Logga in
Logga in

Järnkoll – fakta om svensk järnväg

Alla har vi åsikter om järnvägen, men hur mår den egentligen? På sidan Järnkoll vill vi ge perspektiv och siffror som beskriver läget på spåren och hur utvecklingen har sett ut.

Järnkoll uppdateras löpande i takt med att det finns uppdaterad statistik framme så att du som är nyfiken på järnvägen helt enkelt kan få järnkoll! Är det någon uppgift du är extra intresserad av? Skicka ett meddelande via rubriken Kontakt, så undersöker vi vad vi kan plocka fram.

Vill du djupdyka i järnvägsstatistik?

På Trafikanalys, som svarar för Sveriges officiella statistik, webbplats hittar du data om det mesta som rör järnvägen. Om du vill jämföra på EU-nivå finns EU-kommissionens sammanställningar. Alla länkar hittar du längst ner på sidan.

Järnkoll på tågresor

Sedan 1990-talet har klimatsmarta resor bara blivit hetare. Såväl sett till antal tågkilometer (hur långt tågen kör) och antalet resor (hur många som åker) handlar det om en fördubbling under de senaste 30 åren. Toppnoteringen sattes 2019 då det gick över 1 000 000 persontåg och det gjordes långt över 250 miljoner tågresor.

Så fram till utbrottet av pandemin jobbpendlade och reste vi alltså på järnvägen som aldrig förr. Även i inledningen av 2020 pekade kurvorna fortsatt uppåt, men från och med mars 2020 blev situationen en annan vilket gjorde att både antalet tåg och antalet resor minskade. Nu återstår att se om det blir ett efterlängtat och punktligt återtåg på spåren under 2022.

En vanlig dag

Tåg är populärt. En genomsnittlig vardag 2020 reste 300 000 personer på något av de 3 000 persontåg som avgick. Motsvarande siffror för 2019 var 420 000 personer och 3 200 persontåg.

Den absolut största andelen tågresor är pendelresor i storstadsregionerna, och många personer reser minst två gånger per dag. Kortdistanståg (flyg- och pendeltåg) står för drygt hälften av all persontågstrafik, långdistanstågen för knappt en tiondel. Den sträcka persontågen kör varje dag motsvarar över nio varv runt jorden.

På samma spår kör 530 godståg varje dygn en sträcka som motsvarar cirka tre varv runt jorden. Traditionellt har järnvägen framförallt hanterat långväga transporter av volymgods som exempelvis malm och skog, men en viss förändring har skett det senaste decenniet. Ett exempel är kombitransporter där lastbilstrailers lyfts över på järnvägsvagnar för att transporteras långa sträckor innan de lyfts av för att återigen transporteras på väg den sista biten. Att ta bilen sista milen är en uppmaning som ofta hörs!

Den här sidan kommer att uppdateras med aktuella uppgifter för 2021 så snart det finns officiella sådana framme.

 


Persontrafik

Efterfrågan på tågresor har ökat kraftigt de senaste 30 åren. I takt med att resandet ökat har också utbudet vuxit, från 700 000 avgångar vid millennieskiftet till runt miljonen tjugo år senare. Även vad gäller antalet järnvägsföretag som trafikerar spåren är situationen idag helt annorlunda – från sex företag 1990 till 24 företag 2020.  

Den kraftiga ökningen har dock skapat en störningskänslighet, framförallt runt våra storstäder, då spåren inte byggts ut i samma takt. Visste du till exempel att en tredjedel av samtliga persontåg ankommer, avgår eller passerar någon av stationerna Stockholm Central och Stockholm City. I rusningstrafik kan det räcka med att ett tåg får en störning på två minuter innan andra tåg påverkas, vilket i sin tur kan få konsekvenser för resenärer på ett helt stråk. Det är en av de främsta anledningarna till att vi rustar upp, moderniserar och bygger ut järnvägen i hela Sverige - förutom då att järnväg är ett både klimatsmart och yteffektivt transportslag.

