Västra Götaland Olskroken planskildhet

Olskroken bedöms vara en av de mest ansträngda knutarna i järnvägssystemet och kapacitetstaket är nått. Här möts fem av de mest trafikerade banorna i Sverige. Genom att bygga sex järnvägsbroar planskiljer vi spåren vilket skapar förutsättningar för ökad tågtrafik och en ny hållbar stadsutveckling.

Projekt Olskroken planskildhet bygger även Västlänkens nordöstra spår. Förutsättningar och fördelar finns att samordna projekten genom deras geografisk närhet och liknande tidplan.

I Olskroken planskildhet pågår en mängd större och mindre arbeten för att bygga om spår och växlar så att järnvägsanläggningens kapacitet kan ökas. När broarna är klara fortsätter arbetet med själva järnvägen, ett teknikområde som kallas BEST.

BEST står för Bana, El, Signal och Telekommunikation. Arbetena inom BEST i projektet Olskroken planskildhet är mycket komplexa. Inte minst för att ombyggnaden sker inom ett begränsat område där tågtrafik ska passera under byggtiden. 

För att ombyggnadsprojektet i Olskrokens spårområde ska kunna genomföras har man behövt frigöra ytor för att kunna flytta tågtrafiken tillfälligt till nyuppförda, provisoriska, spår. Detta för att kunna utföra mark-, grundläggnings- och BEST-arbeten.

Sex genereringar, vilket även kan beskrivs som inkopplingar i järnvägsanläggningen, har planerats in, från projektets start 2018 fram tills det ska vara helt klart och alla nya delar kan tas i drift 2025/2026.

Stora arbeten utförs under en generering i inom en begränsad yta, under ett visst tidsintervall. Inför dessa tillfällen, när tågtrafiken berörs, ansöker man flera år i förväg om att få stoppa/flytta/påverka trafiken.

Det är ofrånkomligt att ett så stort projekt påverkar närområdet. Miljön, närboende, verksamheter och människor som rör sig i området kommer på olika sätt att märka av att vi bygger. Miljöarbetet inom projektet syftar därför till att minimera omgivningspåverkan. 

Miljöarbetet är en naturlig del av projektet; från planeringsskedet genom byggskedet och fram till färdig anläggning. Vi har vidtagit åtgärder för att minska projektets negativa miljöpåverkan och fortsätter att hitta åtgärder och lösningar som bidrar till att minimera vår påverkan på omgivningen. För att följa upp att arbetena utförs korrekt och ger önskat resultat genomför vi olika typer av kontroller. Vi har därför upprättat olika kontrollprogram som beskriver vilka kontroller vi ska göra. Resultatet redovisar vi för tillsynsmyndigheterna. 

Kontrollprogrammen är en del av det tillstånd vi har fått i miljödomen för Västlänken och Olskroken planskildhet. Projektet mäter och följer upp bland annat buller, krav på fordon- och maskiner och vattenkvalitet.  Vi genomför dock fler kontroller än vad som är kravställt. I vissa fall ställer vi hårdare krav på våra entreprenörer än vad som står i kontrollprogrammen. 

Naturmiljö och vattenhantering
För att kunna kontrollera och minimera Västlänkens och Olskroken planskildets påverkan på naturmiljön har en stor mängd undersökningar gjort. Det handlar om träd- och parkmiljöer, vattenmiljöer, trädlevande arter, fåglar och fladdermöss.

I tillståndet som getts enligt miljöbalken, miljödomen, har frågan om Sävån, som är ett Natura 2000-område, prövats. Domstolen ansåg att Olskroken planskildhet byggs på ett sådant sätt att det inte bör påverka Säveån och dess skyddade miljö, inklusive Natura 2000-området och har meddelat att projektet inte behöver tillstånd för att påverka Natura 2000-området.

Utsläpp av vatten
Allt vatten som hanteras inom Västlänkens och Olskroken planskildhets arbetsområde, som måste ledas bort, benämns som överskottsvatten. Allt överskottsvatten måste genomgå rening eller provtagningen innan det släpps ut till en infiltrationsyta eller ett dagvattennät. Exempel på infiltrationsytor är markbädd eller infiltrationsbrunn. 

