Därför uppstår potthål – och så åtgärdar vi dem

När temperaturen växlar mellan plus- och minusgrader kan vatten som tränger ner i vägkonstruktionen och vägbeläggningen bli till is som ”spränger ut” håligheter i vägen. Isen kan göra att sprickor växer och potthål, eller vägskador, bildas. När tunga fordon belastar en skada i vägen kan den växa och bli större. 

Linnea Viklund är chef för underhåll av vägar i Stockholmsområdet och svarar på frågor om vägskador och vad Trafikverket gör för att förhindra dem.

Varför blir det potthål och andra vägskador varje (v)år? 

-  Ofta finns det små sprickor i vägbeläggningen. De beror på slitage från trafik som kör på vägarna, och väder och vind. Nuförtiden kör tyngre trafik på vägarna än tidigare och det gör även att vägarna slits mer.  

-  På vårvintern när snö smälter kan vatten rinna ner i sprickor som har bildats. Om det blir en kall natt fryser vattnet och då vidgas sprickorna. Därför ökar risken för att sprickor blir till större hål, så kallade potthål, när vädret växlar mellan plus och minusgrader på våren.

Kommer det att bli potthål i år?

-  Det blir det säkert och det brukar bildas flest i mars – april.  Våra entreprenörer åker ut och lagar skador i vägarna när de upptäcks. 

Vad gör Trafikverket för att det inte ska bli vägskador och potthål?

- Ny vägbeläggning, asfalt, minskar risken för potthål och andra vägskador och förra sommaren lade Trafikverket mycket ny beläggning på de statliga vägarna. Vi lagar också skador löpande om vi till exempel upptäcker krackeleringar i en väg. De stora åtgärderna gör vi under sommaren genom att asfaltera och laga vägarna, men vi jobbar hela året med potthål!  

Blir det fler potthål om det varit kallt länge?

- Nej. Fördelen när det är konstant kallt är att det blir mindre risk för potthål. När det är tjäle i marken en lång period är vägarna frusna och hårda och då blir det färre skador.  

Hur upptäcker vi sprickor eller skador på vägarna? 

- Det är Trafikverkets entreprenörer som inspekterar vägarna regelbundet, så ofta som tre gånger per vecka på de större vägarna till kanske en gång var 14:e dag på de mindre. 

- Om de upptäcker ett potthål på vägen är den första åtgärden att skylta upp och varna, och sedan att laga så fort det går. 

Hur lagar vi ett potthål eller en vägskada? 

- Beroende på när skadan uppstår, hur stor den är och på vilken väg den finns använder vi lite olika lagningsmetoder. Till exempel ”snabellagning” där man sprutar ner massa och krossad sten i ett hål med ett böjligt rör, en ”snabel”, och den metoden kan vi använda på vägar med mindre trafik. Eller så använder vi gjutasfalt som är ett asfaltsmaterial som passar för att laga sprickor och hål på större vägar. Materialet värms upp och funkar ungefär som om du skulle smälta stearin och lägga i ett hål, som får stelna till och bilda ett hårt material. 
Vi vill helst laga vägarna med varm asfaltsmassa, och det kan vi göra när det är över 5 grader varmt.