Utvecklingen av tågresor mätt i personkilometer från år 1990 till 2020. Jämfört med 2019 halverades nästan volymen det första pandemiåret.


Framförda persontåg

De råd och restriktioner som gällt allt sedan pandemin bröt ut fick som konsekvens att en lång uppgång inte bara stannade av, utan att antalet avgångar minskade för första gången sedan 2012. Minskningen gör att antalet framförda persontåg under pandemiåren 2020 och 2021 ligger i paritet med hur det såg ut på spåren 2016 och 2017.

Antalet framförda persontåg till slutstation har ökat med drygt 35 procent de senaste 20 åren, från 701 364 år 2001 till 962 165 år 2021. Rekordåret 2019 framfördes 1 015 900 persontåg.

 

Säkerhet

Det är säkert att åka tåg i Sverige, ingen passagerare har omkommit sedan 2010. Men även om säkerheten är hög sker ett antal påkörnings- och elolyckor varje år. Preliminära siffror för 2021 visar att 89 personer omkom på den svenska järnvägen. Historiskt utgörs majoriteten av dödsfallen inom spårtrafik av suicid, vilket också är fallet för 2021.

Källa: Trafikanalys


Sett till omkomna per miljon tågkilometer är den svenska järnvägen en av Europas säkraste. Europa i helhet har i sin tur färre omkomna per miljon tågkilometer än till exempel länder som USA, Kanada, Sydkorea, Japan och Brasilien. För mer omfattande statistik kan man gå in på ERA, European Union Agency for Railways, där man bland mycket annat hittar både europeisk och internationell säkerhetsstatistik.

Järnvägsstatistik och undersökningar

Järnkoll på spåren

Stora delar av järnvägen byggdes för mindre trafik med lättare och långsammare tåg. De senaste decenniernas utveckling har påskyndat behovet av att rusta upp, bygga ut och modernisera anläggningen för att öka dess tillförlitlighet och i förlängningen tågens punktlighet.

Därför satsas det stort idag på att rusta järnvägen från norr till söder. Sliten räls, signalsystem och kontaktledningar byts ut i hela landet för att resor och godstransporter ska bli mer pålitliga. Järnvägssatsningar, stora som små, ska ge plats för fler gods- och persontåg. Samtidigt införs ny teknik som öppnar nya möjligheter att driva trafik och banarbeten både smartare och effektivare.

Under 2022 planeras för knappt 1700 större arbeten där signaler och ställverk rustas samtidigt som spår, växlar och kontaktledningar byts ut.

Spår

Det finns cirka 15 600 kilometer spår i Sverige där Trafikverket är den klart största infrastrukturförvaltaren. Andra svenska spår-ägare är bland annat Arlandabanan, Inlandsbanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Öresundsförbindelsen.

Andel elektrifiering

Av Trafikverkets spår är 84 procent elektrifierade, vilket gör resor på järnväg till ett klimatsmart sätt att resa. Totalt är 78 procent av Sveriges järnvägsnät elektrifierat, vilket gör det till ett av Europas mest elektrifierade – genomsnittet för EU-länderna är cirka 50 procent.

Växlar

Över hälften av växlarna är uppvärmda för att järnvägen ska kunna vara pålitlig året om. Siffrorna i diagrammet är avrundade.

Korsningar

Det ska vara tryggt att korsa spåren. Varje år byggs ett antal korsningar om för att minska olycksriskerna. Men det finns väldigt många korsningar så problemet tar tid att åtgärda. Ta för vana att alltid vara när du behöver korsa ett järnvägsspår! Siffrorna i diagrammet är avrundade.

Var finns spåren?

Järnvägen tar oss fram från norr till söder, från öst till väst. Ibland finns spåren djupt under jord, ibland högt upp bland bergen. I dagsläget finns 525 stationer, 165 tunnelanläggningar och cirka 4 100 broar längs Trafikverkets 14 200 kilometer järnvägsspår.

