Hundraåriga kulturminnen renoverade

Trafikverket är Sveriges största förvaltare av kulturarvet inom infrastrukturområdet. En av dessa uppgifter att bevara och ta hand om kulturhistoriska objekt är upprustningen av så kallade milstenar, berättar  Marie Johansson, projektledare för renoveringsarbetet inom verksamhetsområde Underhåll i region Mitt:
- För ett antal år sedan genomfördes en upphandling för att renovera kulturobjekt men inget av de anbud som lämnade blev antaget. Men, sedan ett drygt år tillbaka har vi haft en entreprenör med den erfarenhet och kunskap som krävs för att genomföra dessa känsliga renoveringar. Insatser som även omfattar grindstolpar, gränsstenar och vägvisningsstenar, berättar hon.

Kungliga monogram
De första milstolparna sattes upp redan år 1663 från kraven på dåtidens mil, vilket var 10 688 meter. Ofta markerades även halv och kvarts mil vilket innebär att en bevarad serie av milstolpar består av en fem olika stolpar; helmilstolpe, kvartsmilstolpe, halvmilstolpe, kvartsmilstolpe och helmilstolpe som startar nästa serie.
Systemet med milstolpar förlorade sin funktion i slutet på 1800-talet.
Milstolpar kan ha olika utseende och består av en stolptavla i sten eller gjutjärn samt ett stenfundament. På själva tavlan anges avstånd men ofta även ett kungligt monogram samt landshövdingens eller upphovsmannens initialer.
-Med tanke på stenarna ålder måste vi också tillåta att en del av tavlans patina behålls utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv. Det kan också på vissa tavlor vara en ganska knepig uppgift att få bort den mossa eller lav som växt sig fast under alla dessa år, förklarar Marie Johansson.
Drygt 500 stolpar
I hela Trafikverkets region Mitt finns drygt 500 milstolpar bevarade längs med det statliga vägnätet. Hälften av dessa finns i Gävleborg och utgörs till stor del av så kallade Cronstedts-stolpar, milstolpar med vitmålad järntavla och guldinskription som sattes upp 1785 när greve Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt var länets landshövding under åren 1781–1812.
En milstolpe äldre än 1850 utgör fornlämning enligt kulturmiljölagen och får inte flyttas, renoveras eller göras ren utan tillstånd från berörd länsstyrelse. Milstolpar tillkomna efter 1850 omfattas av kulturmiljölagens hänsynsparagraf, vilket innebär att hänsyn och aktsamhet ska visas vid åtgärder på eller intill objektet, om inte länsstyrelsen beslutat om fornlämningsstatus även för dessa.

Väghållningssten
Innan staten övertog ansvaret för underhållet av vägarna var det traktens bönder som skötte vägarna. För att markera vilken bonde som ansvarade för vilken vägsträcka sattes markeringar i trä eller sten upp längs vägen. Väghållningsstenar har ofta inskriptioner med byns eller gårdens namn. I vissa fall även en pil som visar sträckan som skulle underhållas. Markeringarna av trä har idag helt försvunnit och även de i sten har minskat i antal då de vanligtvis är små och anspråkslösa och har försvunnit i samband med exempelvis omdikning, snöplogning eller när vägar breddats.
Totalt finns drygt 100 väghållningsstenar bevarade längs regionen statliga vägar i regionen. Merparten av dessa finns i de södra länen.

Gränsmarkering
En gränsmarkering består av till exempel enstaka stenar med eller utan fundament, av stenrösen eller tavlor av järn. Mer sentida gränsstenar har inskriptioner med kungliga monogram, länsnamn, länsvapen, ägarnamn, årtal med mera. 
Inom underhållsområde Mitt är den absoluta merparten av gränsstenar höga stående stenar med stora kallmurade fundament vars inskriptioner visar att de satts vid dåtidens sockengränser under första hälften av 1900-talet. Denna typ av gränsstenar är vanliga i hela Gävleborgs län samt i Dalarna. I hela regionen finns drygt 130 gränsstenar längs de statliga vägarna.
Gränsmarkeringar omfattas av kulturmiljölagens hänsynparagraf och innebär att man ska visa hänsyn och aktsamhet vid åtgärder på eller intill objektet.
Förnyad upphandling
Efter att årets omgångar av renoveringsobjekt är slutförda ska Trafikverket göra en ny upphandling i slutet av 2023. Förhoppningen är att en entreprenör är kontrakterade för nya insatser efter att tjällossningen är över:
- Vår plan är att fortsätta renovera cirka 200 objekt under de närmaste åren. De flesta av dessa finns i Dalarna och Gävleborgs län, säger Marie Johansson.