Logga in
Logga in

Trafiksäkerhetskameror

Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Trafiksäkerhetskameror bidrar till sänkt hastighet, vilket räddar liv.

I dagsläget (årsskiftet 2021/2022) finns ungefär 2300 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna. De räddar cirka 20 liv per år. Dessutom räddas fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken.

Kamerorna finns där de gör mest nytta

Trafikverket ansvarar för de statliga vägarna och det är på dessa vägar trafiksäkerhetskameror monteras. En kommun ansvarar för sitt vägnät och trafiksäkerhetsåtgärder på det vägnätet.

Trafiksäkerhetskamerorna på de statliga vägarna är placerade där de gör mest nytta. Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor.

Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror.

Eftersom hastigheten sänks på vägar med kameror minskar dessutom bullret och utsläppen av koldioxid och andra skadliga partiklar.

Alla kameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltade vid kamerorna så att alla kan köra lagligt. Kamerorna mäter fordonets hastighet med hjälp av radar och fotograferar bara när någon kör fortare än vad som är tillåtet på vägen.

Kamerorna är ett komplement till polisens övriga trafiksäkerhetsarbete.

Trafikanterna förstår att kamerorna räddar liv

Den viktigaste framgångsfaktorn för trafiksäkerhetskamerorna är att trafikanterna förstår att kamerorna räddar liv. Trafikverkets undersökningar visar att drygt 70 procent av svenskarna har en positiv inställning till trafiksäkerhetskamerorna. Den positiva inställningen har varit på en hög nivå sedan starten 2006.

Fakta om trafiksäkerhetskamerorna

  • Cirka 2300 trafiksäkerhetskamerorna finns idag (årsskiftet 2021/2022) på de statliga vägarna och de räddar ungefär 20 liv per år.
  • Alla kameror placeras synligt och är väl skyltade.
  • Trafiksäkerhetskamerorna innehåller både kamera och radar.
  • Endast de som kör för fort fotograferas.
  • Alla kameror är direktkopplade till Polisen.
  • Kamerorna fungerar både dag och natt, under hela året.

Statistik antal trafiksäkerhetskameror

År Antal kameror
2021 2338
2020 2141
2019 2000
2018 1745
2017 1516
2016 1374
2015 1181
2014 1049
2013 957
2012 934
2011 891
2010 880
2009 850
2008 756
2007 652

 

Bakgrund, effekter och nytta

Trafikdöden är ett stort problem i hela världen. Väg- och transportforskningsinstitutet har gjort mätningar som visar att dödsolyckorna minskat med 20–30 procent på sträckor med trafiksäkerhetskameror

Nollvisionen

Nollvisionen, ett riksdagsbeslut från 1997, är ett politiskt initiativ till att ta itu med problemet och försöka vända trenden.

Nollvisionen är en bild av en framtid där människor inte dödas eller skadas i vägtrafiken. Den fastställdes 1997 i ett beslut av riksdagen och är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet – allt ska göras för att förhindra att människor skadas allvarligt eller dödas.

Nytta för allmänheten och trafikanterna

  • Rätt hastighet skapar en tryggare och säkrare resa för alla trafikanter.
  • Kamerorna har hög acceptans hos allmänheten. Svaren i Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät tyder på detta.
  • Kamerorna placeras på vägar där trafiken håller hög medelhastighet, över gällande hastighetsgränser, och där skaderisken bedöms vara stor. Syftet är att få ner hastigheten och därmed rädda liv.

Effekter på trafiksäkerheten

  • Trafiksäkerhetskamerorna sparar cirka 20 liv per år.
  • Kamerorna sparar cirka 70 dödade och svårt skadade per år. 
  • Kamerorna beräknas minska antalet dödade med cirka 20–30 procent.

Hur fungerar det?

Trafiksäkerhetskamerorna är placerade på vägar där trafiken håller hög medelhastighet, över gällande hastighetsgräns, och där skaderisken bedöms som stor. Målsättningen är att sänka förarnas hastighet och rädda liv. Kamerorna är ett komplement till polisens övriga trafikövervakning.

På alla sträckor med trafiksäkerhetskameror finns vägmärken som informerar dig om att vägen har automatisk trafiksäkerhetskontroll. Trafiksäkerhetskamerorna kan vara fast placerade vid vägkanten eller monterade i en släpvagn.

Endast fortkörare fotograferas

Kamerorna mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, och fotograferar när någon kör fortare än vad som är tillåtet på vägen. Bilden kompletteras med information om bland annat tid, plats och hastighet. Den skickas sedan automatiskt till polisen. Polisen utreder ärendet och bötfäller föraren.

Vad innehåller en trafiksäkerhetskamera?

