Dold: Från planering till byggande v1

Planeringen av en väg eller järnväg börjar när vi har identifierat brister i transportsystemet. Vi undersöker hur vi kan åtgärda dem genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka typer av åtgärder som är möjliga för att lösa ett transportproblem. Åtgärdsvalsstudien svarar på frågan varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs.

Analys enligt fyrstegsprincipen

Vi arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Det innebär att vi stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder.

1. Tänk om
   Kan transportbehoven minskas eller kan andra transportsätt användas? Kan behovet av resande påverkas? Kan viss trafik som i dag går på väg flyttas över till järnväg? Eller kan kollektivtrafiken utvecklas?

2. Optimera
   Kan väg- eller järnvägsnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning, variabla hastigheter eller trafikreglering?

3. Bygg om
   Går det att lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader, till exempel genom att bredda, förlänga plattformar vid stationer, räta kurvor eller förstärka?

4. Bygg nytt
   Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader, till exempel en ny trafikplats, en ny mötesstation eller en helt ny väg eller järnväg?

I studien utreder vi hur vi kan lösa brister i transportsystemet. I första hand försöker vi lösa problemet genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om det inte är möjligt går vi vidare till en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4.

Läs mer: Åtgärdsvalsstudie (bransch.trafikverket.se)

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild process som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Processen kallas planläggningsprocess och arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan kallas planläggning. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan.

Miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning

I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där vi beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder.

Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan vi gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan vi sätta spaden i jorden.

Samråd under planläggningen

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att vi tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att vi ska få deras synpunkter och kunskap.

Vi kan samråda direkt med de berörda eller genom möten som är öppna för allmänheten. Ibland har vi också möten med de markägare som är speciellt berörda av ett projekt. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställer vi i en samrådsredogörelse där vi också redovisar hur synpunkterna kommer att påverka projektet.

När väg- eller järnvägsplanen är klar gör vi en bygghandling. Den innehåller främst tekniska beskrivningar med krav som gäller vägens eller järnvägens funktion. Bygghandlingen fungerar som underlag för byggarbetet och innehåller också krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder.

Bygghandlingen måste stämma överens med väg- eller järnvägsplanen. Endast obetydliga avvikelser tillåts. Om det förekommer större avvikelser eller förändringar i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny plan.

Nationell transportplan

Innan planläggningsprocessen för ett väg- eller järnvägsprojekt påbörjas, görs en långsiktig ekonomisk planering av det samlade transportsystemet för väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Planeringen sammanställs i vad som kallas nationell plan för transportsystemet. Den nationella transportplanen innehåller hur mycket pengar vi har att använda, vad som ska göras och vilka geografiska områden det rör sig om. Det kan handla om såväl nya järnvägar, vägar eller farleder som ombyggnader, drift och underhåll, samt åtgärder för trafiksäkerhet eller miljö. 

Det är regeringen som slutligen beslutar om innehållet i den nationella planen utifrån Trafikverkets förslag. Trafikverkets uppgift är att se till att planen blir verklighet.

Läs mer: Nationell plan (bransch.trafikverket.se)

Länsplan för regional transportinfrastruktur

Förutom en nationell transportplan tar varje län fram en så kallad länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanerna innehåller de satsningar som länen själva avser göra med hänsyn till de samlade transportbehoven inom regionen.

Det kan till exempel röra sig om regionala vägåtgärder, bidrag till regional kollektivtrafik, driftbidrag till icke-statliga flygplatser och samfinansiering av åtgärder i nationell plan. Regeringen beslutar om de ekonomiska ramarna för länen. Respektive län ansvarar för hur dessa medel prioriteras i sin länsplan.

Läs mer: Länsplaner (bransch.trafikverket.se)