Hur ser kompetensbehovet ut när samhället elektrifieras?
Samhällets elektrifiering kräver många kompetenser vilket riskerar att bli ett hinder i omställningen. Energimyndigheten leder ett regeringsuppdrag om kompetensförsörjning för elektrifieringen där Trafikverket deltar.
Sveriges elbehov förväntas öka kraftigt framöver. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 TWh år 2045 vilket kan jämföras med dagens cirka 140 TWh. Denna förändring skapar utmaningar inom flera områden, såsom hur elförbrukningen ska kunna mötas av motsvarande elproduktion och hur elnätsutbyggnaden blir tillräcklig för att följa dessa förändringar, men även inom kompetensförsörjning.
I september 2022 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. Uppdraget är en del av den nationella strategin för elektrifiering och syftar till att undvika att kompetensförsörjning blir ett hinder för elektrifieringen.
Trafikverket deltar i den samverkansgrupp som utgör kärnan i uppdraget där även Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Elsäkerhetsverket ingår. Under 2023 genomfördes två dialogmöten där bland annat myndigheter, utbildningsväsendet och aktörer från energibranschen deltog för att lämna sina synpunkter kring uppdraget.
– Det är viktigt att Trafikverket engagerar sig i dessa frågor som stor elanvändare och aktör inom transportsektorns elektrifiering. Trafikverket står idag för cirka två procent av Sveriges elförbrukning (2,7 TWh), har mer högspänningsledningar än Svenska Kraftnät och över 15 000 elabonnemang. Vi är beroende av en välfungerande kompetensförsörjning inom el, förklarar Sofia Elvelind, utredare och specialist inom elkraft.
Kartläggning och analys av kompetensbehov
Under slutet av föregående år publicerades en rapport i uppdraget innehållande kartläggning och analys av kompetensbehov. Följande huvudslutsatser lyfts i rapporten:
- Samhällets elektrifiering berör ett stort antal yrken och kompetenser.
- Sned könsstruktur med få kvinnor försvårar kompetensförsörjningen.
- Elektrifieringen påverkar branscher på olika sätt och ger upphov till olika kompetensbehov.
- Ytterligare kompetensbehov uppstår i senare led från planerade investeringar.
- Flera identifierade bristyrken kan leda till flaskhalseffekter för samhällets elektrifiering.
- Ökad efterfrågan både på traditionella och nya kompetensprofiler.
- Bristande attraktivitet och låga examinationsgrader hos relevanta utbildningsvägar för flera bristyrken.
- Större arbetsgivare har i regel enklare att hitta, rekrytera och utbilda arbetskraft än mindre arbetsgivare.
- Stor konkurrens om arbetskraft mellan branscher påverkar förutsättningar att lyckas med elektrifieringen.
I rapporten pekas också 35 bristyrken ut som särskilt viktiga att förstärka för att elektrifieringen ska fungera. I dessa ingår bland annat ingenjörer, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontörer. Idag präglas yrkeskategorierna av hög medelålder och sned könsstruktur.
– Rapporten pekar på de stora utmaningar vi står inför och vi har ett arbete framför oss för att möta dessa utmaningar, säger Hans Celander, uppdragsledare för Trafikverket.
Uppdraget slutrapporteras i december 2024.