med planläggningsprocessen och prövningen sker hos mark- och miljödomstolen. 

När vi ska planera en ny järnväg inleder vi en planläggningsprocess där vi tar vi fram en järnvägsplan, som visar var och hur järnvägen ska byggas. Först tar vi fram ett samrådsunderlag inför länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan och därefter en lokaliseringsutredning. Lokaliseringsutredningen ska säkerställa en lokalisering som är lämplig med hänsyn till ändamålet och som ska kunna uppnås med minst intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. I lokaliseringsutredningen identifieras, beskrivs och utvärderas alternativa korridorer för den framtida järnvägen. Utredningen utmynnar i ett förslag till korridor för den fortsatta planläggningen. 

Inom ramen för länsstyrelsens sonderingsuppdrag har en fördjupad överenskommelse tagits fram där regionala parter är överens om att vi ska fortsätta planera och bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås inom det område som vi kom fram till i den tidigare lokaliseringsutredningen. Vi ska också planera och bygga en bibana till Mölnlycke samt en fyrspårsstation under Landvetter flygplats.

Vi kommer nu att göra en planering av vårt arbete enligt den regionala överenskommelsen.

Här kan du läsa en nyhet om överenskommelsen på Länsstyrelsen Västra Götalands webbsida.

Delsträckor

Vi har delat upp sträckan mellan Göteborg och Borås i flera järnvägsplaner. I delsträcka Härryda kommer vi även att starta en lokaliseringsutredning för en bibana till Mölnlycke. 

Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat svaren på några vanliga frågor från dem som bor där vi planerar för den nya järnvägen. Har du en annan fråga går det bra att skriva till oss, du hittar kontaktformuläret längst ner på sidan.

Att ta fram en järnvägsplan tar flera år. Under tiden vi tar fram en järnvägsplan hålls samråd och vi planerar två större samrådstillfällen per delsträcka. Till det första samrådet kommer vi ha tagit fram olika alternativa spårlinjer inom korridoren. Till det andra samråd kommer förslag till spårlinje med markanspråk samt miljökonsekvenser att redovisas. De fastighetsägare som blir direkt berörda av kommande järnväg kommer att kontaktas av Trafikverkets markförhandlare och få inbjudan till samråd. Du kan se när i tiden samråden planeras under respektive delsträcka här på webbsidan.

I lokaliseringsutredningen för ny järnväg Göteborg-Borås har Trafikverket utrett ett antal olika alternativ och valt att rangordna de alternativ vi bäst anser uppfyller ändamålet med järnvägen. Den högst rangordnade korridoren är den som Trafikverket anser bäst uppfyller ändamålen. Det är även denna korridor som ingår i den överenskommelse som berörda kommuner, regionen och Swedavia med flera skrivit under. Det finns även näst högst rangordnade korridorer. Både högst och näst högst rangordnande korridorerna är utpekade som riksintresse. Att ett område har pekats ut som riksintresse kan påverka både bygglov och kommuners planläggning. Om du har frågor om bygglov i ett utpekat område ska du kontakta aktuell kommun. Det är kommunen som beslutar i dessa frågor. Det är regeringen som tar beslut om tillåtlighet för en korridor. Det är inte förrän regeringens beslut är taget som vi vet vilken korridor det blir. När beslutet är taget kommer vi att ta bort riksintresset för den korridor som inte väljs.

Om det visar sig att viss mark från en fastighet behövs för järnvägen så kommer marken bli inlöst. Vid inlösen eftersträvar Trafikverket att komma överens frivilligt med berörda fastighetsägare. Vi ersätter fastighetens marknadsvärde samt ett tillägg på 25%. Fastighetens marknadsvärde bedöms efter förutsättningen att ingen ny järnväg skulle byggas. 

Trafikverket följer gällande lagstiftning. Innan vi vet exakt hur enskilda fastigheter påverkas och det finns en fastställd järnvägsplan för den nya järnvägen kan Trafikverket inte avgöra om det uppkommit skada som enligt gällande lagstiftning berättigar till ersättning.

En fastighetsägare kan i undantagsfall få sin fastighet inlöst innan järnvägsplanen är fastställd. Detta gäller om fastighetsägaren har synnerliga skäl och fastigheten måste säljas, till exempel på grund av dödsfall eller skilsmässa. Det ska också vara sannolikt att fastigheten kommer att behövas för järnvägen samt att fastigheten inte går att sälja till marknadsvärde.

