Så här tar vi ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet

I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037 presenterades att vi år 2050 kommer att vara ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk. Dessutom rustar vi på övriga sträckor med mindre trafik för att säkra att tågen kommer fram där.

Historisk upprustning av järnvägen

Det eftersatta underhållet på järnvägen har byggts upp under lång tid. Det omfattar de järnvägskomponenter – till exempel spår, växlar och kontaktledningar – som funnits med längst och behöver bytas ut. Det betyder dock inte att de inte längre fungerar eller kan underhållas, men gränsen har nåtts för när det finns behov av byte, sett till kostnader och risken för fel som kan orsaka tågförseningar.

Vi är mitt uppe i en historisk upprustning och de senaste fem åren har vi fördubblat underhållet av den svenska järnvägen. Det tar tid att komma ikapp och en anledning är att arbetena behöver planeras in så att trafiken kan komma fram. Men nu börjar vi se resultat, från och med nästa år kommer det eftersatta underhållet att minska – vilket gör järnvägen mer pålitlig.

Högtrafikerade och samhällsviktiga stråk prioriteras 

När vi säger att vi till 2050 har tagit ikapp det eftersatta järnvägsunderhållet på våra högtrafikerade banor och samhällsviktiga stråk syftar vi på följande sträckor:

• Stockholm–Göteborg
• Stockholm/Hallsberg–Malmö/Köpenhamn
• Hallsberg–Luleå 
• Luleå–Narvik.

Vägen framåt – allt fler arbeten allt snabbare 

Järnvägen i Sverige är mitt uppe i en historisk utveckling, under 2025 utfördes fler arbeten än någonsin i spåren. 2026 ökar vi takten ännu mer och sammanlagt kommer 1800 planerade avstängningar för trafikpåverkande banarbeten att ta plats i spåren. Jämfört med 2025 plussar vi på med 100 arbeten. Vid dessa arbeten kan vi behöva stänga av en bana, eller låta trafiken gå på enkelspår för att kunna genomföra en eller flera underhållsåtgärder.

Fortsatt under 2026 och framåt handlar det om att omsätta en ökad förmåga i att få ut allt fler arbeten i anläggningen allt snabbare. Mer pengar satsas nu på underhållet och för att få maximal nytta av dem använder vi oss av nya metoder och affärsformer, effektiva maskiner och ny digital teknik. Att driva utvecklingen av järnvägen i jakten på att återta det eftersatta underhållet är inget som Trafikverket står ensamt i, att hela branschen samarbetar är av största vikt för vi ska nå målet år 2050.

Balans mellan trafik och banarbeten

En ökad förmåga innebär också en effektiv och samordnad planering. Mer trafik och fler arbeten än någonsin ska få plats samtidigt i spåren. För att lösa den utmaningen och hitta rätt balans i planeringen har vi ett nära samarbete med järnvägsföretagen och andra branschaktörer.

Det handlar bland annat om nya sätt att planera och genomföra järnvägsunderhållet för att hitta trafiklösningarna som bäst tar tillvara på kapaciteten och samtidigt ser till att resenärer och gods kommer fram i tid.

Tre stora initiativ för fler reinvesteringar ökar takten i att förnya järnvägen

Trafikverket driver tre stora reinvesteringsinitiativ som gör det möjligt att i allt snabbare takt rusta och utveckla anläggningen och förbättra dess tillförlitlighet. Styrkan ligger i att de tre samordnas såväl i planering som i praktiskt genomförande i anläggningen, då vi exempelvis klustrar arbeten för att bli mer effektiva och störa trafiken så lite som möjligt.

• Växelfabriken – vi närmar oss en löpande band-princip i upprustningen
  Växelfabriken utgör en del i arbetet med att effektivisera järnvägsunderhållet och är ett standardiserat sätt att planera och genomföra växelbyten på järnvägen. Vi kan byta fler växlar snabbare, medan trafiken pågår som vanligt på spåret bredvid.
• Kontaktledningsfabriken – tillsammans med marknaden kan vi femfaldiga takten
  Vi behöver öka utbytestakten av kontaktledningar från idag ungefär 50-100 km varje år till cirka 300-500 km. Samtidigt som det ska ske med så liten påverkan på trafiken som möjligt. Målet är att halvera projekttiden och fördubbla marknadens kapacitet.
• Signalplan – anger hur nytt signalsystem ska införas i anläggningen

Ny teknik ger bättre anläggningskontroll och effektivare underhåll

Effektiviteten i underhållet stärks också av användning av ny teknik som gör att vi får en bra kontroll på hur anläggningen mår, vilket exempelvis gör att vi kan byta delar innan de går sönder och kanske orsakar störningar i trafiken. Trafikverket har infört flera nya metoder för tillståndsbedömning av spåranläggningen på senare tid, några exempel är:

• Digitaliserad tillgångsförvaltning – rätt åtgärd i rätt tid
  Digitaliserad tillgångsförvaltning underlättar för oss att ta rätt beslut och utföra rätt åtgärd i rätt tid. Ett exempel är en metod som via digital besiktning med hjälp av AI gör det möjligt att förebyggande byta komponenter som är viktiga för att tågtrafiken ska rulla. Det förändrar och effektiviserar spårunderhållet.

• Smartare bevakning av anläggningen – stöd för anläggningsdrift och trafikledning
  Vi moderniserar teknologin för kamerabevakning av järnvägsanläggning och går från manuell till automatiserad övervakning som detekterar och analyserar i realtid. It-lösningen IRIS, som är utvecklad av Trafikverket tillsammans med branschen, ger en bra kontroll på anläggningen och vi kan agera snabbare när någonting händer.

Mer underhållande järnvägsfakta

För att få till ett bra fungerande järnvägsunderhåll krävs förutom smart planering även  tillgång till maskiner som gör jobbet snabbt och säkert. 

Länkar