Minsta kravställda rening av överskottsvatten är sedimentering och oljeavskiljning. Genom sedimenteirng eller oljeavskiljning uppnår vi dock inte alltid de riktvärden som projektet har att förhålla sig till. Vid sådana tillfällen måste en utökad rening eller annan åtgärd sättas in. 

Kulturmiljö
Inom projektområdet för Olskroken planskildhet finns inga kulturmiljöer som är klassade som skyddsvärda. Tidigare fanns här det så kallade Westsamhuset som i och med utbyggnaden av den nya järnvägen hamnade för nära spårområdet och revs under våren 2019. Intill vårt arbetsområde vid Sävenäs finns två gamla lokstallar från 1920-talet, men även stadsdelen Olskroken som är av lokalt intresse för kulturmiljövården. 

Klimat och energi
Arbetet med energi- och klimatfrågor har funnits med i projektet sedan planeringsskedet och fortsätter att vara en viktig del även under byggskedet. I planeringsskedet låg fokus på hur vi kunde minska projektets påverkan på klimatet genom att anpassa anläggningen och ta fram mer klimatsmarta lösningar. Under planeringsskedet fick vi till exempel fram lösningar som ledde till att vi nu i byggskedet inte behöver gräva om Gullbergsån och att vi använder en mer klimatsmart betong.

Här är ytterligare exempel på vad projektet kan göra för att minska sin energi- och klimatpåverkan:

·     Materialval, till exempel cementsammansättning vid betongtillverkning och val av stål.

·      Optimering av anläggningen (minska mängden material).

·       Återanvändning av temporära konstruktioner.

·       Använda förnybar el.

·       Göra medvetna val kring bränsle och fordon.

·       Ta fram innovativa lösningar som minskar klimatpåverkan.

·       Använda ny och mer hållbar teknik.

Förutom detta finns också andra åtgärder vi kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser. Trafikverket har även en bonus som är kopplad till klimat- och energiarbete. Bonusen tillfaller entreprenören om de lyckas att minska sin klimatpåverkan med en viss andel utifrån tänkt utgångsläge. Projektet har också initierat en tävling som ska pågå under hela byggtiden. Tävlingen syftar till att uppmuntra projektdeltagare att bidra till klimatarbetet.

Transporter och luftkvalitet
Bygget av Olskroken Planskildhet och Västlänken innebär att stora mängder arbetsmaterial och massor ska fraktas till och från våra olika arbetsplatser.
Transporterna till och från Olskroken planskildhet går via E20. Detta innebär att vi snabbt når en stor led och att påverkan på allmänna platser, närboende eller verksamheter därmed minskar.
 
Inom Göteborg finns det en miljözon som syftar till att förbättra luftkvaliteten i innerstaden. För miljözonen finns därför föreskrifter som beskriver vilka utsläppsnivåer tunga fordon får ha. Projekt Olskroken planskildhet ligger inte inom miljözonen för Göteborgs stad, trots detta har vi striktare krav på fordon och maskiner än de krav som gäller inom zonen och i Trafikverkets egna generella krav. Utsläppskraven för Olskroken planskildhet fastställdes av mark- och miljödomstolen. Vi arbetar kontinuerligt med att övervaka luftkvaliteten i anslutning till de stora arbetsplatserna med hjälp av olika kontroller.
 

Masshantering och förorenad mark
Inom projektet Olskroken planskildhet kommer vi främst att hantera jordmassor, som i huvudsak består av sand med olika delar grus, silt (finkornig jordart) och lera. Trafikverket har upphandlat mottagningsanläggningar för alla jordmassor.

I Göteborg antas det generellt att det övre fyllnadslagret, det jordlager som ligger ovanpå "leran", är förorenat. I princip sker alla projektets schakterbeten i detta lager. I första hand ska jordmassorna återanvändas inom projektet, men det är föroreningsgraden som styr hanteringen. Utöver att återfylla schakter kan massorna komma att användas för att täcka deponier och bergtäkter eller stabilisera mark. 

Under 2016 och 2017 genomförde vi provtagningar av marken i de områden som ska beröras av schakter. Syftet med provtagningarna var att ta fram ett underlag för en korrekt hantering av massorna. Vi har tagit ut närmare 1000 jordprover för vidare analys. Provtagningar av marken kommer att ske kontinuerligt under projektets byggtid.

