Så här tar vi ikapp det eftersatta vägunderhållet

Ökade medel för bättre vägar

Trafikverket har påbörjat en historiskt omfattande satsning på underhåll av det statliga vägnätet. Under de kommande 12 åren får vi successivt betydligt mer pengar för vägunderhåll. Det ger oss möjlighet att satsa på det som är mest effektivt, nämligen att rusta de vägar vi har och gå från att lappa och laga till att förstärka vägarna på djupet.

Vi ska återta det eftersatta underhållet på våra vägar

De ökade medlen ska innebära att vi återtar det eftersatta underhållet av vägarna. Den totala underhållsskulden är beräknad till 35 miljarder kronor och är fördelad på olika delar av anläggningen. Den största delen gäller vägyta och vägkropp dvs beläggning, grusväg, vägkonstruktion och avvattning som står för ca 23 miljarder kronor. Hur pengarna används rapporteras årligen till departementet och är ett delvärde när Trafikverket redovisar sina värdeleveranser.

Från lappa och laga till långsiktigt hållbart underhåll

Med en stabil finansiering över flera år kan vi planera och paketera åtgärderna resurssmartare för att få ut ännu fler åtgärder i anläggningen. Satsningen gör det möjligt att förbättra både det större och mindre vägnätet, men allt kan inte göras överallt samtidigt. Vi planerar och prioriterar våra insatser utifrån vägtyp och tillstånd, men varje åtgärd räknas på resan mot bättre vägar.

Ökad takt i beläggningsarbeten

Ett tydligt resultat av de ökade resurserna är att takten i beläggningsarbetena ökar. Från och med 2025 planeras över 500 mil väg få ny beläggning varje år.

• För 2026 ligger planeringen på 540–620 mil.
• För 2027 bedöms nivån ligga på 580–700 mil.

Fler trummor byts ut

Arbetet med att byta ut vägtrummor har också ökat. Trummorna är en viktig del av vägkonstruktionen eftersom de leder vatten under vägen och minskar risken för skador i vägkroppen.

Under 2025 byttes 1 360 trummor, jämfört med 750 stycken under 2024, vilket motsvarar en ökning på nästan 45 procent. Genom fler utbyten minskar risken för sättningar och kollapsade vägkroppar som kan orsaka störningar i trafiken, framförallt på det lågtrafikerade vägnätet.

Mer resurser till broar

Även underhållet av statliga broar förstärks. Det handlar både om reparationer och om att byta ut hela eller delar av brokonstruktioner.

Redan under 2025 syns ett trendbrott där arbetet med att återta eftersatt underhåll har börjat öka. Antalet åtgärder kommer dock att variera mellan åren beroende på hur stor andel av åtgärderna som är större projekt.

Olika typer av underhåll av våra vägar

Det svenska vägnätet har länge underhållits med begränsade resurser, vilket lett till eftersatt underhåll där vi nu har mycket att ta igen. Med de ökade anslagen finns nu förutsättningar att gå från akuta insatser till mer förebyggande och långsiktigt hållbart underhåll.

Vi ökar takten på underhåll inom dessa områden:

• Beläggning
• Dikning
• Byten av vägtrummor
• Underhåll av vägmarkeringar
• Underhåll av grusvägar
• Underhåll och utbyten av vägräcken
• Underhåll av broar

Så följs arbetet upp

Användningen av de ökade medlen följs upp och redovisas på flera sätt:

Genom produktionsmått

Produktionsmåtten visar hur många mil eller hur många antal åtgärder vi genomfört föregående år samt hur vi planerar att använda medlen kommande år. Vi följer bland annat  upp:

• Antal mil ny beläggning omfattar alla färdigställda beläggningsarbeten över 100 meter.
• Antal trummor. Trummor varierar i dimension 15 cm – 2 meter, men även längd och djup under vägytan varierar. Längd varierar normalt mellan 8 och 20 meter, och djupet mellan 1 och 4 meter. Det medför att åtgärdskostnaden för trummor varierar stort.
• Antal broåtgärder så som reparationer och utbyten av hela eller delar av broar. Antalet broreparationer som görs under ett enskilt år kommer variera utifrån hur fördelningen mellan små och stora åtgärder blir just det året. Vissa år kommer vi göra flera stora broåtgärder, vilket medför att antalet mindre åtgärder blir färre och det totala antalet för ett enskilt år minskar.

Genom tillståndsmått

Tillståndet på de olika delarna i väganläggningen är grundläggande och styrande för vår planering och prioritering av underhållsåtgärder. Tillståndet påverkas bl a av trafik, nederbörd/ temperaturväxlingar och konstruktionens ålder och kvalitet. Tillståndet kan förändras snabbt bl a efter en vintersäsong. Ett exempel på tillståndsmått är körkomfort.

För att beskriva tillståndet på vägarna mäter vi bland annat andelen vägar med dålig körkomfort. Vi använder våra vägytemätningar som görs med mätbilar, för att bedöma körkomforten på belagda vägar för trafikanterna utifrån underhållsstandarden. År 2024 hade 17 procent av vägarna dålig körkomfort, vilket motsvarar ungefär var sjätte mil.

Efter medelsökningen 2025 minskade andelen till 16,2 procent. Målet är att andelen ska vara nere på 7 procent år 2037. Att målet inte är noll beror på att cirka 7 procent är den nivå som åtgärdas varje år – en samhällsekonomiskt och tekniskt rimlig nivå för löpande underhåll.

Genom mått för andel återtaget underhåll

Alla medel kopplat till vidmakthållande kan inte läggs på underhåll som återtar underhållsskulden. En del av underhållet behövs som grund för att hålla vägarna öppna året runt, dygnet runt tex för att genomföra inspektioner, snöröjning, potthålslagning, rastplatsskötsel, åtgärder för fungerande pumpstationer, trafiksignaler mm.

Resterande delar kan läggas på underhåll som återställer anläggningen till dess tänkta skick, där en del kan återta underhållsskulden. Exempel på detta är beläggningsarbete, broåtgärder, avvattningsåtgärder och infrateknikåtgärder.

^{Genom att jämföra den årliga nedbrytningen med de medel som läggs på underhåll får vi fram hur stor årets ”amortering” är, det vill säga den del som minskar underhållsskulden. Delar vi årets ”amortering” med den totala underhållsskulden får vi fram en procentsats på andel återtaget eftersatt underhåll per år.} 

Mer information om ökade medel för vägunderhåll

Riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen för kommande period för nationell plan för transportinfrastrukturen (2026-2037) innebär en kraftig ökning av medel till vägunderhållet. Ökningen sker succesivt under ett antal år för att sedan ligga på en konstant hög nivå planperioden ut. Med tilldelade medel ska hela det eftersläpande underhållet på väg återtas under planperioden.

En satsning på 1,5 miljarder kronor för 2025 gjordes för att påbörja denna upptrappning, och i vårändringsbudgeten förstärks denna satsning 2025 med ytterligare 0,5 miljarder kronor.

Länkar

Via länkarna nedan kan du läsa mer om vägunderhåll, Trafikverkets underhållsplan för åren 2025–2028, samt ekonomi och finansiering av underhållet.