Cyklister testade cykelvägar i forskningssyfte

Forskningsprojektet genomförs av VTI i samarbete med Ramboll och finansieras av Trafikverket, via branschprogrammet Bana väg för framtiden (BVFF). Anna Niska är forskningsledare och föreståndare för Cykelcentrum på VTI. Hon menar att cyklister är en eftersatt trafikantgrupp.

– De gällande standardkraven beskriver vad man känner när man sitter i en bil. I dag kan vi bygga en cykelbana som uppfyller alla krav men ändå inte känns bra att cykla på. Därför behöver vi ett sådant mått, säger hon.

En cykelbana med väldigt ojämn yta är inte bara obekväm utan kan även påverka säkerheten.

– Man kanske inte cyklar omkull, men det kan påverka uppmärksamheten på omgivande trafik, eftersom man kanske fokuserar på att titta ner på ytan i stället för på trafiken. Då kan det bli en säkerhetsrisk.

Cyklister testcyklade i Lund

Projektet omfattar bland annat litteraturstudier, workshops och utbyte i internationella nätverk, samt mätningar av cykelvägar med hjälp av laser.

En annan del av forskningen består i att testcykla delar av utvalda cykelbanor. I slutet av september samlades 65 cyklister för att hjälpa till att provcykla några sträckor i och utanför Lund. Testcyklisterna hade själva anmält sig via VTI:s webbsida och alla cyklisterna använde sina egna cyklar i testet.

– Kul att det finns ett stort engagemang i de här frågorna. Många tar nog tillfället i akt att vara med och påverka när möjligheten kommer, säger Anna Niska och fortsätter:

– Vi hade som mål att få in 40 testcyklister men det kom in drygt 60 anmälningar och trots dåligt väder så hade vi jättebra uppslutning på testerna. Det var bara någon enstaka som lämnade återbud i sista stund, säger Anna Niska.

Mått färdigt senast år 2024

Teststräckorna var runt 100 meter vardera och sträckor som VTI och Ramboll själva bedömt var av varierande standard: en nylagd cykelbana med jämn beläggning, en nylagd med ojämn asfalt och en sträcka med gammal och ojämn yta. Alla dessa fanns inne i Lund. Utöver dessa ingick en sträcka med nylagd och jämn yta från Trafikverkets snabbcykelstråk mellan Hjärup och Lund.

– Cyklisterna fick cykla och svara på frågor. Dels bakgrundsfrågor om kön, ålder, cykeltyp, typ av däck och hur mycket de cyklar, dels gradera komforten på en sjugradig skala. Vi försökte få alla att cykla ungefär i samma hastighet, så att förutsättningarna skulle vara så lika som möjligt, säger Anna Niska.

En första sammanställning visar att cyklisternas bedömning stämmer överens med de mätningar som gjordes i förväg. Nu ska fler analyser göras för att få fram ett användbart mått senast år 2024.

– Måttet kan sedan användas för att kontrollera cykelvägens jämnhet i en entreprenad. Det är också till hjälp för vår underhållsavdelning. Genom att bättre kunna mäta jämnheten kan de också bättre planera underhållet och rikta cykelvägsunderhållet så att det hamnar rätt, säger Per Viktorsson, initiativtagare till projektet och handläggare inom forskning och innovation på Trafikverket.​

Gör det möjligt att ställa krav

Ett jämnhetsmått gör det också möjligt att kunna relatera vägytans jämnhet till effekter på cyklisters säkerhet, framkomlighet och komfort, vilket är viktigt ur ett forsknings- och kunskapsperspektiv.

Ställer Trafikverket inga krav på jämnhet för cykelbanor i dag?

– I de flesta av våra cykelvägsentreprenader ställer vi inga krav på jämnhet. Och resultatet blir då därefter, säger Per Viktorsson.

­– I våra totalentreprenader ställer vi ett krav utifrån manuell bedömning med rätskiva – en tre meter lång skena som används för att mäta hur mycket vägytan avviker från en rät linje. Men det är en väldigt trubbig och tidskrävande mätmetod och gör att kravets inverkan är rätt så liten.

Vad skulle ett sådant här komfortmått betyda för cyklisterna?

– När vi har ett mått på jämnhet för cykelvägar, och vi har möjlighet att ställa krav på jämnhet, så kommer våra cykelvägar att bli jämnare och mer komfortabla. Vi får också den positiva följdeffekten att både vår egen underhållsavdelning och kommunerna kan använda måttet, avslutar Per Viktorsson.