Första inspektionen av Sundsvallsbrons brostöd i fjärden

Under 2015 upptäcktes en ovanlig form av bakterieangrepp på Sundsvallsbrons stålspont i Sundsvallsfjärden. Bakterieangreppet gjorde att sponten, som är en del av
grundläggningen av Sundsvallsbron, rostade mer än förväntat. En påverkan av rosten skulle kunna uppstå på lång sikt.

- Även om det var en långsam process agerade vi snabbt för att förhindra att bakterierna skulle skapa korrosionsskador på sponten och för att kunna säkerställa brons livslängd på 120 år, berättar projektledare John Löfgren och forsätter.

- Vi testade olika metoder för att förhinda bakterieangreppet och landade i valet av ett så kallat katodiskt skydd. Ett skydd som består av crika 50 trådanoder på varje spontlåda med svag ström vilket gör att bakterierna inte trivs.

Under 2016 och 2018 monterade vi katodiskt skydd och tog fram ett kontrollprogram som innebär att vi utför kontroller vart 6:e år. Detta är den första kontrollen sedan vi monterade skyddet. Dykare kommer vid ett flertal tillfällen under vecka 38, 40 och 41 att inspektera varje brostöd. 

- Under inspektionen mäter vi bland annat tjockleken på sponten med ultraljud för att se om den förändrats. Med katodiskt skydd håller vi bakterierna som angriper sponten borta. Det är en beprövad metod som används på oljeraffinaderier, kärnkraftverk och på skrovet på båtar för att nämna några. Sponten kommer att rosta men som förväntat, i väldigt långsam takt. 

Fakta om bakterierna

Bilden visar ett hörn på en av "spontlådorna" som var angripen av bakterier, en gulaktig beläggning. Foto: Karsten Pedersen

• 2015 upptäcktes en ovanlig form av bakterieangrepp på Sundsvallsbron.
• Upp till 4 cm beläggningar fanns på stålsponten i Sundsvallsfjärden.
• Beläggningen bestod till största delen av järnoxiderande bakterie som tillhör familjen Gallionellaceae.
• För att undvika stora drift- och underhållskostnader monterades så kallat katodiskt skydd.
• Var 6:e år genomförs inspektioner av sponten.