Så här tar vi ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet
Järnvägen blir den allt mer pålitlig för varje år som vi rustar den, till år 2050 är målet att vara ikapp det eftersatta underhållet på den svenska järnvägen i stort. Här reder vi ut vad det innebär och vägen framåt.
I Trafikverkets nationella plan för transportinfrastrukturen 2026-2037 presenterades att vi år 2050 kommer att vara ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk. Dessutom rustar vi på övriga sträckor med mindre trafik för att säkra att tågen kommer fram där.
Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037
I videon berättar Robin Backebjörk, avdelningschef Trafikverket, om hur vi jobbar framåt för att komma ikapp med järnvägsunderhållet.
Historisk upprustning av järnvägen
Det eftersatta underhållet på järnvägen har byggts upp under lång tid. Det omfattar de järnvägskomponenter – till exempel spår, växlar och kontaktledningar – som funnits med längst och behöver bytas ut. Det betyder dock inte att de inte längre fungerar eller kan underhållas, men gränsen har nåtts för när det finns behov av byte, sett till kostnader och risken för fel som kan orsaka tågförseningar.
Vi är mitt uppe i en historisk upprustning och de senaste fem åren har vi fördubblat underhållet av den svenska järnvägen. Det tar tid att komma ikapp och en anledning är att arbetena behöver planeras in så att trafiken kan komma fram. Men nu börjar vi se resultat, från och med nästa år kommer det eftersatta underhållet att minska.
I videon redogör Robin Backebjörk, avdelningschef Trafikverket, för hur det går till att minska det eftersatta underhållet på den svenska järnvägen. Mer information på Trafikverkets webbplats.
Förbättringar börjar märkas redan 2026–2037
Om tolv år har vi arbetat bort volymer motsvarande i stort sett dagens eftersatta underhåll. Det är inför 2026 värderat till 91 miljarder kronor, fram till 2037 byter vi ut anläggning motsvarande 89 miljarder. När vi nu ersätter stora delar av den äldsta anläggningen till 2037, kommer de äldsta delarna, på de flesta stråk, därefter att vara avsevärt yngre än i dag. Järnvägen blir mer robust och mindre störningskänslig, vilket bidrar till en högre punktlighet.
Men under de kommande tolv åren kommer andra delar av anläggningen att åldras. Det handlar om ett tillkommande eftersatt underhåll motsvarande ungefär 76 miljarder kronor. Det underhållet åtgärdar vi succesivt fram till 2050. Det är då vi har tagit ikapp det eftersatta underhållet på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk.
År 2026–2037 återtar 10-15% av det totala eftersatta underhållet. Det kan tyckas vara lågt – men det bygger på totalen av dagens eftersatta underhåll på 91 miljarder plus det tillkommande eftersatta underhållet på 76 miljarder mellan åren 2026–2037.
När vi säger att vi till 2050 har tagit ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk syftar vi på följande sträckor:
- Stockholm–Göteborg
- Stockholm/Hallsberg–Malmö/Köpenhamn
- Hallsberg–Luleå
- Luleå–Narvik.
På övriga sträckor ser vi till att bibehålla funktionaliteten och minska en del av det eftersatta underhållet.
Karta med de högtrafikerade banorna och samhällsviktiga stråken
Så genomför vi ett mer effektivt järnvägsunderhåll
För att få till ett bra fungerande järnvägsunderhåll krävs förutom smart planering tillgång till maskiner som gör jobbet snabbt och säkert.
I videon berättar Robin Backebjörk, avdelningschef Trafikverket, mer om hur vi effektiviserar underhållsarbetet.
Mer underhållande järnvägsfakta
Via länkarna nedan kan du bland annat hitta mer fakta om hur vi genomför och planerar underhåll på järnvägen. Med hjälp av underhållståget kan vi arbeta effektivt samtidigt som trafiken rullar på spåren intill.