Från planering till byggande

När Trafikverket initierar planering och konstruktion av vägar och järnvägar inleds processen med en omfattande planeringsfas. Från åtgärdsvalsstudie till bygghandling skildras stegen som tas för att göra projektet redo för byggstart.

Det är många som behöver hjälpas åt om vi på bästa sätt ska kunna ta hand om och utveckla vårt väg- och järnvägsnät. Därför samarbetar vi med andra statliga myndigheter, Länsstyrelsen, kommuner, kollektivtrafik, intresseorganisationer, region- och samverkansorgan, allmänheten och fastighetsägare som berörs av våra projekt.

Planeringen och produktionen av projektet kan ta lång tid innan allt är klart. Därför att det är en demokratisk process där du har möjlighet att påverka och lämna synpunkter. 

Åtgärdsvalstudie – planering inför ett projekt

Planeringen av en väg eller järnväg börjar när vi har identifierat en brist i transportsystemet. Vi undersöker hur vi kan åtgärda bristerna genom en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Åtgärdsvalsstudien innehåller flera olika möjliga lösningar för att lösa problemet.

För att få störst nytta för våra resurser arbetar vi efter fyrstegsprincipen. Det innebär att vi stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder.

Analys enligt fyrstegsprincipen:

1. Tänk om. Kan transportbehoven minskas eller kan andra transportsätt användas? Kan behovet av resande påverkas? Kan viss trafik som i dag går på väg flyttas över till järnväg? Eller kan kollektivtrafiken utvecklas?
2. Optimera. Kan väg- eller järnvägsnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning, variabla hastigheter eller trafikreglering?
3. Bygg om. Går det att lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader, till exempel genom att bredda, förlänga plattformar vid stationer, räta kurvor eller förstärka?
4. Bygg nytt. Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader, till exempel en ny trafikplats, en ny mötesstation eller en helt ny väg eller järnväg?

I första hand försöker vi lösa problemet genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om det inte är möjligt går vi vidare till en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4.

Åtgärdsvalsstudien svarar på frågan varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs.

Läs mer om åtgärdsval på den här länken

Planläggningsprocessen – föreberedelser inför produktion

Ett väg- eller järnvägsprojekt planeras enligt planläggninsprocessen. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Det är en lagreglerad process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan.  Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

Miljön har hög prioritet

I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Baserat på underlaget tar Länsstyrelsen beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen. I den beskriver vi projektets miljöpåverkan och förslår försiktigets- och skyddsåtgärder. 

Du kan påverka

Vi vill veta vad du tycker. Ju tidigare vi får in dina synpunkter desto större möjlighet har vi att ta hänsyn till dem i projektet.

Tiden från att planeringen börjar till dess att bygget startar kan variera stort. Det kan handla om ett antal månader, men också om många år. Även om det kan ta tid ska du inte vänta med att säga vad du tycker. Var med och påverka, exempelvis vid samrådsmöten, innan vi fattar det formella planbeslutet.

Under samrådsperioden tar vi kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att vi ska få deras synpunkter och kunskap. Vi kan samråda direkt med de berörda eller genom möten som är öppna för allmänheten. Ibland har vi också möten med de markägare som är speciellt berörda av ett projekt. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställer vi i en samrådsredogörelse där vi också redovisar hur synpunkterna kommer att påverka projektet.

När vi har bearbetat synpunkterna som kommit in, och är klara med vårt förslag, så ställer vi ut väg- eller järnvägsplanen för granskning. Då får de berörda ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan vi sätta spaden i jorden.

Byggstart – nu börjar produktionen

När det är dags att bygga handlar vi upp en entreprenör som ska bygga vägen eller järnvägen. Ibland kan det ta tid att få ett kontrakt med en entreprenör. Några av orsakerna kan vara att anbuden som kommer in är för få, för dyra eller att beslutet överklagas.

För att entreprenören ska förstå hur vi tänkt, och kunna bygga exakt som vi planerat, behöver vi ta fram en bygghandling. Den innehåller främst tekniska beskrivningar med krav som gäller vägens eller järnvägens funktion.

Bygghandlingen måste stämma överens med väg- eller järnvägsplanen. Endast mycket små avvikelser tillåts, annars kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny plan.