Publicera ej än: Totalförsvar och krisberedskap

Trafikverket har samhällsviktiga leveranser som även behöver fungera vid kris, säkerhetspolitisk kris och höjd beredskap. Myndighetens uppgift är att utveckla och vidmakthålla den övergripande landsomfattande infrastrukturen i transportsystemet, kopplat främst till väg och järnväg. Trafikverket är en av de myndigheter som har i uppdrag av regeringen att planera för totalförsvaret inom ramen för det civila försvaret.

Om det är fara för krig eller om krig har brutit ut kan regeringen besluta om höjd beredskap i hela eller delar av landet. Höjd beredskap delas in i skärpt beredskap och högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder alltid högsta beredskap. När höjd beredskap råder kan hela eller delar av totalförsvaret aktiveras.

Civil beredskap inom Nato

Det civila beredskapsarbetet inom Nato syftar till att stärka samhällets förmåga att motstå och återhämta sig från större störningar och kriser, vilket är av stor betydelse för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Resilienta transportsystem är ett av Natos sju grundläggande riktlinjer för civil förmåga (NBR). 

Trafikverket och transportsektorn ska säkerställa att Natos styrkor snabbt kan förflytta sig över alliansens territorium och att aktörer, offentliga och privata, kan förlita sig på transportnätverket, även under en kris. 

Nordisk samverkan för transportberedskap 

Sverige och Finland har ett nära och långtgående bilateralt beredskapssamarbete. Trafikverket arbetar sedan 2024 inom samverkansforumet Nordic Transport Preparedness Cooperation (NTPC) tillsammans med motsvarande myndigheter i Norge, Finland och Danmark för att stärka den nordiska transportberedskapen. Målet är att:

• Stärka motståndskraften i hela Norden
• Förbättra informationsdelning och koordinering
• Samordna planer för gränsöverskridande transporter och logistik

Det nordiska samarbetet sker inom ramen för det civila beredskapsarbetet och kompletterar både EU:s och Natos insatser.

Trafikverkets krisberedskap

Trafikverkets krisberedskap omfattar åtgärder före, under och efter en händelse. Oavsett om en kris händer plötsligt eller växer fram kan den ge allvarliga och långtgående konsekvenser för Trafikverkets verksamhet och samhället i stort.

Mål för Trafikverkets krishantering

Trafikverket har samma ansvar vid en kris som under normala förhållanden. Vi har mål för hur vi ska förebygga och hantera allvarliga händelser. Dessa är att: 

Minska sårbarheten

Vi ska ha ett transportsystem som är tillgängligt, tillförlitligt och tryggt för att motstå allvarliga störningar i prioriterade områden.

Stärka krishanteringsförmågan

Vi och andra aktörer i transportsystemet ska:

• Kunna fatta beslut inom våra ansvarsområden.
• Kommunicera snabbt och korrekt.
• Delta i samordning av åtgärder vid behov.

Ha god operativ förmåga

Vi har personal som är utbildad, övad och redo att stödja vid kriser.

Det svenska krisberedskapssystemet bygger på tre grundläggande principer. Dessa gäller även för Trafikverkets krisberedskap.

• Ansvarsprincipen: den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer.
• Likhetsprincipen: en verksamhets organisation och lokalisering ska så långt möjligt överensstämma under normala förhållanden som i en krissituation.
• Närhetsprincipen: kriser ska hanteras så nära händelsen som möjligt.

Krisberedskapen bygger på den ordinarie organisationens kunskap och resurser, vilka stärks genom utbildning, övning och samverkan, både internt och externt. Trafikverket arbetar kontinuerligt med:

• Risk- och sårbarhetsanalyser
• Utbildningar och övningar
• Beredskapsplaner
• Tekniska system som klarar krissituationer
• Deltagande i samordningsgrupper

Beredskapsorganisation är ett samlingsnamn för Trafikverkets krishanteringsorganisation och krigsorganisation. Genom beredskapsorganisationen säkerställer Trafikverket förmågan att skalbart och situationsanpassat kunna hantera olika typer av samhällstillstånd.  Den ska säkra de samhällsviktiga leveranserna under fredstida krissituationer, vid höjd beredskap och ytterst krig.

Trafikverkets krisorganisation

Utgångspunkten för hur Trafikverket hanterar krissituationer är att den ordinarie organisationen och det vanliga arbetssättet ska utnyttjas så långt det är möjligt. Sakkunniga medarbetare kallas in för att arbeta i en utökad operativ ledning eller i en krisledningsorganisation. Kontaktcenter och trafikinformationen bemannas så mycket som behövs.

Allmänheten kan kontakta Trafikverkets kontaktcenter, se under kontakta oss högre upp på denna sida.

Trafikverket har alltid en tjänsteman i beredskap (TIB). Tjänstemannens uppgifter är att stödja verksamheten och presstjänsten med information om större olyckor och krisberedskapsfrågor.

Trafikverket är beredskapsmyndighet med sektorsansvar

Enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap (2022:524) fick det svenska civila försvaret den 1 oktober 2022 en ny struktur där beredskapsmyndigheterna delas upp i tio olika sektorer som ansvarar för att planera och hantera kriser i alla samhällstillstånd, under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Trafikverket är sedan dess sektorsansvarig myndighet för beredskapssektor Transporter, vilket innebär att myndigheten har ett bredare ansvar att verka för stärkt samordning mellan myndigheter och andra aktörer, samt driva på beredskapsutvecklingen inom transportområdet för en stärkt förmåga vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Samverkan sker med samtliga transportmyndigheter, andra sektorsansvariga myndigheter, näringslivet och länsstyrelser. Mer om detta kan ni läsa här: Beredskapssektor Transporter - Bransch. 

För en aktiv näringslivssamverkan leder Trafikverket samverkansstrukturen ”Beredskapssektor Transporter Privat – Offentlig Samverkan” (BT POS). Läs mer om samverkansarbetet på den här sidan, och dess undersidor: Samverkan i branschen för beredskapssektor Transporter (BT POS) - Bransch. (Fixar länkarna under nästa vecka)