 

 

Järnkoll på persontågens punktlighet

Sett till hela järnvägssystemet nådde 92 av 100 framförda persontåg sin slutstation i tid 2021. För att räknas som punktligt ska ett tåg ha nått sin slutstation senast fem minuter och 59 sekunder efter tidtabellen. Sedan 2001, så långt tillbaka vi har data, har persontågens punktlighet varierat från 87,1 (2010) till 94,9 procent (2020). Under samma period har antalet framförda persontåg ökat från 700 000 till 963 000. Flest persontåg framfördes 2019, toppnoteringen är 1 015 000 persontåg.

Men vad är punktlighet, och hur beräknas den? När blir ett tåg sent, och kan ett sent tåg ändå vara i tid?

Kortfattat kan man säga att punktlighet är ett precist mått för att mäta utfallet för en komplicerad och sammansatt process med många olika aktörer. Exempel på saker som påverkar är planeringen av allt från vad som ska byggas, till tidtabeller, fordonsutnyttjande och bemanning. Underhåll, av allt från anläggning till alla de fordon som rullar på spåren. Byggs det ut nya spår, köps det nya fordon? Hur nyttjas digitalisering, forskning och innovationer? Hur väl fungerar trafikledningen?

Kort sagt, det är en lång kedja som till slut avgör punktligheten. Brister en del i kedjan blir inte leveransen till dig som resenär eller godstransportköpare den utlovade, en tillförlitlig trafik med hög punktlighet. Framförallt runt våra tre storstadsområden kan det räcka med att ett tåg får en störning på två minuter innan andra tåg riskerar att påverkas.

Punktlighet för framförda tåg

Alla platser
Månad
Antal tåg
Punktlighet
Inställda tåg
Sverigekarta som visar punktligheten för samtliga framförda persontåg den senaste månaden. Inställda tåg visar antalet avgångar som ställts in samma dag eller dagen innan avgång. Välj i listan eller klicka i kartan om du vill se punktligheten för en viss ort.


Rätt tid är vårt mått

Det mått vi på Trafikverket använder för att följa upp tågens punktlighet benämns Rätt Tid + 5 minuter (RT+5) och innebär att ett framfört tåg måste nå sin slutstation senast 5.59 minuter efter tidtabellen för att räknas som punktligt. RT+5 är det mått som järnvägsbranschen kommit överens om ska användas för att följa upp och redovisa såväl person- som godstågens punktlighet på systemnivå – det vill säga för all trafik på den svenska järnvägen. Rätt Tid är också internationellt det vanligaste sättet att redovisa punktlighet, men det finns skillnader i definitioner som gör det vanskligt att rakt av jämföra ett land med ett annat. Kort sagt, alla länder räknar lite olika.

Punktligheten för framförda tåg under perioden 2001 till 2020. Under samma period har antalet avgångar ökat med ca 37 procent, från ca 700 000 (2001) till knappt 964 000 (2021). Toppnoteringen sattes 2019 med drygt 1 015 000 framförda persontåg.


Många mäter men olika

Men varför så många ord om vilket mått som används? Jo, det finns nämligen flera sätt att mäta tågens punktlighet. För vissa operatörer upplevs till exempel 5.59 som ett för trubbigt mått, och då kan ett alternativ vara att följa upp utfallet på 2.59 minuter (oftast pendeltågstrafik). Andra operatörer väljer att istället för punktlighet till slutstation tala om undervägspunktlighet, och då handlar det om punktligheten för ett tågs hela resa – från det att det avgår via mellanliggande stationer från till dess slutstation. Dessutom förekommer valet att vid sidan av tågens punktlighet även redovisa resenärspunktlighet, och på så sätt låta tåg i rusningstrafik få större betydelse än tåg som går på tider när färre reser (se sj.se).

Diagram med staplar som visar punktlighet för framförda persontåg 2021.

Tabellen visar hur stor andel av de framförda persontågen under 2021 som ankom slutstationen helt enligt tidtabell respektive var som mest 2, 5 eller 10 minuter sena.