Föroreningsniåverna varierar längs med med sträckan och därför tillämpar vi en så kallad konservativ klassning, för att inte underskatta innehållet i massorna. Alla schaktade massor som körs bort från projektet kommer att levereras till avfallsmottagare, som har de tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Där tas de om hand på rätt sätt beroende på klassning.

När vi bygger Olskroken planskildhet behöver vi, både tillfälligt och permanent, komma åt mark. Här hittar du information om vilken mark som berörs av bygget och om besiktningar av fastigheter.

Vi vill göra så lite intrång och ställa till med så få problem som möjligt för boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Målet är minimera skador på mark och fastigheter. Hur vi än planerar går det dock inte att undvika intrång och störningar.

Vilken mark som berörs av byggnationen framkommer i järnvägsplanen.

Läs Olskroken planskildhets järnvägsplan här.

Besiktning av fastigheter
Vi kommer besiktiga fastigheter som kan påverkas av bygget. Då undersöks exempelvis väggar, tak och eventuella sprickmönster för att se om skadeförebyggande åtgärder behöver vidtas. Förslag på åtgärder kan till exempel vara bullerplank eller byte av fönsterglas till bullerreducerande glas. När projektet är klart kommer vi att efterbesikta och åtgärda eventuella skador på fastigheter som vi har orsakat.

I Olskroken planskildhet står Katharina Grosse, som är verksam i Tyskland som konstnär och professor, för den konstnärliga gestaltningen.

Med det vinnande förslaget bLINK vill Grosse skapa en upplevelse av att en gigantisk spotlight i rymden sänder rosa ljus till jorden. Och mitt i ljuset tycks en jättelik meteorit ha landat ovanpå den nya bron över E6:an vid Olskroken. Hennes arbete betraktas idag som banbrytande inom storskaliga installationer.

Läs mer om bLINK på Statens konstråds webbplats här.

Kronotopia
Tillsammans med Statens konstråd har Trafikverket genomfört två internationella konsttävlingar för gestaltningen stationerna Haga, Korsvägen och Centralen samt järnvägsområdet vid Olskroken i Göteborg.

Kronotopia är också namnet på Västlänkens övergripande konstprogram som har tagits fram av Trafikverket, Statens konstråd, Västra Götalandsregionens konstenhet, Västtrafik, Göteborgs stad och Göteborg Konst. All konst som produceras inom Västlänken, under mark, i stationsbyggnaderna och utanför, tar avstamp i programmet.

Metoden för att bygga på- om och till sex järnvägsbroar på en begränsad yta är minst sagt speciell. Normalt sett vill du bygga en bro i ett logiskt flöde där de olika sekvenserna följer direkt efter varandra. I Olskroken fungerar inte det. Här måste man bygga i etapper och flytta järnvägen för att få plats att bygga nästa bit och sedan vänta till vi kan flytta järnvägen nästa gång. Därefter uppförs ytterligare en brodel, varpå spår flyttas och så uppförs nästa del på ett nytt ställe.

Marken rör sig något när man slår i pålar i närområdet, så därför flyttas grundläggning och det som redan byggts, kanske några centimeter. Det betyder att vi inte hittar brodelen vi byggt på exakt samma ställe där vi ställt den, då passar den inte till hundra procent in i nästa del, så vi måste vara flexibla och anpassa till det aktuella läget.

Hela tiden måste hänsyn tas till järnvägstrafiken och den begränsade ytan. Man skulle kunna säga att det är ett ineffektivt sätt att bygga själva bron, men ser man till det större perspektivet är det alldeles nödvändigt – för att inte samhällskonsekvenserna ska bli för stora, det vill säga att man hindrar tågtrafiken.

• Komplett spåranläggning med ca 10000 m enkelspår varav 3800 m på bro/ramp/däck, 38 växlar, 2 spårkryss
• Markförstärkningar med ca 25 mil pålar
• Ledningsomläggningar
• Byggnation pågår

Banor som berörs:

• Västra Stambanan
• Norge/Vänerbanan
• Bohusbanan
• Hamnbanan
• Det nya Västlänksspåret