Ekonomi och finansiering
Att underhålla och utveckla Sveriges infrastruktur är en av statens största utgiftsposter. Så vad går pengarna till, vart kommer de ifrån, hur fördelas medlen? Mellan väg och järnväg, mellan att utveckla och underhålla.
I ett stort, avlångt och glest befolkat land som Sverige spelar infrastrukturen en avgörande roll för att skapa en god tillgänglighet där både varor och människor når fram till varandra. Men behoven är stora, och önskelistorna långa, vilket gör att även stora satsningar kan kännas otillräckliga. Men satsas görs det! Under de senaste tio åren har vår verksamhetsvolym ökat från 50 till över 80 miljarder.
Diagram över Trafikverkets verksamhetsvolym 2013-2022 (miljarder kronor)
Nationell plan
I juni 2022 fattade Regeringen beslut om en ny nationell plan för infrastrukturen, en plan som ska gälla för åren 2022-2033. Under dessa 12 år satsar staten 799 miljarder på att bygga ut, rusta upp och modernisera vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Helt enkelt på att göra Sverige lite närmare, lite mer tillgängligt. Dessutom tillkommer 52 miljarder från bland annat banavgifter och överskottet från trängselskatter.
Diagrammet visar planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Ramen anges i 2021 års prisnivå.
För dig som vill veta mer
En portfölj som gör Sverige närmare
2022 handlade Trafikverket upp varor och tjänster för 55 miljarder kronor. Det gör oss till en av Sveriges största beställare, och vi har fortlöpande en dialog med framförallt anläggningsbranschen och teknikföretagen för att följa viktiga branschfrågor. Det kan handla om lönsamhet, om kompetensförsörjning och kontraktsformer. Trafikverket har som uttalat mål att vara leverantörernas förstahandsval, och en viktig fråga är att vi kan visa att våra prognoser, kalkyler och riskbedömningar är tillförlitliga.
För dig som vill veta mer
Årsredovisning
I vår årsredovisning hittar du inte bara det finansiella utfallet, utan här redovisas även hur det gått inom en rad områden som punktlighet och trafiksäkerhet.
En styrning för ökad kontroll
Att underhålla och utveckla Sveriges infrastruktur är en av statens största utgiftsposter. Men med en stor budget följer också ett stort ansvar. De medel som läggs på infrastrukturen ska givetvis komma tillbaka till medborgarna i form av olika nyttor. Dessa nyttor beskrivs lite förenklat i Trafikverkets vision som att alla (och allt) ska komma fram smidigt, grönt och tryggt.
Men ska alla nyttor kunna realiseras behöver våra prognoser stämma och våra budgetar hålla, annars är risken att alla projekt i planerna inte kommer kunna genomföras. Att hela tiden förfina vår kostnadsstyrning och kostnadskontroll så att eventuella avvikelser fångas upp tidigt och kan hanteras är därför något vi arbetar med kontinuerligt.
Alla kostnadsökningar kan vi inte styra över själva. Trafikverkets anslag räknas upp med pris- och löneomräkningar som beslutas av regeringen. Bilderna nedan visar index-utvecklingen för investeringar och underhåll från februari 2021, utgångspunkten för de kostnadsbedömningar som finns i den nationella plan som beslutades 2022.
I tabellen används KPI-KS för att illustrera den kraftiga prisökningen i branschen jämfört med priser generellt i Sverige. Konsumentprisindex (KPI) är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. I måttet KPI-KS har effekter från ändrade skatter och subventioner räknats bort från den faktiska prisutvecklingen.
I tabellen används KPI-KS för att illustrera den kraftiga prisökningen i branschen jämfört med priser generellt i Sverige. Konsumentprisindex (KPI) är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. I måttet KPI-KS har effekter från ändrade skatter och subventioner räknats bort från den faktiska prisutvecklingen.
Principer för vår finansiella styrning och uppföljning
Fyra gånger per år lämnar Trafikverket prognoser per anslag och dess anslagsposter till regeringen. Av prognoserna framgår det om verksamheten löper på som den ska och om det finns några signaler på om anslagen kommer att underskridas eller överskridas.
Trafikverkets och andra myndigheters bokföring, rapportering och redovisning regleras i:
- Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring som innehåller bestämmelser om bokföringsskyldighet, löpande bokföring och rapportering till statsredovisningen.
- Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innehåller bestämmelser för hur redovisningsregler ska tillämpas som grund för årsredovisning, och budgetunderlag.
Det finns även andra lagar och förordningar som på ett eller annat sätt styr ekonomihanteringen inom staten.
- Anslagsförordningen (2011:223) innehåller bestämmelser om hur anslagen disponeras och bestämmelser om redovisningen mot anslag och inkomsttitlar.
- Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) innehåller bland annat regler om finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital, likviditetsförsörjning genom räntekonto, disposition av försäljningsinkomster och disposition av andra icke-statliga medel.
- Avgiftsförordningen (1992:191) reglerar rätten att ta ut och disponera avgifter.
Undantag från dessa ekonomiadministrativa regler kan beslutas av regeringen, vilket då framgår av Trafikverkets årliga regleringsbrev, samt av Ekonomistyrningsverket genom särskilt tilläggsbeslut.