Dold: Totalförsvar och krisberedskap

Transporter är en samhällsviktig verksamhet som alltid behöver fungera – i normalläge, fredstida krissituationer, vid höjd beredskap och ytterst krig.

Trafikverket har samhällsviktiga leveranser som behöver fungera oavsett vilket samhällstillstånd som råder. Myndighetens uppgift är att utveckla och vidmakthålla den övergripande landsomfattande infrastrukturen i transportsystemet, kopplat främst till väg och järnväg. Trafikverket är en av de myndigheter som har i uppdrag av regeringen att leda arbetet inom transportsektorn och planera för totalförsvaret inom ramen för det civila försvaret.

Trafikverkets krisberedskap

Trafikverkets krisberedskap omfattar åtgärder före, under och efter en händelse. Oavsett om en kris händer plötsligt eller växer fram kan den ge allvarliga och långtgående konsekvenser för Trafikverkets verksamhet och samhället i stort.

Trafikverket har samma ansvar vid en kris som under normala förhållanden. Krisberedskapen bygger på den ordinarie organisationens kunskap och resurser, vilka stärks genom att kontinuerligt arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar och övningar, beredskapsplaner, tekniska system som klarar krissituationer samt samverkan – både internt och externt. 

Vi har mål för hur vi ska agera proaktivt och handlingskraftigt för att förebygga och hantera allvarliga händelser.

Våra mål är att:

• Minska sårbarheten. Vi ska ha ett transportsystem som är tillgängligt, tillförlitligt och tryggt för att motstå allvarliga störningar i prioriterade områden.
• Stärka krishanteringsförmågan. Vi och andra aktörer i transportsystemet ska kunna fatta beslut inom våra ansvarsområden, kommunicera snabbt och korrekt samt delta i samordning av åtgärder.
• Ha god operativ förmåga. Vi har personal som är utbildad, övad och redo att stödja vid kriser.

Det svenska krisberedskapssystemet bygger på tre grundläggande principer. Dessa gäller även för Trafikverkets krisberedskap:

• Ansvarsprincipen. Den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer.
• Likhetsprincipen. En verksamhets organisation och lokalisering ska så långt möjligt överensstämma under normala förhållanden som i en krissituation.
• Närhetsprincipen. Kriser ska hanteras så nära händelsen som möjligt.

Trafikverkets beredskapsorganisation

Utgångspunkten för hur Trafikverket hanterar krissituationer är att den ordinarie organisationen och det vanliga arbetssättet ska utnyttjas så långt det är möjligt. Sakkunniga medarbetare kallas in för att arbeta i en utökad operativ ledning eller i en krisledningsorganisation som kan eskaleras i fem nivåer. Kundservice och trafikinformationen bemannas utefter identifierat behov.

Allmänheten kan kontakta Trafikverkets kundservice, se kontaktuppgifter i sidfoten.

Trafikverket har alltid en tjänsteman i beredskap (TIB) som är tillgänglig dygnet runt. Tjänstemannens uppgifter är att stödja verksamheten och presstjänsten med information om större olyckor och krisberedskapsfrågor.

Trafikverket är beredskapsmyndighet med sektorsansvar

Enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap (2022:524) fick det svenska civila försvaret den 1 oktober 2022 en ny struktur där beredskapsmyndigheterna delas upp i tio olika sektorer som ansvarar för att planera och hantera kriser i alla samhällstillstånd, under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Trafikverket är sedan dess sektorsansvarig myndighet för beredskapssektor Transporter, vilket innebär att myndigheten har ett bredare ansvar att verka för stärkt samordning mellan myndigheter och andra aktörer, samt driva på beredskapsutvecklingen inom transportområdet för en stärkt förmåga vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Samverkan sker med samtliga transportmyndigheter, andra sektorsansvariga myndigheter, näringslivet och länsstyrelser.

Nordisk samverkan för transportberedskap

Sverige och Finland har ett nära och långtgående bilateralt beredskapssamarbete. Trafikverket arbetar sedan 2024 inom samverkansforumet Nordic Transport Preparedness Cooperation (NTPC) tillsammans med motsvarande myndigheter i Norge, Finland och Danmark för att stärka den nordiska transportberedskapen. 

Målet är att: Stärka motståndskraften i hela Norden, förbättra informationsdelning och koordinering samt samordna planer för gränsöverskridande transporter och logistik.

Det nordiska samarbetet sker inom ramen för det civila beredskapsarbetet och kompletterar och utgår ifrån både EU:s och Natos insatser och behov.

Civil beredskap inom Nato

Det civila beredskapsarbetet inom Nato syftar till att stärka samhällets förmåga att motstå och återhämta sig från större störningar och kriser, vilket är av stor betydelse för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Kärnfunktioner för Natos civila beredskapsarbete är:

• politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner,
• säkerställa viktiga samhällsfunktioner,
• civilt stöd till militära verksamheter. 

Resilienta transportsystem är en av Natos sju grundläggande riktlinjer för civil förmåga (NBR). Trafikverket ska enligt regeringens inriktning ta del av och tillvarata de möjligheter som följer av Natos förmågekrav och resiliensmålsättningar. Detta innebär att Trafikverket ska bedriva ett systematiskt arbete med att integrera Natos krav, vägledningar och målsättningar i sitt ordinarie myndighetsuppdrag.

Trafikverket och transportsektorn ska säkerställa att Natos styrkor snabbt kan förflytta sig över alliansens territorium och att aktörer, offentliga och privata, kan förlita sig på transportnätverket, även under en kris.