Trafiksäkerhetskameran består i ett skåp som innehåller ett mätsystem med olika komponenter.  Mätsystemet i trafiksäkerhetskameran består av en radarsensor för att mäta hastigheten, en fotoblixt, en digitalkamera som fotograferar fordon, registreringsskylt och förare samt en dator för att styra alla systemfunktioner och för att överföra bild- och mätinformation.

Skåpet har larm, för både åverkan och driftstörningar.

Skåpet är krocktestat för att klara gällande Europadirektiv för krocksäkerhet.

Ansvarsfördelning

Verksamheten med trafiksäkerhetskamerorna bygger på ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen. Det gemensamma uppdraget är att öka trafiksäkerheten längs våra vägar.

Trafikverket och Polisen har ett gemensamt ansvar för att placera ut trafiksäkerhetskamerorna. Polisen ansvarar för utredning av ärenden.

Trafikverket ansvarar för fasta kameror och polisen för mobila
Trafikverket ansvarar för etablering, drift och underhåll av de fasta kamerorna.

Polisen hanterar de mobila trafiksäkerhetskamerorna. Trafikverket och Polisen är gemensamt ansvariga för hur och i vilken omfattning alla kameror ska användas.

De mobila kamerorna används som ett komplement till de fasta trafiksäkerhetskamerorna och manuell övervakning. Mobila kameror ger en flexibilitet som är viktig för att öka säkerheten på vägarna. Det finns 15 mobila trafiksäkerhetskameror, fördelade över hela landet.

Polisen utreder

Polisens utredningsenhet utreder de hastighetsöverträdelser som trafiksäkerhetskamerorna har registrerat.

De bilder och den information som trafiksäkerhetskameran registrerar krypteras direkt i kameran och dekrypteras när polisen påbörjar en utredning. I varje utredning använder polisen ett anpassat datasystem, med tillgång till ett flertal register, bland annat vägtrafikregistret och körkortsregistret.

Rättssäker hantering av uppgifter

Alla uppgifter som kamerorna registrerar vid hastighetsöverträdelser behandlas enligt högt ställda säkerhetskrav hos polisen och andra rättsvårdande myndigheter.

Föraren är ansvarig för att hålla rätt hastighet på vägen. När man närmar sig en kamera mäter den bilens hastighet med hjälp av radar. Trafiksäkerhetskamerorna fotograferar bara de fordon som kör för fort. Tack vare skyltarna som visar att det finns trafiksäkerhetskameror uppsatta, får varje förare möjlighet att anpassa hastigheten i tid.

Bara föraren kan bötfällas, inte ägaren.

Här finns trafiksäkerhetskamerorna

Via länken kommer du direkt till en karta med uppgifter om var kamerorna är placerade. När du fått fram kartan klickar du på plustecknet för att förstora det geografiska område du vill se.

Trafikinformation, väg, (vy trafiksäkerhetskameror Sverige)

Frågor och svar

Etablering av trafiksäkerhetskameror och skyltning

Ja, alla kameraövervakade sträckor är skyltade. På sträckorna sitter ett vägmärke med kamerasymbolen före varje kamera. Inför många kameror finns det även ett märke som visar vilken hastighet som gäller.

De flesta kamerorna sitter på sträckor med hastighetsgränsen 70–90 km/tim. Vi väljer, tillsammans med Polisen, ut sträckor med höga medelhastigheter som är starkt trafikerade och där skaderisken vid olyckor är hög. Syftet med trafiksäkerhetskameror är att sänka hastigheten på den valda sträckan så vi placerar kameror med jämna intervall för att de tillsammans ske ge en minskning av hastigheten. Vid val av platser tar vi även hänsyn till möjligheterna att bygga platser och dra fram el till dessa samt att mätningen av hastighet ska kunna genomföras. På så sätt får vi bästa möjliga trafiksäkerhetsnytta av kamerorna.

Trafikverket och Polisen har gemensamt enats om att sätta upp fler trafiksäkerhetskameror under de närmaste åren. Antalet per år är inte beslutat.

Nej, kameror sätts upp antingen inom vägområdet där Trafikverket har rätt att sätta upp vägutrustning (som kameror räknas som) eller på mark där markägaren gett tillåtelse.

Visst sabotage förekommer. Vår ambition är att de kameror som skadas ska repareras snarast möjligt. Dessutom är kamerorna utformade så att skadegörelsen ska minimeras.

Hastighetsbegränsningarna efter våra vägar gäller alla trafikanter, även motorcyklister och lastbilsförare. Polisen övervakar på olika sätt att trafikanterna håller hastighetsgränserna. Trafiksäkerhetskameror är ett komplement till polisens övriga övervakning.

Nej, polisen kommer liksom tidigare att arbeta med hastighetskontroller, nykterhetskontroller, bälteskontroller med mera. Kamerorna kan ses som ett komplement när det gäller hastighetskontroll.