Trädsäkring av Sveriges järnvägar

Genom att trädsäkra minskar vi risken för att träd ska falla ner på spåret och orsaka tågolyckor, trafikstörningar och skador på järnvägen. Därmed kan järnvägen stärka sin roll och konkurrenskraft som ett pålitligt och miljövänligt transportalternativ.

Hittar du inte svaren på dina frågor på denna sida, så finns kontaktuppgifter här:
Kontaktuppgifter

Vad innebär trädsäkring?

Att trädsäkra innebär att avverka träd utmed järnvägen och skapa så kallade skötselgator, dessa sträcker sig från spårets mitt och 20 meter ut på vardera sidan. Även i kantzonen, som ligger strax utanför skötselgatan, avverkas de träd som kan nå spåret om de faller.

En del i trädsäkringen är att underhålla dessa skötselgator genom röjning och framtida kantzonsavverkning. Röjningen är en viktig underhållsåtgärd för att bevara en tillförlitlig spåranläggning med bättre dränering, mindre spårhalka, ökad säkerhet genom bättre sikt och därmed också minskad viltpåkörning.

Du som äger en fastighet som är berörd kommer att bli informerad digitalt eller via brev om kommande avverkning och/eller röjning. 

Varför vi trädsäkrar

I början av 2005 drog stormen Gudrun över södra Sverige, och över 300 000 hushåll blev strömlösa, miljontals kubikmeter skog föll och järnvägsnätet slogs ut. Det tog en månad innan alla tågsträckor var i drift igen. Till följd av stormen beslutade Trafikverket att ett projekt för trädsäkring skulle startas.  

Fram till idag har ca 550 mil järnväg trädsäkrats och arbetet med att trädsäkra järnvägen pågår kontinuerligt. I dagsläget trädsäkras ca 15 mil järnväg per år. Vi strävar efter att trädsäkra även i samband med att vi rustar upp eller bygger nya banor. 

Hur vi genomför trädsäkring

Trädsäkringen sker genom att vi skapar trädfria skötselgator som sträcker sig 20 meter utåt från spårets mitt. Träd som står i kantzonen, och som riskerar att störa tågtrafiken om de faller, avverkas också. På banor med mindre trafik kan vi, istället för att göra 20-metersgator längs hela sträckan, trädsäkra mindre områden för att riskreducera längs sträckan. 

I kantzonen har Trafikverket genom servitut rätt att ta bort farliga träd och träd som inom en tioårsperiod kan utgöra en fara för tågtrafiken. Servitut innebär rätten för en fastighet att nyttja delar av en annan fastighet för ett avgränsat ändamål. I första hand försöker vi komma överens med berörda fastighetsägare men om det anses nödvändigt kan vi gå vidare och bilda servitut hos Lantmäteriet.

Allra närmast järnvägen har Trafikverket sin egen mark. För området utanför detta, som ägs av andra markägare, ansöker vi om servitut hos Lantmäteriet. Dessa servitut omfattar skötselgatorna närmast spåret och kantzonen utanför skötselgatorna. 

Du som äger en fastighet som är berörd blir informerad digitalt eller via brev om kommande avverkning och/eller röjning. Du kan läsa mer om markåtkomst genom servitut längre ned på denna sida.

Markåtkomst genom servitut

Vid avverkning och röjning tillämpas alltid samma generella miljöhänsyn samt hänsyn till vatten som i ordinarie skogsbruk. Inga träd eller buskar lämnas närmast spåret, längre från spåret sparas buskvegetation och längst ut i skötselgatan mot kantzonen sparas större buskar och även små träd. Därigenom kommer övergången till kantzonen att ge ett naturligt intryck samtidigt som utrymme skapas för biologisk mångfald.

Särskild hänsyn tas i områden med höga natur- och kulturvärden, i dessa områden sker samråd med berörd tillsynsmyndighet. När skogen avverkas kan kulturminnen bli synliga som tidigare varit dolda i vegetationen som stenmurar, kolbottnar och ruiner.

Röjning av skötselgator

För att bevara skötselgatorna som skapats under trädsäkringen röjs uppväxande sly och annan växtlighet på redan trädsäkrade banor. Röjningen sker med intervaller på 4–6 år och i dagsläget röjer vi ungefär 100 mil per år.

Riskträd på tomtmark och inom detaljplanelagt område (tätorter)

Bebyggd tomtmark och detaljplanelagt område brukar vara undantaget från servitutsbildning. Det kan ändå vara nödvändigt att ta bort farliga träd som bedöms vara särskilt utsatta eller instabila på grund av rötskador, ålder eller annat särskilt skäl. I vissa fall räcker det med att beskära trädet på höjden eller enstaka grenar. Trafikverket gör alltid en överenskommelse om lämpliga åtgärder direkt med fastighetsägaren.

Siktsäkring av obevakade plankorsningar genom avverkning

När en väg korsar järnvägen i samma plan kallas det en plankorsning. I den statliga järnvägsanläggningen finns det ett stort antal plankorsningar och många av dem är obevakade. 

I de fall då obevakade plankorsningar inte går att avveckla är det viktigt att kraven på närsikt uppfylls. Det innebär att tåget ska synas i minst 10 sekunder innan det passerar plankorsningen. 

Vid siktröjning av plankorsningar är det högsta tillåtna hastighet på banan och hur järnvägen ser ut som bestämmer hur mycket sikt som behövs vid varje enskild plankorsning. Om järnvägen ligger i en kurva och sikten skyms av skog eller annan högre växtlighet behöver denna avverkas för att uppfylla kraven. 

Inom plankorsningsprojektet träffas en överenskommelse med varje enskild markägare för att få lägga ett siktservitut på fastigheten och ta bort vegetationen som skymmer sikten. Nås inte en överenskommelse via frivillig väg så ansöker Trafikverket om lantmäteriförrättning.  

Trafikverket utför också andra plankorsningsåtgärder, du kan läsa mer om detta via länken nedan.

Markåtkomst genom servitut

Trafikverket ansöker skriftligt om servitut hos Lantmäteriet. En ansökan innehåller bland annat information om servitutets syfte, berörd sträcka och preliminär tidplan. 

Beslut gällande servitut och ersättning

När Trafikverket ansökt om en lantmäteriförrättning är det Lantmäteriet som kallar berörda fastighetsägare till sammanträden inom förrättningen. Även Trafikverket deltar på sammanträdena och kan svara på frågor rörande trädsäkring.

Om du är missnöjd med ett beslut eller har frågor rörande ersättning kan Lantmäteriet svara. Om det däremot är en fråga om utbetalning av ersättning eller om, hur och när avverkning ska ske på din fastighet kan du vända dig till Trafikverket, projekt Nationell Trädsäkring. Kontaktuppgifter till Trafikverkets representanter finns i Lantmäteriets protokoll för respektive förrättning.

Skyddade och skyddsvärda områden

I det formella samrådet kallar vi, enligt miljöbalken och kulturminneslagen, de myndigheter som har hand om tillsynen för olika skyddade eller skyddsvärda områden som berörs av våra trädsäkringsåtgärder. Dessa skyddade eller skyddsvärda områden innefattas bland annat av:

• Natura 2000 som är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda.
• Strandskydd som syftar på långsiktiga trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och naturlivet på land och i vatten.
• Naturreservat som bildas för att värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och alla dess arter ska bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser – nu och i framtiden.