Vintern på Gotland – så här jobbar vi
Våra entreprenörer ska ha en fungerande vinterorganisation mellan den 1 oktober och den 30 april. Här kan du läsa mer om hur vi jobbar med vinterväghållningen på Gotland.
På Gotland kan temperaturen växla snabbt mellan plus och minus vilket påverkar vägtrafiken. Att hålla vägarna framkomliga och trafiksäkra på vintern handlar om hög beredskap och rätt åtgärd vid rätt tidpunkt.
Tufft vinterklimat
Gotland kan få tuffa vintrar. Det omgivande havet gör vädret fuktigt och blåsigt. Det skiljer också mellan kust och inland. På kort tid kan det slå om från torra vägbanor till kyla och snö.
Det som börjar som regn kan efter någon timme gå över i underkylt regn eller blötsnö. Vissa vädertyper ger stora mängder snö på kort tid. Snö och blåst ger snödrev som lägger sig på vägarna. Hård vind kan polera vägbanorna så att snön blir till blankis.
Förbättrad luftkvalitet i Visby
Region Gotland har genomfört mätningar av luftkvaliteten i Visby som har visat på mycket förhöjda värden. Värdet som mäts är mängden partiklar i luften och kallas för PM10. Vi har ett samarbete med region Gotland för att hitta metoder att förbättra luftkvaliteten.
Inom detta samarbete så kommer vi tillsammans under vintern 2023 – 2024 genomföra ett försök i Visby där sandningsmaterialet byts från makadam av kalkberg till makadam av porfyr hämtad från Oskarshamn.
Trafikverket kommer dessutom att sätta upp en egen mätstation för mätning av luftkvaliteten vid Visbyleden.
Vi sandar i första hand
Sedan vintern 1986/1987 är det saltfritt på ön.
Vinterväghållningen på Gotland sker med hjälp av sandning och plogning. Denna metod fungerar bra mycket tack vare att du som kör bil på Gotland är van vid det. Gotland har inte heller den genomfartstrafik som finns i andra län.
I Hamnbacken i Visby har vi de senaste åren valt saltning av trafiksäkerhetsskäl. De tunga transporterna lastade med livsmedel, post och övrigt gods har haft problem att komma upp vid pågående snöfall eller extrem halka just där.
Tidigare har vi genomfört ett pilotprojekt vid Hamnbacken som gav goda resultat. Därför har saltningen i Hamnbacken övergått till att bli del vår ordinarie skötsel av vinterunderhållet.
När kommer plogbilen och sandbilen?
När plogbilen och sandbilen kommer till din väg beror till största delen på hur trafikerad vägen är.
Här kan du ta del av kartor som beskriver när plogbilen kommer till din väg och när vi börjar sanda.
Mycket snö på kort tid
Ett av de svåraste väderlägena uppstår när flera snöbyar driver in från havet. Fenomenet som kallas snökanon förekommer. En snökanon kan uppstå i början av vintern när kall luft från norr eller öster sveper över det relativt varma havsvattnet. När stråken av snöbyar träffar land förstärks effekten. Lokalt kan det därför komma många decimeter snö på kort tid. Men det är svårt att förutse var snön faller och hur mycket det kan bli.
Avsätt extra tid när vädret är besvärligt
Trafiken är ett samspel där alla måste hjälpas åt. Genom att ta till dig information kan du välja alternativa vägar. Ibland måste du välja andra färdsätt eller vid extremt väder, skjuta upp resan. Det är naturligt att avsätta mer tid när vädret är besvärligt.
Frågor och svar
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vinterväghållning på Gotland.
Vi på Trafikverket utför inte vintervägunderhåll utifrån en fast budget. Vintervägunderhållet utförs istället mot ställda kriterier för när det ska startas, åtgärdstider och på färdigt resultat.
När det gäller snöröjning har vi samma kriterier som resten av landet. Dock skiljer sig metoderna för halkbekämpningen, men det beror inte på ekonomiska skäl utan att historiken med att Gotland ska vara saltfritt.
