Logga in
Logga in

Säkerhet på motorcykel

För att öka motorcyklistens säkerhet har Trafikverket i samverkan med berörda organisationer arbetat fram en strategi för ökad säkerhet på motorcykel och moped.

Målet med strategin är att visa hur antalet omkomna motorcyklister kan halveras och hur antalet mycket allvarligt skadade kan minska till 2020. Målet är satt utifrån 2010 års nivå. Syftet med den gemensamma strategin är att systematisera säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten på motorcykel.

En ny gemensam inriktning för hållbart resande på motorcykel planeras under 2022.

Säker motorcykeltrafik

Det viktigaste för att öka motorcykeltrafikens säkerhet är att vidta åtgärder som förebygger olyckor, men det är också viktigt att lindra konsekvenserna om en olycka trots allt skulle inträffa.

Prioriterade insatsområden för ökad motorcykelsäkerhet är:

  • öka andelen motorcyklister som håller hastighetsgränsen
  • minska extremt beteende på motorcykel.
  • säkrare motorcyklar
  • säkrare vägar och gator
  • öka fokus på synbarhet och uppmärksamhet

Läs mer om insatsområdena och vilka åtgärder deltagande organisationer vill genomföra i den gemensamma strategin.

Uppföljning

För att uppnå de nationella trafiksäkerhetsmålen tillämpas så kallad målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet. Det innebär att det finns mål att följa upp för ett antal indikatorer och att trafiksäkerhetsutvecklingen och måluppfyllelsen utvärderas tydligt vid årliga resultatkonferenser.

Motorcykel och räcken

Mitträcken används på viktiga vägsträckor med mycket trafik och höga hastigheter.

Räcken gör stor nytta för trafiksäkerheten och bedöms rädda cirka 80 trafikanters liv varje år. Räckena skyddar trafikanter från att krocka med mötande trafik och med farliga föremål vid sidan av vägen, till exempel träd, berg och brofundament. De skyddar också trafikanter från att köra ner i vattendrag eller falla från höga höjder. Räcken kan även sättas upp för att skydda andra trafikanter, känsliga miljöer eller anläggningar, till exempel vattentäkter.

Räcken dimensioneras normalt för personbilar, som är vanligast i trafiken och som oftare än andra fordon kommer över i mötande körfält. På vissa platser, som på broar, ställs högre krav (de behöver vara kraftigare) för att räckena ska klara avkörningar med tyngre fordon, såsom bussar och lastbilar. På vissa platser anpassas även räcken särskilt för gående, cyklister och motorcyklister med flera.

Mitträcken förbättrar säkerheten för alla trafikanter. Den säkerhetsvinst som mitträcket ger en motorcyklist kan delvis förklaras med att motorcyklisten slipper oväntad mötande eller korsande trafik, men också med att motorcyklisten förhindras att köra om och riskera att kollidera med mötande fordon (i 8 av 10 mötesolyckor med omkomna motorcyklister kom motorcykeln över i mötande körfält).

Sidoräcken sätts upp där sidoområdet inte bedöms vara tillräckligt säkert, det vill säga där det som finns bakom räcket bedöms vara farligare att köra på än själva räcket. För motorcyklister är dagens sidoräcken inte lika effektiva som mitträcken, eftersom sidoräcken kan försämra säkerheten för motorcyklister. Det beror på att samma räcke som på ett bra sätt fångar upp rörelseenergin i en personbil, kan utgöra ett farligt föremål för en motorcyklist.

Räcken räddar inte alla alltid. Cirka 4–5 motorcyklister och lika många bilister omkommer varje år i kollision med räcken. Antalet omkomna motorcyklister i räckesolyckor har inte ökat, trots att mängden mitträcken har ökat kraftigt. Det är svårt att bedöma vad som skulle ha hänt om räcket inte funnits.

10 av de 27 motorcyklister som omkom i mitträckesolyckor omkom i samband med vajerräcke 2004–2015 vilket utgjorde 2 procent av totala antalet omkomna motorcyklister. Inga motorcyklister omkom i sidoräckesolyckor med vajer under samma period. I endast ett av fem fall bedömdes motorcyklisten ha hållit hastighetsgränsen. Av de motorcyklister som omkom i kollision med ett sidoräcke körde 70 procent en supersportmaskin. För mitträcken är motsvarande andel 45 procent.

Det går idag inte att se att någon typ av räcke skulle vara farligare än någon annan av de dominerande räckestyper som studerats. Det finns dock utredningar/krockprover som pekar mot att räcken som är släta på trafiksidan och uppåt samt inte medger risk för underglidning är bättre med hänsyn till oskyddade än räcken som har utstickande delar tex ståndartoppar. Alla typer har sina fördelar och nackdelar, och väghållarna (oftast Trafikverket och kommunerna) använder den typ av räcke som bedöms vara bäst på respektive plats.

I Vägars och gators utformning (VGU) som styr upphandlingskraven på det statliga vägnätet finns det från och med 2015 krav på att räcken ska ha en slät sida mot trafiken på särskilda platser:

  • i anslutning till gång- och cykelbanor
  • i ytterkurvor på avfartsramper med radie mindre än 100 meter
  • på vägar med betydande minst 50 motorcyklar per genomsnittligt dygn under sommarhalvåret.

Det har också tillkommit krav på att underglidningsskydd ska användas i ytterkurvor på avfartsramper i trafikplatser samt i vissa ytterkurvor med liten radie på tvåfältsvägar.

Trafikverket har systematiserat flödesmätningar även för motorcyklar, och i dag finns flödesmätningar på större delen av det statliga vägnätet. Detta är ett viktigt underlag för prioritering av räcken och sidoområdesåtgärder.

Några åtgäder som genomförts senaste tiden

Trafikverket har bland annat:

  • under 2015 och 2020 infört ändringar i styrande dokument (VGU) som innebär ökade krav på räckens släthet och skydd mot underglidning av räcken på vissa platser
  • under 2012–2015 genomfört och utvärderat försök med underglidningsskydd på räcken, ur ett driftperspektiv
  • under 2018 utvärderat möjligheten att eftermontera underglidningsskydd på befintliga räcken
  • under 2017–2019 genomfört ett projekt om livscykelkostnader för olika typer av räcken samt risknivåer på olika vägtyper
  • systematiserat mätningar av mc-flöden, med syfte att få fram ett bra planeringsunderlag
  • under 2015–2016 i samverkan med många olika organisationer utvecklat en uppdaterad, gemensam motorcykel- och mopedstrategi, där varje organisations ambitioner att bidra till ökad säkerhet för motorcyklister framgår
  • inventerat vägräcken på det nationella stamvägnätet och fortsätter på övriga statliga vägar
  • påbörjat utbyte av gamla föråldrade vägräcken.