Examensarbete: Grunden för BIM-baserade klimatberäkningar

Trafikverkets rapport "Klimatberäkningar i BIM" (2026) konstaterar att BIM och klimatberäkningar i Klimatkalkyl idag i hög grad hanteras som separata, manuella processer. En traditionell klimatberäkning bygger på en mängdförteckning som exporteras till excel och omvandlas via en översättningsnyckel innan den förs in i Klimatkalkyl - ett arbetssätt som är tidskrävande och riskfyllt, och som inte utnyttjar den mer detaljerade information som redan kan finnas i en välutvecklad BIM-modell.

Rapporten föreslår en stegvis utveckling mot ett integrerat arbetsflöde, där Fas 1 handlar om att etablera grundläggande förutsättningar: kartlägga befintliga BIM-modellers datakvalitet och täckningsgrad, ta fram gemensamma datamallar som definierar vilka parametrar (mängder, materialklassificering, emissionsfaktorer) modellerna behöver innehålla, samt identifiera och testa arbetsflödet i ett pilotprojekt. Rapporten lyfter själv examensarbete som ett kostnadseffektivt sätt att driva delar av detta pilotarbete, med fokus på det tekniska arbetsflödet från BIM till Klimatkalkyl.

Exempel på frågeställningar som kan vara intressanta för oss. Vi är öppna för andra frågeställningar eller att dessa kan justeras.

. Vilken datakvalitet och täckningsgrad har befintliga BIM-modeller i Trafikverkets pågående projekt för klimatberäkning, och hur förhåller de sig till minimikravet LOI-LCA 100 (objektbaserad geometri, kvantifierbar parameter, klassificeringskod)?

. Vilka parametrar - mängder, materialklassificering, emissionsfaktorer - behöver en gemensam datamall innehålla för att BIM-modeller ska kunna kopplas till Klimatkalkyl på ett tillförlitligt sätt?

. Hur kan ett tekniskt arbetsflöde för dataöverföring från BIM till Klimatkalkyl utformas och testas i ett pilotprojekt, och vilka tekniska, semantiska och organisatoriska hinder uppstår i praktiken?

. Vilka lärdomar från kartläggningen och pilottestet är relevanta för en bredare implementering i kommande faser?

Förväntade leverabler:

. Kartläggning av datakvalitet och täckningsgrad i utvalda BIM-modeller.

. Förslag till gemensam datamall för klimatrelevanta BIM-parametrar.

. Testat och dokumenterat pilotarbetsflöde från BIM till Klimatkalkyl.

. Rekommendationer för det fortsatta arbetet i kommande faser.

Du strukturerar ditt arbete självständigt och tar initiativ för att driva processer framåt. Du har förmåga att analysera resultat och förstå hur de påverkar helheten. Du samarbetar gärna med andra och har viljan att lära dig nya saker. Du har ett stort intresse för digitalisering och hållbarhet inom infrastruktur.

Du genomgår just en högskole- eller universitetsutbildning inom ett för exjobbet relevant utbildning tex samhällsbyggnad, väg- och vattenbyggnad, byggteknik/BIM eller datateknik som omfattar minst 300 hp. Du har goda kunskaper i svenska.

Erfarenhet av BIM-verktyg (t.ex. AutoCAD Civil 3D, Revit eller Novapoint) eller databearbetning (Excel/Python) är meriterande men inget krav.

Examensarbetet ska vara 30 hp och rapporten kan skrivas på svenska eller engelska. Det är möjligt att genomföra det själv eller tillsammans med andra studenter.

Detta är en cv-fri rekrytering, dvs helt utan ansökningshandlingar, du söker genom att svara på några frågor. Vi vill däremot att du bifogar ett studieintyg. Om du planerar att genomföra examensarbetet tillsammans med en annan student är det fullt möjligt att söka tillsammans och gemensamt svara på frågorna. Som student har du möjlighet att formulera ett eget förslag på frågeställning i samband med att du skickar in din ansökan. Vi är öppna för att frågeställningen kan justeras senare utifrån synpunkter från till exempel lärosätet.