Entreprenörerna ersätts vanligtvis per kilometer de utfört åtgärder och får betalt per ton sand och kilometer när de sandar. För att snöröjningsåtgärder ska bli bra utförda finns det ett incitament för entreprenören att göra ett bra initialt arbete då ojämnheter uppkomna i anslutning till snöröjningen ska ingå i arbetet och de ersätts således inte extra. Entreprenörerna ersätts först då godkända resultat är uppnådda på en sträcka.
Vår entreprenör har krav att snöröja hela vägens område, men inledningsvis plogas vägbanan. Därefter snöröjer entreprenören ytor som finns på sidan av vägen, det kan exempelvis vara så att det blåser och snödrevet som blåst ut över vägen behöver tas bort.
Entreprenören har dessutom ett krav på sig att upprätthålla en jämnhet på vägen. Det innebär att de ska jämna till vägen ifall det uppstått spår.
När det töar börjar våra vintervägar att släppa, eller modda som det kallas, och då har entreprenören krav på sig att åtgärda det.
Vi ställer ett så kallat jämnhetskrav på entreprenören, det vill säga att efter plogning ska vägen vara jämn. Det innebär att vi kan få så kallad vinterväg där vi har ett lager med packad snö.
Du som har en fastighet som angränsar mot våra vägar är skyldig att kunna ta emot den snö som kommer från ordinarie vintervägunderhåll. Ansvaret för att underhålla anslutningar ut mot vår väg ligger på den som har ansvaret för anslutningen, exempelvis vägföreningen.
På Gotland har vi haft saltfritt vintervägunderhåll sedan vintern 1986/1987.
I början på 80-talet fanns det ett riksomfattande projekt som kallades ”minsaltprojektet”. Man ville utreda och hitta nya metoder för att, av miljöskäl, få ned mängden salt som användes. Vid utvärderingen av resultatet för Gotland konstaterades mycket positiva provresultat. Därefter fortsatte försöksverksamheten för att sedan övergå till att bli permanent.
Orsaken till att resultatet på Gotland blev så positivt kan förklaras av följande:
- Trafikanterna tar sitt ansvar genom att anpassa hastigheten och att ha bra vinterdäck.
- Det är lätt att nå ut med information till trafikanterna (ö-läget).
- Gotland har ingen genomfartstrafik (ö-läget).
- Gotland har korta res- och pendlingsavstånd.
Olycksstatistik för perioden november till mars som togs fram när saltfritt påbörjades.
3 år före saltfritt infördes Snitt 58 olyckor per år
9 år efter att saltfritt infördes Snitt 52 olyckor per år
Bakgrunden till det är en omfattande undersökning som genomfördes vintern 1994/1995. Vi jämförde och tittade på påverkansfaktorer som typ av beläggning släta/grova, sandat/osandat, vanlig sand/bergkross.
På provsträckorna mätte vi friktionen med instrument omedelbart efter åtgärd och därefter var 30:e minut upp till 2 timmar. Samtliga mätningar utfördes av samma person med samma bil och mätinstrument.
Av resultatet framgick avseende friktion:
- Att grov beläggning är bättre än slät.
- Att bergkross är något bättre än vanlig sand.
- Att ingen skillnad i friktion kunde uppmätas mellan sandade och osandade sträckor inte ens inom 30 min från åtgärd.
Sanden ligger inte kvar där det är högre hastigheter. Positiva effekter av sandning kan uppnås för framkomlighet (ej halka) i korsningar, backar eller utsatta platser, sand i en ytterkurva kan hjälpa lite även om den åkt ut i kanten.
Med anledning av detta infördes den halkbekämpning vi har i dag.
Alla dessa metoder har provats och av olika orsaker har vi valt att inte fortsätta med någon av dessa.
Varm sten dammade så pass mycket så att det blev trafikfarligt. Dessutom kan den varma sanden endast användas i närheten av där den värms upp, vilken i försöken var asfaltverk.
Socker handlar i så fall om en blandning med salt och socker, vilket innebär att det inte är saltfritt. Dessutom finns det studier som påvisar att vilt söker sig upp till vägen i en större utsträckning när man använder metoden med socker/salt.
CMA, vilket står för kalciummagnesiumacetat, är mycket dyrare. Cirka15-20 gånger dyrare, vilket inte är ekonomiskt försvarbart. När CMA läggs ut får man initialt, de första 20 minuterna, en sämre friktion vilket också diskvalificerar metoden i exempelvis backar.