Se bilden i större format

Känns det krångligt? Det finns faktiskt ytterligare ett mått, och det är det som används i den officiella statistik som myndigheten Trafikanalys ansvarar för. Trafikanalys använder ett sammanvägt tillförlitlighetsmått (STM) som finns framtaget sedan 2013. Här vägs punktlighet (hur stor andel av de framförda tågen som anländer till slutstation senast 5.59 minuter efter utsatt tid) samman med regularitet (andelen framförda avgångar enligt tågplanen dagen före avgång). I genomsnitt är det mellan 1 till 2 procent av avgångarna som ställs in sent, och förenklat är det dessa som utgör skillnaden mellan utfall mätt enligt RT+5 respektive STM(5).

Så punktlighet är alltså resultatet av att en mängd faktorer var och en måste fungera till punkt och pricka. Är det då bra att drygt nio av tio tåg är punktliga? Som så mycket annat ligger det nog i betraktarens öga, beroende på vilken typ av resa det gäller och hur ofta eller när på dygnet man åker. Vi på Trafikverket är i alla fall inte nöjda förrän du som resenär är det, och för oss är det faktiskt en viktigare fråga än om punktligheten för en enskild månad landar på 90 eller 95 procent.

Kort-, medel och långdistanståg

Nedan redovisar vi punktligheten för framförda persontåg inom de tre segmenten kort-, medel- och långdistanståg sedan 2013. I respektive bildtext anges även trafikutveckling samt hur stor andel av avgångarna som i genomsnitt ställs in sent.

Punktligheten för den senaste månaden hittar du på nyhetsplats här på trafikverket.se

Under perioden har kortdistanstågens punktlighet varierat från 92,5 (2018) som lägst till 95,2 procent som högst (2020). Andelen sent inställda kortdistanståg har varierat mellan 1,1 procent (2016) och 2,2 procent (2021). Antalet framförda tåg har ökat från 436 000 (2013) till 521 000 (2019). För 2021 landade punktligheten på 95,0 procent för 493 000 framförda kortdistanståg.
Under perioden har medeldistanstågens punktlighet varierat från 84,8 (2018) som lägst till 92,6 procent som högst (2020). Andelen sent inställda medeldistanståg har varierat från 2,2 procent (2015) till 4,0 procent (2021). Antalet framförda tåg har ökat från 342 000 (2013) till 420 000 (2019). För 2021 landade punktligheten på 90,2 procent för 401 000 framförda medeldistanståg.
Under perioden har långdistanstågens punktlighet varierat från 72,0 (2018) som lägst till 88,3 procent som högst (2020). Andelen sent inställda långdistanståg har varierat från 1,2 procent (2017) till 2,0 procent (2020). Antalet framförda tåg har varierat från 67 000 (2014) till 74 000 (2013 och 2019). För 2021 landade punktligheten på 81,5 procent för 70 000 framförda långdistanståg


Samarbete kring järnvägens punktlighet

Vad gör järnvägsbranschen för att höja punktligheten så den motsvarar uppdragsgivarens, resenärernas och godstransportköparnas förväntningar? Att drygt nio av tio tåg når sin slutstation senast fem minuter efter tidtabell är uppenbarligen otillräckligt, och då kan så klart heller inte branschen vara nöjd. Som ett av flera svar på frågan bildades samverkansforumet Tillsammans för tåg i tid, TTT, 2013. I TTT samlas hela branschen för att efter tre grundläggande principer öka punktligheten och i förlängningen förtroendet för järnvägen.

De är:

  • att sätta fokus på innovation, projekt och tydliga nyckeltal
  • att arbeta tvärfunktionellt inom utpekade geografiska områden och stråk
  • att samla hela branschen för att höja genomförandekraften i åtgärder som prioriteras

Det övergripande målet för TTT, och därmed alltså hela järnvägsbranschen, är att 95 procent av alla tåg ska ankomma sin slutstation senast fem minuter efter ordinarie tidtabell. Måttet som målet är kopplat mot är RT+5.

Kontakt

Ulf Carlsson

Kontaktperson Järnkoll