Närboende kan bli berörda av den nya järnvägen, även om marken inte behövs för själva bygget. Det finns inget bestämt avstånd för hur nära järnvägen du kan bo, utan det är beroende av olika faktorer, oftast är det bullret som styr. Hur bullret sprider sig beror på om järnvägen går i markplan, uppe på bank eller nere i skärning, på bro eller i tunnel och hur landskapet ser ut. Det som också påverkar är möjligheterna till att skydda omgivningen från buller. 

För att klargöra vilka åtgärder som behöver göras för respektive fastighet kommer vi att göra fördjupade utredningar avseende buller, vibrationer och stomljud, både för när vi bygger och för när tågen sen går på den nya järnvägen. Detta utreds för varje berörd fastighet i järnvägsplanen. Vi gör till exempel en riskanalys för byggnader inom cirka 150 meter från där vi bygger. Detta för att ta reda på om det finns byggnader som kräver särskilda åtgärder för att minska risken för skada från vibrationer. Riktvärden gällande vibrationer räknas fram för varje byggnad och sätts så att byggnadsskador ska undvikas och baseras på grundläggningsförhållanden, byggnadens konstruktion och användning samt avstånd till järnvägen. Alla byggnader som ligger inom riskområdet där vi bygger kommer att genomgå en besiktning både före och efter våra arbeten. 

Om boende har en bergvärmeanläggning som påverkas av den nya järnvägen kommer Trafikverket tillsammans med fastighetsägaren titta på möjliga lösningar och eventuell ersättning för att hålla fastigheten skadelös.

Riksintresse är ett område, plats eller objekt som är nationellt betydelsefullt. Trafikverket har ansvar att göra riksintresseanspråk för exempelvis områden som behövs för att bygga en ny järnväg som är viktig ur en nationell synvinkel. Den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås är en sådan.

Lokaliseringsalternativ som har rangordnats i vår lokaliseringsutredning för den nya järnvägen har därför klassats som riksintresse. Att ett område har pekats ut som riksintresse kan påverka både bygglov och kommuners planläggning. Om du har frågor om bygglov i ett utpekat riksintresse ska du kontakta aktuell kommun. Det är kommunen som beslutar i dessa frågor.

Innan vi har rätt att lösa in din fastighet måste järn­vägsplanen fastställas och vinna laga kraft. Först då har vi rätt att lösa in din fastighet. Omvänt har du som fastighetsägare då rätt att begära att få din fastighet inlöst.

Om du är ägare till en fastighet som blir berörd av för vi en nära dialog med dig. Våra markförhandlare hjälper till med att hitta lösningar i de fall järnvägen påverkar din fastighet eller ditt företag.

I den här filmen får du veta mer om hur det går till när du ska få ersättning för att din fastighet eller mark påverkas av järnvägen.

I den här filmen berättar vi om hur vi får tillgång till mark och vilka ersättningar fastighetsägaren kan få.

Den här broschyren vänder sig till dig som blir berörd av att mark behöver användas vid ett väg- eller järnvägsbygge. 

Vi ska inte längre planera för att järnvägen ska ingå i ett system av nya stambanor för höghastighetståg. Istället är den nya inriktningen att järnvägen ska förbättra förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt anslutningen till Landvetter flygplats. De förutsättningar som främst var styrande när vi tog fram och valde korridor var miljö- och samhällsvärden, investeringskostnad och samhällsekonomisk nytta, hastigheten tågen skulle färdas i, att järnvägen skulle trafikeras av persontrafik, målet för restid mellan Göteborg och Borås samt att järnvägen skulle ha stationer i Mölndal, vid Landvetter flygplats och i Borås. Dessa förutsättningar kvarstår och därmed är den korridor vi tog fram i lokaliseringsutredningen fortsatt den som bäst uppfyller ändamålet med järnvägen även med den nya inriktningen. Det är regeringen som fattar beslut om korridor för den nya järnvägen, i en så kallad tillåtlighetsprövning. En tillåtlighetsprövning är när regeringen prövar om ett projekt kan tillåtas enligt miljöbalkens regler. I början av 2025 kommer vi att skicka ansökan till regeringen.

Därför tar det tid att planera en järnväg

Dokument

På webbsidan Dokument hittar du handlingar som hör till Göteborg–Borås.

Upphandling

På vår upphandlingssida finns information om aktuella upphandlingar inom Göteborg–Borås samt bakgrundsmaterial och övrigt underlag.

Kontakt

Göteborg–Borås

Skicka ett meddelande till oss om du har frågor om Göteborg–Borås.