Essingeleden fyller 60 – vägen som förändrade Stockholm
När Essingeleden invigdes 1966 var den en av Sveriges mest ambitiösa infrastruktursatsningar. Fortfarande är den en av landets viktigaste vägar – och en del av tusentals människors resor och vardag.
Under åren har miljarder resor gjorts över Essingeleden. Här har människor pendlat till jobbet, åkt till släkt och vänner, kört på semester, levererat varor och bidragit till att hålla Stockholm och Sverige i rörelse. Sextio år senare är Essingeleden fortfarande en av Sveriges viktigaste transportleder.
– Det går nästan inte att överskatta Essingeledens betydelse för Stockholms utveckling. Den gjorde det möjligt för staden att växa både norrut och söderut samtidigt som den avlastade innerstaden och skapade bättre förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i hela regionen, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet.
När bilarna blev fler behövdes en ny trafiklösning
På 1950-talet växte Stockholm snabbt och allt fler började använda bil. En stor del av trafiken gick genom innerstaden via bland annat Norrmalm, Gamla stan och Slussen. Västerbron och stadens gator klarade inte längre den ökande trafiken vilket skapade stora flaskhalsar. Därför togs beslutet att bygga Essingeleden som gjorde det möjligt att leda genomfartstrafik runt innerstaden istället. Den nya vägen skulle göra det lättare att ta sig genom Stockholm och samtidigt minska trafiken inne i staden. När leden öppnade 1966–1967 blev vägen den första stora nord-sydliga motorvägsförbindelsen väster om Stockholm och en viktig del av Europavägen E4.
En av Sveriges viktigaste transportleder genom Stockholm
När Essingeleden invigdes 1966 var den ett av de största och mest avancerade infrastrukturprojekten som genomförts i Sverige. Den åtta kilometer långa leden byggdes till stor del över vatten och består av ett omfattande system av broar och viadukter som binder samman Stockholms olika delar. Att planera och bygga en modern motorvägsförbindelse genom en stad präglad av öar, vatten och tät bebyggelse innebar en teknisk utmaning. Trots det gick arbetet snabbt – från de första skarpa planerna i början av 1950-talet till att den första etappen öppnade för trafik 1966.
Dåvarande Statsminister Tage Erlander vid Essingeledens invigning 1966. Foto: Stockholmskällan/Spårvägsmuséet.
Från 80 000 till 170 000 fordon per dygn
När Essingeleden byggdes dimensionerades den för omkring 80 000 fordon per dygn. Sedan dess har Stockholm vuxit kraftigt och resandet har ökat i takt med att staden och regionen utvecklats. I dag är Essingeleden Sveriges mest trafikerade väg och vissa dygn passerar mellan 140 000 – 170 000 fordon. Trots att trafikmängderna mer än fördubblats sedan invigningen fortsätter leden att vara en av Stockholms viktigaste pulsåder. Genom löpande utveckling, utbyggnad från tre till fyra filer, smart trafikstyrning och kontinuerligt underhåll har Essingeleden kunnat möta ett transportbehov som få kunde föreställa sig när den invigdes för 60 år sedan.
– Essingeleden är mycket mer än en väg. Den knyter ihop Stockholms olika delar och gör det möjligt för människor, företag och verksamheter att mötas. Det är en viktig förutsättning för att Stockholm ska fungera som en sammanhållen och dynamisk region, säger Jonas Eliasson på Trafikverket.
Vi underhåller Essingeleden för att den ska hålla i många år framöver
Även efter 60 år fortsätter Essingeleden att utvecklas. När Stockholm växer kommer behovet av robusta transportlösningar att vara lika viktigt som när leden invigdes 1966. Essingeleden är inte bara en del av historien – utan också en viktig del av framtiden.
Trafikverket arbetar löpande med underhåll, förbättringar och investeringar för att vägen ska vara säker och tillgänglig även för framtida generationer. När en olycka eller skada stoppar trafiken på Essingeleden får det snabbt stora konsekvenser för hela vägsystemet i Stockholm.
Nattarbete på Essingeleden. Foto: Henrik Rydelius/Trafikverket.
– Sextio år är en aktningsvärd ålder, men för Essingeleden är det långt ifrån slutet. Med rätt underhåll kan den fortsätta fylla en viktig funktion för Stockholm under mycket lång tid även framöver, säger Jonas Eliasson.
Essingeleden har spelat en viktig roll för Stockholms utveckling men i framtidens transportsystem prioriterar Trafikverket områden som bidrar till en minskning av trafikens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald, vatten- och luftkvalitet, buller, vibrationer och kulturmiljöer. Detta för att skapa ett transportsystem som är långsiktigt hållbart, säkert och fungerar för människor och näringsliv.
Kommande E4 Förbifart Stockholm avlastar Essingeleden
När nya E4 Förbifart Stockholm öppnar för trafik 2030 avlastar den både Essingeleden och Stockholms innerstad då fler kan välja att passera Stockholm via den nya ringleden mellan Häggvik och Kungens kurva.
E4 Förbifart Stockholm är en viktig pusselbit för att öka tillgängligheten i Stockholmsregionen. Den nya sträckningen av E4:an binder ihop norra och södra Stockholm och gör att människor och varor kan ta nya, smidigare resvägar förbi Stockholms innerstad.
Mer information om Essingeleden
Leden invigdes 1966, den andra etappen av leden öppnade 1967 när trafiken lades om från vänster- till högertrafik. Essingeleden har sedan dess varit en central förutsättning för Stockholms och regionens utveckling.
Essingeleden är cirka 8 kilometer lång och går mellan Västberga i söder och Solna/Norrtullsområdet i norr och utgör en del av både E4 och E20. Leden passerar över Kungsholmen samt öarna Lilla och Stora Essingen, därav namnet.
Essingeleden består av flera broar, men de tre mest kända och sammanhängande huvudbroarna längs sträckan är:
- Gröndalsbron
- Essingebron
- Fredhällsbron